Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hypokotyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
Hypokotyl—Hypotrichos
Hypokoty’1 (av gr, koty’le, hjärtblad), hot.y
den del av en groddplantas stam, som
befinner sig mellan hjärtbladen och roten.
Hypokra’s, se Hippokras,
Hypokrisi’, gr, (av hypokri’nesthai, besvara),
orakelsvar; förställning, hyckleri;
skenhelighet. — Hypokri’t, hycklare,
skrym-tare. — Hypokri’tisk, hycklande,
skenhelig.
Hypokristallfnisk, petrogr.,
halvkristalli-nisk.
Hypokrft, se under Hypokrisi.
Hypolampsi’, gr., med., svag kramp,
ryckning i lederna.
Hypoly’disk tonart, tonk., plagalisk tonart på
c (c d e / g a h).
Hypomixoly’disk tonart, tonk., plagalisk
tonart pk d (d e f g a h c).
Hypomne’ma, pL Hypomiie’mata, gr. (av
mimne’skeiii, minnas), tillägg; memorial,
protokoll. — Hypomnematogra’f,
författare av minnesskrifter. — Hypomnesti’k
= Mnemonik (se d. o.).
Hypomo’chlion, gr., en hävstångs
stödjepunkt.
Hypomori’, gr., med., en lindrigare grad av
vansinne.
Hyponasti’, se Epinasti.
Hypo’phora (av gr. hypofe’rein, bringa, föra
med 1. bort), talk., invändning, inkast;
med., fistelsvulst.
Hypo’physis cerebri, anat., se Hypofys. —
Hypophysi’n, farm., preparat av hypofys.
Hypo’pitys, hot., växande under tall.
Hypoplasi’ (av gr. hy po’, under, och pla’sis,
bildning), med., efterblivenhet i
utbildningen av ett organ 1. en organkomplex.
Hypoplexi’, gr., med., lindrigt slaganfall. Jfr
Apoplexi.
Hypo’pyon, med., varbildning i främre
ögon-kammaren.
Hypo.sfa’gma, gr., med., blodutgjutning i
ögat.
Hypospadi’ 1. Hypospadi’asis (av gr. hy po’,
under, och spadi’zein, avslita), kirurg.,
urinrörets utmynnande på oriktigt ställe,
en missbildning, som förekommer hos män.
Hypospa’sma, gr., med., lindrig kramp i
synnerhet i ögonlocken.
Hyposta’s {gr. hypo’stasis), bottensats,
ämne, väsen, personlighet; med., passiv
blodöverfyllnad i ett organ, som under
längre tid befunnit sig i en låg ställning;
teol., väsende, person. De tre
hyposta-serna: Fadern, Sonen och den Helige ande.
— Hypostase’ra, som självständig
verklighet uppfatta något som egentligen icke
äger verklighet. — Hyposta’tisk,
väsentlig, personlig.
Hyposteni’, gr., kraftlöshet, avmattning.
)( Hypersteni.
Hypo’strophe, med., ut- och invändning 1.
ömvändning av livmodern; även återfall i
en sjukdom.
Hyposty’lon 1. Hypostyl, gr. (av sty’los,
pelare), en täckt pelargång.
Hyposulfa’t, kem., salt av undersvavelsyra.
Hyposulfi’t, kem., salt av
undersvavelsyrlig-het.
Hyposu’Iphis na’tricus, kem., under svavel
syrligt natron, nyttjas i medicinen till mildare
svavelbad vid hudsjukdomar m. m., i
tekniken vid fotografi m. m.
Hypota’ktisk satsförbindelse (av gr. hypo’,
under, och ta’xis, ställning), språkv.,
sats-fogning, förbindelse av under- och
överordnade satser.
Hypota’xis, förhållande av underordning
mellan satser.
Hypote’k (gr. hypothe’ke, av hypothe’inai,
nedsätta, pantsätta), jur.,^ pant,
underpant, inteckning; förmånsrätt. —
Hypote-ka’rie, pantägare, inteckningshavare. —
Hypotekise’ra 1. Hypotise’ra, förpanta,
pantsätta. — Hypoteksbank (fr. crédit
fonder), bank, som utlånar penningar mot
säkerhet av fast egendom. —
Hypoteks-förening, bolag av fastighetsägare, vilket
mot obligationer upplånar penningar och
mot inteckning i jordegendom utlånar dem.
— Hypoteksförsäkring, försäkring,
varigenom försäkringsgivaren garanterar att
en fordran med panträtt i fast egendom
skall bli till fullo betald. — Hypotekslån,
penninglån mot säkerhet av fast egendom.
— Hypoteksreve’rs, en förbindelse, över
vilken gäldenären kan förfoga.
Hypotenu’sa (gr. hypote’iniisa, av
hypote’i-nein, utspänna), mat., sida, som står emot
den räta vinkeln i en rätvinklig triangel.
Jfr Katet.
Hypotermi’, med., nedsatt temperatur.
Hypote’s (gr. hypo’thesis, av hypothe’inai,
antaga), log., antagen sats, villkor 1.
förutsättning för något; en såsom sann antagen
sats, från vilken man utgår för att
förklara en sak. — Hypotesbeviset, log., ett
bevis, som från möjligheten att förklara
flera likartade företeelser ur en på försök
antagen grund sluter till, att de verkligen
skola härledas ur denna. — Hypote’tisk,
som grundar sig på ett antagande, en
förutsättning; villkorlig. —• H. sats, språk.,
förbindelse mellan tvenne satser, av vilka
den ena (bisatsen) innehåller ett villkor
för giltigheten av det, som blivit utsagt i
den andra (huvudsatsen). — H.
slutledning, log., slutledning, vars översats är ett
hypotetiskt omdöme. — Hypotetiskt
imperativ, se under Imperativ. — H. omdöme,
omdöme, där predikatet tänkes såsom följd
i förhållande till subjektet såsom grund.
Hypotha’lamus, anat., mellanhjärnans
basal-del.
Hypo’thenar, gr. (av hypo’, under, och
the’-nar, flata handen), anat., lillfingermuskel.
Hypotise’ra, se Hypotekisera.
Hypotoni’, med., sänkt blodtryck.
Hypotricho’s, med., abnormt klen hårväxt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
