- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
595

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hydrocotyle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hydrocotyle vulgaris^—Hydrometer

595

Hydroco’tyle vulga’ris, hot.y spikblad,
umbel-lat med små huvud- 1. kranslika flockar.
Är skarpt giftig och har använts som
urindrivande och lösande medel.

Hydrocyani’sm, med., blåsyreförgiftning.

Hydrocyani’t, miner., vattenfritt
kopparsulfat.

Hydrode’rma, med., hudvattensot.

Hydrodynamfk (av gr. hy’dor, vatten, och
dy’namis, kraft), läran om flytande
ämnens rörelselagar. — Hydrodynamiskt
tryck, det tryck, som utövas av en i rörelse
stadd vätska.

Hydroele’ktrisk kraft, elektrisk energi,
framställd i vattenkraftverk. — H. stapel, fys.,
galvanisk stapel, i vilken ingår en 1. flera
vätskor. — H. ström, en ström, som
utvecklas ur en av koppar och zink i någon
sur 1. syrlig vätska (t. ex. ättika) doppad
galvanisk kedja 1. stapel. —
Hydroelektri-cite’tsmaskin, en apparat för utveckling av
elektricitet ur ånga.

Hydroenephaloce’le, med., hjärnvattubråck.

Hydrofa’n, miner., en varietet av opalen.

Hydrofi’la blommor (av gr. hy’dor, vatten,
och fi’los, vän) 1. Hydrogama blommor
(av gr. gamo’s, äktenskap), hot., blommor,
vilkas frömjöl överföres till pistillerna
med tillhjälp av vattnet. Jfr Anemofila
och Entomofila blommor.

Hydrofi’t (av gr. hy’dor, vatten, och of it,
serpentin), miner., en vittringsprodukt av
mineralet olivin.

Hydrofobi’ (av gr. hy’dor, vatten, och fo’bos,
fruktan), med., vattuskräck. — Hydrofo’b,
som ej upptar vatten; som avskyr vatten.

Hydrofo’n (av gr. fone’, ljud), elektrisk
apparat för uppfångande av ljud under
vatten.

Hydrofo’r (av gr. hy’dor, vatten, och fe’rein,
bära), mek., apparat för upphämtande av
vatten från olika djup.

Hydroftalmi’, gr., ett slags vattensot i ögat.

— Hydroga’ster, bukvattensot.

Hydrofy’ter, hot., vattenväxter.

Hydroga’m, se Hydrofila hlommor.

Hydroge’1, kem., geléartad kolloid i
vattenlösning.

Hydroge’n, kem., svensk form för
hydro-genium (se d. o.).

Hydrogena’ser, se under Enzym.

Hydroge’mum (av gr. hy’dor, vatten, och
genna’n, bilda), kem., väte. —
Hydrogeni-satio’n, förening med väte.

Hydrogeologi’ 1. Hydrogra’fisk geologi, läran
om jordytans bildning genom vatten.

Hydroglo’ssum, med., grodlik svulst under
tungan.

Hydrografi’ (av gr. hy’dor, vatten, och
gra’-fein, beskriva), vetenskapen om
havsvattnets fördelning på jordytan, om dess
rörelse samt kemiska och fysiska egenskaper.

— Hydrogra’f, person, som sysslar med
hydrografi. — Hydrogra’fisk, som rör

hydrografien. — H. geologi, se
Hydrogeologi.

Hydrofdea, zool., en till polypmedusornas
klass hörande ordning.

Hydroilmeni’t, miner., vattenhaltig
sönder-delningsprodukt av ilmenit.

Hydrokarbu’r (av gr. hy’dor, vatten, och lat.
ca’rho, kol), kem., kolväte.

Hydrokardi’, gr., med., vattensot i
hjärtsäcken.

Hydroka’rp (av gr. karpo’s, frukt), hot.,
kallas en växt, vars frukter mogna under
vatten.

Hydroke’falon, se Hydrocephalus.

Hydrokemi’, gr., kemisk undersökning av
vatten.

Hydrokino’n, kem., ett av kol, väte och syre
sammansatt ämne, som uppstår vid torr
destination av kinasyra ävensom vid
arbu-tins sönderdelning. Användes bl. a. till
framkallning av fotografier.

Hydrokleistogami’, se under Kleistogami.

Hydroklo’rsyra, kem., saltsyra, koksaltsyra,
en kemisk förening av klor med väte.

Hydroko’nion (av gr. ko’nis, stoft), med., ett
slags inhalationsapparat.

Hydroko’r, se Hydrochor.

Hydrokra’nium, med., hjärnvattensot.

Hydrola’pathum, lat., bot., vattensyra. —
Hydropfper, lat., bot., vattenpeppar.

Hydrola’t, i franska farmakopén:
destillerat vatten med tillsatt flyktig olja,
krydd-vatten.

Hydroli’t, dets. som Siderolit (se d. o.).

Hydrologf (av gr. hy’dor, vatten, och lo’g os,
lära), läran om vattnet och dess
egenskaper. — Hydrolo’gium, vattenur.

Hydroly’s (av gr. hy’dor, vatten, och lysis,
lösning), kem., en reaktion, varvid ett
ämne genom förening med vatten
sönderfaller i nya ämnen.

Hydroma’1, farm., milt avföringsmedel av
manna och sennablad. Avsett för barn.

Hydromani’ (av gr. mani’a, raseri), med.,
begär att kasta sig i vattnet; osläcklig törst;
även överdriven tilltro till kallvattenkurer.

Hydromanti’ (av gr. mante’ia, spådom),
konsten att spå i vatten.

Hydromekanfk = Hydraulik (se d. o.).

Hydrome’1, mjöd.

Hydrome’lon, dryck, beredd av äpplen 1.
kvitten.

Hydrometeo’r, vattenföreteelse i luften, t. ex.
moln, dimma, regn o. s. v.

Hydromagnesft, miner., talkjordshydrat.

Hydromemngoce’le, med., hjärnhinnebråck.

Hydrometallurgi’, kem., metallers
framställande på den s. k. våta vägen.

Hydrome’ter (av gr. hy’dor, vatten, och
me’tron, mått) = Areometer (se d. o.),
verktyg för mätning av flytande ämnens
tyngd, täthet, kraft 1. hastighet. —
Hydro-metri’, konsten att anställa sådana
mätningar, vattenmätning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free