- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
591

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Huminer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Huminer—Hungertyfus

591

Humi’ner, kem.y humusämnen. Se Humus.

Huminrt, miner,, ett humusartat mineral i
form av små korn 1. klumpar. Tillhör
urberget.

Humi’nsyror, kem., humusämnen. Se Humus.

Humi’t, miner., ett rombiskt, glasglänsande,
gult mineral, tillhörande mineralgruppen
kondrodit (se d. o.).

Humle, hot., se Humulus.

Humle, Spansk, bot., blomtopparna av några
i Grekland och Mindre Asien
hemmahörande, i hela s. Europa odlade
Ori’ga-num-SiXter, tillhörande fam. Labia’tæ.
Spanska humledroppar, 0’leum orügani
cre’tici, nyttjas mot tandvärk.

Humleblomster, hot., se Geum.

Humleluse’rn, hot., se Medicago.

Humleolja, kem., flyktig olja i humle. Den
innehåller huvudsakligen det alifatiska
kolvätet myrce’n och polyterpenen
humu-le’n. Användes i likörfabrikationen.

Humlesuga, hot., se Stachys.

Humleväppling, hot., se Medicago.

Humlor, zool., ett artrikt släkte
samhällsbildande steklar (Bo’mhus).

Hummel 1. Hummer, tonk., brumbas; även ett
slags liggande instrument.

Hummer, zool., ett för sitt goda kött högt
skattat havskräftdjur, Ho’marus
gam-ma’rus.

Hu’mor, lat., eg. fuktighet, flytande vätska;
estet., en mellanart mellan det komiska och
det tragiska; medfödd förmåga att kvickt
och lekande, men på samma gång
allvarligt framställa mänskliga dårskaper. —
Humor a’queus, anat., ögonkammarvatten.

— Humor vi’treus, omat., ögats glaskropp.

— Humore’sk, en godlynt, skämtsam
berättelse. — Humori’st, person (särskilt
författare), som äger humor. —
Humo-ri’stisk, som innehåller 1. är i besittning
av humor.

Humora’1 (av lat. hu’mor, fuktighet), med.,
beträffande kroppsvätskor, därav
härflytande. — Humoralfeber, flussfeber. —
Humoralpatolo’g, läkare, som hyllar
Hu-moralpatologfen 1. Humori’smen, en
sjukdomslära, som härleder sjukdomarna från
förskämning av kroppens vätskor.) (S o Ii
-darpatologi.

Humorfst, Humori’stisk m. fl., se under
Humor.

Humule’n, kem., en terpen i humle.

Hu’mulus lu’pulus, hot., humle, slingrande
ört vars kottformiga, starkt hartsluktande
fruktställningar, humleknopp,
humlekoppor, användas till brygd.

Hu’mus, lat., mull, mylla, det huvudsakligen
verksamma i bördig åkerjord, är bildad
genom sönderdelning och förmultning av
vegetabiliska ämnen. — Humusämnen, en
mängd kemiskt föga kända produkter av
växters förmultning. Hit höra i vatten,
alkalier 1. alkohol olösliga ämnen,
humi’-ner, och i alkalier lättlösliga ämnen.

humi’nsyror och hymato7nela’nsyror.
Dessutom finns direkt vattenlösliga
humusämnen.

Humö’r {fr. humeur, lat. hu’mor, se d. o.),
lynne, sinnelag; gott lynne; elakt lynne.

Hunaland, nord. myt., ett i de nordiska
sagorna omtalat land, vars inv. kallas
huna-folk.

Hunaweier {1. ho’navajer), ett elsassiskt vin.

Hundapor, zool., en grupp apor,
Cercopithe’-cidæ, omfattande babianer,
kolo-ber, makaker, markattor och
smalapor.

Hu’ndare (mhty. huntaro, ty.
Hundert-schaft), namnunderavdelningarna inom
de germanska stammarnas fylken. Var
urspr. benämning på indelningen i
Svealand men undanträngdes genom Magnus
Erikssons landslag av den från Götaland
stammande benäniningen härad.

Hunddagarna {lat. Di’es canicuWres),
rötmånaden, som hos forngrekerna började
när Sirius, "hundstjärnan’’, hade sin
he-liakiska uppgång.

Hunddjuren, zool, en rovdjursfamilj,
Ca’-nidæ. — Tamhunden, zool., Ca’nis
fami-lia’ris.

Hunden, Stora och Lilla, astr.,
stjärnbilder, den förra (med Sirius) ås., den
senare å n. himmeln.

Hundhajen, zool., en liten skaldjursätande
haj art, Mu’stelus ca’nis.

Hunding, mansroll i musikdramat Valkyrian
av R. Wagner.

Hundkäx, Hundloka, hot., se Anthriscus.

Hundmänniskor, personer med abnormt
stark utveckling av kroppshårigheten, så
att hela kroppsytan är luden.

Hundra-gulden-bladet, konsth., benämning
på den holländske målaren Rembrandts
vitt berömda historiska blad Kristus
hotande sjuka.

Hundred {1. ha’ndrid), fornsv. hundari,
angelsachsisk underavdelning av
grevskapet med en Hundreda’rius i spetsen.

Hundredweight {I hö’ndredoet) 1.
Cent-weight, engelsk och nordamerikansk
handelsvikt = 4 quarters = 50,802 kg.

Hundrova, hot., se Bryonia. Roten användes
i homeopatien mot bröstsjukdomar.

Hundrättika, hot., se Bunias.

Hundsvott 1. Hundsfott, ty. (av fott,
livmoder), lymmel, föraktlig människa; litet
baksäte på en släde.

Hundtunga, hot., se Cynoglossum. Roten
utomlands officinell.

Hundturk, skymfnamn på turkarna, på
grundval av den gamla fantastiska
föreställningen att dessa voro ett slags
halvmänniskor med hundhuvuden.

Hundäxing, hot., se Dactylis.

Hunga’ria, nylat., Ungern; astr., en av
småplaneterna.

Hungertyfus, med., fläckfeber, fläcktyfus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free