- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
605

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Högdjur ... - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Högdjur—latraleptik

605

Högdjur, älg, kronhjort, rådjud m. fl.
villebråd, som fordom endast konungar och
frälsemän hade rätt att jaga.

Högkor, hyggn.y den östligaste, för det högre
prästerskapet reserverade delen av koret
i stora medeltidskyrkor.

Högne, nord. myt., namn på Hilds fader och
flera mytiska hjältar.

Högrenässa’nsen, se under Renässansen.

Högstuga, dets. som Ryggåsstuga (se d. o.).

Högtyska, tyska språket i eg. mening. Jfr
Lågtyska.

Höjestere’t, Danmarks och Norges högsta
domstol.

Höknatten (isl. Hökuna’tt), årets längsta
natt vid vintersolståndet.

Hö’ne, Hö’ner 1. Hæ’nir, nord. myt., en av de
tre skapande gudarna (Börs söner), den
som begåvade de första människorna med
förstånd och sinne.

Hönninger, ett rött vin från Ahrdalen.

Hönsarv, hot., se Cerastium.

Hönsbär, bot., se Cornus.

Hönsfåglar, zool., en ordning fåglar,
Ga’l-linæ. Omfattar de svenska familjerna
Fasanfåglar och Orrfåglar.

Hönshirs, bot., se Echinochloa.

Hör gar, pl. till Har g (se d. o.).

Hörnblad, byggn., för den romanska stilen
karakteristiska bladlika delar, som, fyra
till antalet, pryda den attiska kolonnbasen.

Hörngravidite’t, med., moderkakan fäst vid
ett uterushörn.

Höskallra, bot., se Rhinanthus.

Hösnuva, med., dets. som Höfeber (se d. o.).

Höstaster, bot., se Aster. — Höstfibla, se
Leontodon. —• Höstklocka, se Gentiana. —
Höstsol, se Riidbeckia. — Höstsyre’n, se
Phlox.

Höåm, mått för hö, sex fot längd, bredd och
höjd = 5,7 kbm.

L

I, såsom romerskt siffertecken = 1, II = 2,
III = 3.

I, förk. för lat. Imperator, kejsare.

I, kem., atomtecken för Jod (lodum).

I, som mynttecken betecknar på franska
mynt Limoges, på tyska Hamburg, på
österrikisk-ungerska Schemnitz.

i, mat., den imaginära enheten (V^^).

la, folklig benämning på Idvatten (se d. o.).

la., förk. för nordamerikanska staten lowa.

lakkos (lat. lacchus), gr. myt., binamn till
Dionysos.

lamatologi’ (av gr. iama, läkemedel, och
lo’gos, lära), läran om läkemedlen,
farma-kologi.

Ia’mbos, gr., jamb (se d. o.).

Ia’na, se Ana.

Iani’culum 1. Mons Jani’culus, bergshöjd i
Rom på Tiberns högra strand, förenad med
staden medelst en pålbro redan under
konungatiden men upptagen som stadsdel
först under Augustus. Nu Monte Gianicolo.

lanthe, astr., en av småplaneterna.

Ia’petos, gr. myt., en titan, fader till Atlas,
Prometeus och Epimetheus.

Iapy’ger, se Japyger.

Iasio’ne monta’na, bot., monke, bergs- och
sandmarksväxt med blå blommor i korg.
Fam. Campanula’ceæ. — I. pere’nnis,
sannolikt en form av föreg., odlad.

Ia’son 1. Ja’son, gr. sag., argonauternas
anförare.

Ia’stisk tonart (sly gr. ia’stios, jonisk) =
Jo-nisk tonart (se d. o.).

1. A. T. A. {1. aj ej ti ej), förk. för
International Air Traffic Association (1.
inter-nä’sjönöl ä’ir tra’ffik ässåsiä’sjön), Inter-

nationella luftfartsförbundet, bildat 1919
för reguljär lufttrafik.

Iatralepti’k (av gr. iatro’s, läkare, och
ale’i-fein, insmörja), med., vetenskapen om
sjukdomars läkande genom yttre medel. —
latreusiologi’ (av gr. lo’gos, lära),
läkekonstlära. — latri’ 1. latrfk, läkekonst. —
Ia’trisk, läkande, till läkekonsten hörande.

— latrofysfk, fysiken använd för
medicinska ändamål. — Iatrofy’siker,
medicinsk naturforskare. — Iatrofy’siska
skolan, den medicinska riktning, som grundat
förklaringen av livs- och
sjukdomsföreteelserna på huvudsakligen fysiska,
mekaniska 1. matematiska lagar. —
latrogno-mi’k, läran om sjukdomars
igenkänningstecken = Diagnostik (se d. o.). —
latro-kemi’, kemien använd för medicinska
ändamål; den riktning inom medicinen, som
grundade förklaringen av livs- och
sjukdomsföreteelserna huvudsakligen på
kemien. —■ Iatroke’miker, kännare av 1.
lärare i den medicinska kemien. —
latro-ke’miska skolan, anhängarna av
iatro-kemien (se ovan). — latrolepti’, läkekonst
genom frottering (gnidning). — latrologi’
(av gr. lo’g os, lära), läran om läkekonsten.

— latromanti’ (av gr. mante’ia, spådom),
läkarens förutsägelser. —
latromatema-ti’k 1. Iatromekani’k, användning av
matematiska och mekaniska lärosatser i
läkekonsten. — Iatromat€ma’tiker, anhängare
av iatromatematiken (se föreg. ord). —
Iatromeka’niker, anhängare av
iatromeka-niken (se ovan). — Iatroso’fia, medeltida
grekiska läkarböcker inom bysantinska
världen. — Iatrosofi’st, teoretisk läkare. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free