Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hypnum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hypnum—Hypokorism
601
ba’t, sömngångare. — Hypnobate’sis 1.
Hypnobati’, sömnvandring. — Hypnofobi’,
uppsprittningar ur sömnen. — Hypnologi’
(av gr.Wgos, lära), sömnlära. —
Hypno-pati’, sömnsjuka. — Hypnopsychi’,
själs-dvala. — Hypno’sis, inslumrande. —
Hyp-iio’tica, pl.y sömngivande, rogivande medel.
—• Hypno’tisk, sövande, bedövande. —
Hypnoti’sm, det genom hypnotiska medel
framkallade domningstillstånd, som förr
kallades magnetisk sömn 1. mesmerism;
även läran om detta tillstånd. Jfr
Suggestion. — Hypnotise’ra, söva någon medelst
hypnotism; fig., lägga beslag på någons
uppmärksamhet, oemotståndligt fängsla.
—• Hypnotisö’r, person, som sysselsätter
sig med hypnotisering.
Hy’pnum, hot.y grenmossa, ett släkte
bladmossor med många allmänna, i skogar
mattliknande arter.
Hy po’-, framför vokal Hyp-, gr. prep. (lat.
sub)f i sammansättningar; under, lägre
(än det normala).
Hypoazoturi’, med., minskad
kväveutsöndring i urinen.
Hypoble’faron, gr. (av blejaron, ögonlock),
med., svullnad under ögonlocket; även ett
konstgjort öga.
Hypoce’ntruin, se Epicentrum.
Hypoche’ris, bot., växtsläkte av fam,
Com-po’sitse. Tre inhemska arter. — H.
macu-la’ta, slåtterfibla, allmän backväxt.
Hypochlorhydri’, med., minskad
saltsyre-avsöndring i magsäcken.
Hypochlo’ris ca’lcicus, se Calx chlorata.
Hypocho’ndrium (av gr. hy po’, under, och
cho’ndros, brÖstl3rosk), anat., övre bukens
under bröstkorgens nedre kanter belägna
sidodelar. Jfr Hypokondri.
Hypochyli’a ga’strica, med., nedsatt
avsöndring av magsaft.
Hypochy’ma 1. Hypochy’sis, gr. (av hy po’,
under, och che’ein, utgjuta), med.,
utgjut-ning av blod under huden vid slag, stötar
o. s. v.; grå starr.
Hypocrea’ceæ, bot., en familj svampar bland
pyrenomyceterna. Hit höra skadliga
parasitsvampar som Claviceps m. fl.
Hypocyklofd, mat., den kurva som en punkt
på en cirkels periferi beskriver, under det
cirkeln utan glidning rullar på den inre
konkava sidan av en annan fast cirkels
periferi.
Hypodaktyli’, med., undertaliga fingrar.
Hypode’ma, gr., sula, sandal.
Hypode’rm, anat., den lösa bindväven under
huden.
Hypode’rma 1. Hypoderme’Ila, bot.,
svampsläkte, som bl. a. förorsakar
gråbarr-sjuka hos tall och gran.
Hypoderma’tisk (av gr. hy po’, under, och
de’rma, hud), under huden befintlig.
Hypode’rmia, bot., växande under huden
(ytterbarken).
Hypodermokly’s, gr., med., ingjutning av en
vätska under huden. Brukas i fall av stor
blodförlust m. m.
Hypode’sis, gr. (av hypode’in, binda inunder),
med., underbindning, t. ex. vid åderlåtning
1. blödning.
Hypodiako’n, gr., underdiakon.
Hypodiapa’son, gr., tonk., underoktav.
Hypodiape’nte, gr., tonk., underkvint.
Hypodo’risk tonart, tonk., plagalisk tonart
på a (a h c (i e f g).
Hypoeo’lisk tonart, tonk., plagalisk tonart på
e (e f g a h c d).
Hypo’fora, gr., invändning. Retorisk
invändning mot eget påstående, som i
fortsättningen vederlägges.
Hypofosfi’t, kem., salt av
underfosforsyrlig-het.
Hypofry’gisk tonart, tonk., plagalisk tonart
på (h c d e f g a).
Hypofunktion’, med., bristande funktion hos
körtlar.
Hypofy’s (av gr. fysi’s, växt), anat.,
hjärn-bihanget, ett körtelartat, bönstort organ i
hjärnskålens botten, medelst en tunn
sträng förbundet med hjärnans undre
sida. Rubbningar i hypofysens avsöndring
alstrar fettsot.
Hypoga’strium (gr. hypoga’strion, av hypo’,
under, och gaste’r, buk), anat., underlivet;
nedre delen av buken. — Hypoga’strisk,
till underlivet hörande. — Hypogastralgi’,
buksmärta.
Hypoge’isk (av gr. ge, jord), bot., växt, som
vid groningen ej skjuter upp hjärtbladen
ovan jord.
Hypogeusi’, med., nedsatt smaksinne.
Hypoglo’ssis, gr., med., svulst under tungan.
— HypogIo’ssus, belägen under tungan.
Hypognati’, med., outvecklad underkäke.
Hypogra’mma, gr., inskrift på foten av en
pelare.
Hypogy’n (av gr. gyne’, kvinna), bot., är en
blomkrona och övriga blomdelar, då
fruktämnet sitter över dem. Jfr Epigyn.
Hypojo’nisk tonart, tonk., plagalisk tonart
på ^r (g a h c d e f).
Hypokine’sis, med., förlamning.
Hypoklorfn, kem., ett i klorofyllkorn och
klorofyllband förekommande aldehydartat
ämne. Jfr Klorofyll.
Hypoklori’t, kem., salt av underklorsyrlighet.
Hypokofo’sis, gr., lomhördhet, dövhet.
Hypoko’nder, person, som lider av
hypokondri.
Hypokondri’ (gr., hypochondri’a, veka livet,
av hypo’, under, och cho’ndros,
bröst-brosk), med., mjältsjuka, svårmod,
melankoli, ofta framkallad av inbillade 1.
Överdrivna åkommor. Jir Spleen. —
Hypoko’n-driker, dets. som Hypokonder (se d. o.). —
Hypoko’ndrisk (fr. hypocondre),
mjältsjuk. — Hypokondri’st, dets. som
Hypokonder (se d. o.).
Hypokorfsm, gr. smekord; förmildrande
uttryck = Eufemism (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
