- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
604

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hålkula ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

604

Hålkula—Högasiatiska rasen

Hålkula, krigsk.y ihålig rund kula i motsats
till Fullkulan, som var massiv.

Hålkäl {ty. Hohlkehle), hyggn., efter en del
av en cirkel, ellips 1. hyperbel konstruerad
profilering. Användes företrädesvis å
listverk.

Hållrot, hot., se Aristolochia.

Hålogaland, se Helgeland.

Hålrot, Hålört, hot., se Corydalis.

Håmären, se Håhranden.

Hårbladsnate, hot., se Ranunculus
confer-V oides.

Hårdbly, bly legerat med något antimon 1.
arsenik.

Hårdgummi = Ehonit (se d. o.).

Hårdspat, miner., andalusit.

Hårdved, hot., se Cornus.

Hårfloka, hot., se Chærophyllum.

Hår ginst, hot., se Genis ta.

Hårhygrome’ter 1. Hårhygrosko’p, fys., ett
instrument, som visar luftens fuktighet
genom sammandragningen 1. utvidgningen
av ett hår.

Hårkis, miner., millerit (se d. o.).

Hårkors, fys., en i mikroskop och kikare för
fysiska mätningar vidtagen anordning,
bestående av en vågrät och en lodrät fin
tråd, placerade mellan objektiv och okular,
så att de synas tydligt samman med det
observerade föremålet.

Hårmikrome’ter, se Filar mikrometer.

Hårnate, hot., se Ruppia.

Hårstjärnor, zooL, en klass tagghudingar,
Crinoi’dea.

Hårslinga, hot., se Myriophyllum.

Hårsärv, hot., se Zannichelia.

Häcklefjäll, försvenskning av dansk-norska
Hekkenfjeld, benämning på isländska
vulkanen Hekla, som i Norge och Danmark
ansågs vara de nordiska häxornas
sabbatsplats. Jfr Blåkulla.

Häcklöpning, sportt., kapplöpning över av
häckar bestående hinder.

Häckspire’a, hot., se Spiræa.

Häckvicker, hot., se Vida.

Hägg, hot., se Prunus.

Hägrar, zooL, se Ardidæ.

Hällebard 1. Hillebard, medeltida hugg- och
stötvapen, bestående av en lång stång med
en lansspetsförsedd bila i toppen. —
Hälle-bardjä’r, med hällebard väpnad krigare.

Hälleflinta, petrogr., en tät, flintlik, till
urberget hörande bergart.

Hälleflundran, oriktig form för
Helgeflundra, zool., se Hippoglossus.

Hälleknopp, hot., se Sedum.

Hällkista, arkeol., en av släta hällar uppförd
grav, oftast rektangulär till formen. Den
yngsta typen av nordiska
stenåldersgravar.

Hällristningar, arkeol., bilder, under en
avlägsen forntid inhuggna i berghällar av
med skrivkonsten ej förtrogna folk.

Häm-, Hämo-, i medicinska namn, se Hem-,
Hemo-.

Hä’me, Hä’meenmaa, fi., Tavastland. —
Hä’meenlinna, Tavastehus, Tavastehus’
slott.

Hämpling, zool., se Linota.

Hängeväxter, hot., se Amentaceæ.

Härbärget, ett under början av 1800-t. i Lund
existerande sällskap av akademiska lärare,
skollärare och präster.

Härfader 1. Härjafader {isl. Herfaöir,
Heria-faÖir), nord. myt., härarnas fader 1. högste
styresman, Odens binamn.

Härfågeln, zool., se Upupa.

Härjan, se Herjan.

Härmod, se Hermod.

Härmästare, stormästare i en andlig
riddareorden. Bör eg. skrivas Herrmästare.

Hä’rold {ty. Herold; mlat. heraldus,
haral-dus; fr. héraut 1. herault; sp. haraldo
1. heraldo; ital. araldo), utropare 1.
för-kunnare vid högtidliga tillfällen;
sändebud i krigstid; tillsyningsman vid
ridderliga stridsövningar och kämpalekar.

Härtet, nord. myt., den stridsglade, ett av
Odens binamn.

Hässlebrodd, hot., se Milium.

Hässleklocka, hot., se Campanula.

Hästdjur, zool., en familj, E’quidæ, bland
hovdjuren. Se Equus.

Hästfibla, hot., se Arnica.

Hästhov, hot., se Tussilago.

Hästkastanj, hot., se Esculus.

Hästkraft, Den effektiva, mek., den verkan en
kraftmaskin utövar på maskinaxeln.
Utgör 75 kilogrammeter pr sekund.

Hästlatitu’derna, sjöv., de av stiltje
besvärade breddgraderna (n. kalmerna) i n.
Atlanten, där hästarna ombord dogo av
brist på vatten och foder på de
segelfartyg, som för att segla kortaste vägen till
mål, givit sig in i dem.

Hästskobåge, hyggn., en den islamitiska
konsten tillhörande välvning i
hästsko-form, mycket använd å spansk-moriska
minnesmärken.

Häststambok, se Rasstamhok.

Häxkvastar, hot., kvastlika anhopningar av
smågrenar på björk o. a. lövträd,
förorsakade av blåssvampar av släktet Taphri’na.

Häxmjölk, med., avsöndring ur
mjölkkörtlarna hos nyfödda.

Häxört, hot., se Circæa.

Höd, Hödr 1. Höder, nord. myt., den blinda
stridslystnadens gud, genom Lokes
anstiftan Balders baneman.

Höfeber, med., toxisk feber av inandat
frömjöl.

Höganlofts-bur 1. Höga lofts bur, 7iord.
fornk., fordom boningsrum för kvinnor å
det över nedre våningen framskjutande
löftet. — H. 1. bro, trappan till
övervåningen. — H. 1. spång, övervåningens
golv. — H. 1. svale, en öppen gång utmed
husets yttervägg.

Högasia’tiska rasen, mongoliska rasen (se
d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free