- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
594

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hydras hjärta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

594

Hydras hjärta—Hydrochor

— H. férrico-magne’sicus, beredes genom
blandning av lindrigt bränd magnesia och
järnkloridlösning och nyttjas som motgift
vid förgiftning med arseniksyrlighet. —
H. fe’rricus, järnoxidhydrat, ferrihydrat,
ett pulver, som fås därigenom, att man ur
en lösning av ferrisulfat utfäller
ferrihydrat med ammoniak. Nyttjas som
stärkande medel. — H. ka’licus, kaliumhydrat,
ger med fetter tvål och nyttjas i medicinen
som frätmedel.

Hy’dras hjärta 1. Alphard, astr.y stjärna i
stjärnbilden Hydra.

Hydrasti’n Hydrastini’n, fcem., alkaloider ur
roten av Hydra’stis canade’nsis,

Hydra’stis canade’nsis, bot, en i
Nordamerika växande ranunculacé, vars rot i
många fall ersätter kinin.

Hydra’t, kem., kallas föreningar emellan
radikaler, vare sig positiva 1. negativa,
med vattnets radikal, hydroxyl (se d. o.),
positiva hydrater och syrehydrater, 1. med
andra delvis likartade och när släkt ade
radikaler. I motsats till hydraterna kallas
oxider, sulfider, selenider etc. för
anhydri-der (se Anhydrid).

Hydratocarbo’nas ferro’sus sacchara’tus,
kem., med,, basiskt ferrokarbonat med
socker, nyttjas som stärkande medel. —
H. magne’sicus, basiskt
magnesiumkarbo-nat, nyttjas i blandningar vid magsyra,
torsk hos barn m. fl. åkommor. — H.
plu’mbicus 1. Ceru’ssa a’lba, basiskt
bly-karbonat, blyvitt, nyttjas i medicinen mest
som tillsats till läkesalvor.

Hydratoge’n (av gr. ge’nein, bildas), bildad i
vatten.

Hydraulisk (av gr. hydra’vlos, vattenorgel,
av hy’dor, vatten, och auWs, rör), fys.,
läran om lagarna för flytande kroppars
jämvikt och rörelse. Delas i hydrostatik,
läran om vätskors jämvikt, och
hydrodyna-mik, läran om deras rörelse; en apparat
vid lysgasverk. — Hydraulikostatfk, läran
om det tryck, som flytande vatten utövar
på väggarna av en kanal. — Hydra’ulisk,
som hör till hydrauliken. — Hydrauliska
pressen, fys., har två olika stora,
cylindriska vattenfyllda kärl med var sin kolv,
av vilka den större, då den mindre
nedpressas, framföres med en kraft, som är så
många gånger större än den, varmed den
mindre nedfördes, som den större kolven
har större yta än den mindre. —
Hydraulisk broms, dets. som hydraulisk
kompressor. — Hydraulisk kalk, tekn., kalksten,
som innehåller mer än 10 % kiselsyra. —
Hydraulisk kompre’ssor, krigsk., apparat
för hämmande av grövre artilleripjäsers
rekyl. — Hydrauliskt murbruk = Cement
(se d. o.). — Hydraulisk vädur =
Akva-pult. — Hydrauli’st 1. Hydra’uliker,
person, som är kunnig i vattenbyggnadskonst.

— Hydra’ulus 1. 0’rganum hydra’ulicum,
tonk., vattenorgel. Jfr Hydraulik.

Hydrazi’n, kem., diamid (förening av kväve
och väte), modersubstans till hydraziner
och hydrazoföreningar, förekommer i
vattenlösning som hydrat och kan liksom
ammoniak bilda salter.

Hydre’mesis, med., vattenkolik.

Hydrencephali’tis, med., h järn vattensot.

Hydremi’ (av gr. hy’dor, vatten, och ha’ima,
blod), vattenhaltigt, tunt blod.

Hydrepiga’strium (av gr. hy’dor, vatten, och
epiga’strion, den delen av magen, som
befinner sig mellan bröstet och naveln),
med., ytlig bukvattensot.

Hy’dria, se Hydrier.

Hydria’d, gr., vattennymf.

Hydria’sis, gr., med., sjukdomars botande
medelst vatten; vattenkur. — Hydriati’k,
vattenkurmetoden, vattenläkekonst.

Hydriatri’ (av gr. hy’dor, vatten, och iatre’ia,
sjukbehandling, bot), med., sjukdomars
vattenbehandling, vattenkurer =
Hydro-terapi (se d. o.).

Hydrfder, Hydrurer, kem., föreningar av
väte o. a. grundämnen.

Hy’drier {gr. hydri’a, av hy’dor, vatten),
skönt utsirade, med plastiska och målade
ornament försedda dryckeshorn.

Hydro’a, riktigare Hidroa (se d. o.).

Hydroaeropla’n, flygmaskiner byggda för
upp- och nedstigning på vatten.

Hydroapatrt, miner., mjölkvit, vattenhaltig
apatitvarietet.

Hydro’bates, zool., stormsvalor.

Hydrobiologi’, , vetenskapen om vattnens
växt- och djurvärld samt dessas
livsbetingelser.

Hydrocarya’ceæ, hot., underfamilj av fam.
Onagra’ceæ.

Hydroce’le (av gr. hy’dor, vatten, och ke’le,
bråck), med., vattenbråck, tumör i pungen
hos mannen.

Hydrocellulo’sa, genom inverkan av syror
hydratiserad cellulosa.

Hydroce’phalus 1. Hydroke’falon (av gr.
hy’-dor, vatten, och kefale’, huvud), med.,
vattensot i huvudet, huvudvattensot. — H.
acquisi’tus, förvärvad h. — H. conge’nitus,
medfödd h.

Hydrocerussft, miner., basiskt blykarbonat
i vita kristaller.

Hydrocha’ris morsus ranæ, hot., grodbett,
dyblad, vattenväxt med flytande blad,
tillhörande fam. Hydrocharita’ceæ. Omtyckt
i akvarier. Sätter aldrig frukt.

Hydrocharita’ceæ, hot., växtfamilj
tillhörande de angiosperma
monokotyledo-nerna. Svenska släkten: Elo’dea,
Hydro-cha’ris och Stratio’tes.

Hydrochari’ter, hot., simmande högre växter.

Hydrochæ’rus, zool, se Capyhara.

Hydrochlo’ricus, lat., kem., saltsyrad.

Hydrocholecy’stis, med., vattensot i
gall-blåsan.

HydrochoV, hot., kallas en växt, vars frön
spridas genom vatten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free