Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Ici ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ici—Ideala vätskor
607
produkt, som fås genom torr destillering
av en tyrolisk skifler, rik på fossila
fiskrester. Nyttjas i synnerhet mot
hudsjukdomar, gikt, brännskador o. s. v. —
Ichthyoli’t (av gr. Wthos, sten), paleont.,
förstenad fisk, sten med avtryck av fisk.
— Ichthyolo’g, person, som är kunnig i
ichthyologien. — Ichthyologi’ (av gr,
W-gos, lära), vetenskapen om fiskarna. —
Ichthyo’rnis (av gr. o’rnis, fågel), eg.
"fiskfågel"; paleont., ett fossilt
fågelsläkte med kotor lika fiskarnas. —
Ichthyosa’urus (av gr. sa’ur os y ödla), eg.
fisködla; ett fomvärldens fauna
tillhörande rovdjur, som hade spolformig kropp,
käkarna utdragna till en nos och fenlika
fötter. Det uppnådde en storlek av ända
till 13 m. — Ichthyo’sis, w.ed., en
hudsjukdom med fiskf jällartat utslag. —
Ichthyo’-sis oris et linguæ, se Leucoplacia. —
Ichthyoto’xicum, Ichthyotoxi’n, kem., ett
gift i ålens blodserum. — Ichthy’smus,
med.y fiskförgiftning, av fiskgift
framkallad sjukdom.
Ici, fr. (/. isi’), här; kom hit! (tillrop till
hundar).
Ici’ca, bot., växtsläkte av fam. Bursera’ceæ i
tropikerna. Samtliga arter rika på balsam
och harts. —• I. A’bilo, spanjorernas
A’r-bol a bre’a, beckträd, på Filippinerna,
lämnar s. k. M a n i 1 a - e 1 e m i. — I.
icica-ri’ba, Amerika, lämnar s. k.
brasiliansk e 1 e m i, som dock numera är
sällsynt i marknaden.
Icle’a, astr., en av småplaneterna.
Icmadophila, bot., som tycker om sumpmark.
Iconocla’st, gr., bildstormare.
Icopa’I, tjärfri takpapp, impregnerad med en
asfaltblandning.
Icosandri’a, se Ikosandria.
Fcterus (gr. i’kteros), med., gulsot. —
Ikte’-risk, som angår gulsot; gulsiktig.
ICtus, i inskrifter förk. för lat.
jurisconsul-tus, rättslärd jurist.
Fctus, lat. (av i’cere, slå), eg. slag, stöt;
metr., taktslag; stämmans eftertryck,
höjande av tonen. Jfr Arsis. — I.
arteria’-rum, med., pulsslag. — I. co’rdis,
hjärt-spetsstöten (anslaget mot bröstkorgen).
— I. immunisato’rius, den obekanta faktor,
som retar till alstring av mångfaldig
mängd antikropp mot en viss mängd
antigen.
Id., förk. för amerikanska staten Idaho.
Id. 1. Id., förk. för lat. i’dem, densamma,
detsamma.
Id, bot., se Taxus.
Id, zool., se Leuciscus.
Fda, forntyskt kvinnonamn, den gudomliga
1. den hulda.
Fda, i n.v. delen av Mindre Asien beläget
berg, vid vars fot Tröja låg och där, enl.
sagan, den trojanske konungasonen Paris
fällde sin dom. — Ida’isk 1. idæ’isk, vad
som hör till 1. vistas på berget Ida. —
Idæiska dakty’ler, gr. myt., på berget Ida
boende demoner, som uppfunnit
bearbetningen av metaller; även namn på Cybeles
präster.
Ida, astr. en av småplaneterna.
Idæ’us, lat., bot., växande på berget Ida (på
Kreta).
Ida’iska dakty’ler, se Idæiska daktyler
(under Ida).
Ida^lia, gr. myt., en från berget Idalion på
Cypern härledd benämning för Afrodite.
— Idalias gördel, Afrodites gördel.
Idas, gr. sag., namn på flera forngrekiska
sagohjältar.
I’daslätterna 1. I’davallen, nord. myt., den
plats, där åsarna först möttes, där de
anlade gudasalarna Gladshem och Vängolv,
där de upplevde sin guldålder och där de,
sedan den gamla världen gått under, skola
råka varandra för att utan återvändo
fortleva i sällhet.
Idé {gr. ide’a, av ide’in, se), eg. yttre gestalt,
utseende; föreställning, begrepp; tanke,
mening, infall (jfr Fix idé); plan; fil.,
moment i människans medvetande;
förnuftigt begrepp. — Idéassociation, se
Associatio idearum (under Associera). —
Idédrama, skådespel, vilket framställer
verkligheten såsom regelbestämd och dess
resultat som följder av givna, djupt
liggande orsaker.
Idea’l (av lat. idea’lis, se Idé), fil, tankebild,
mönsterbild, urbild; något som är tänkt
till högsta fullkomlighet. — Idealise’ra,
medelst inbillningskraften så omskapa
verkliga föremål, att de synas närma sig
idealet; framställa något fullkomligare än
det är. — Ideal 1. Idea’lisk, som
överensstämmer med idealet. — Idealf sm, fil., den
åsikt, som söker förklara företeelserna i
naturen och människolivet ur
ändamålsorsaker; den åsikt att väsendet i allt
liksom ock den kroppsliga världen är något
andligt samt kroppsligheten själv en det
andliga tillkommande bestämning; estet.,
den litteratur- och konstriktning, som
företrädesvis avser idealisering av
verkligheten. Jfr Materialism och Realism. —
Idealfst, anhängare av idealismen;
svär-mare, drömmare. — Idealistisk, som
överensstämmer med idealismen. — Idealite’t,
högsta tänkbara fullkomlighet,
egenskapen att vara idealisk. — Idea’Irealism, fil.,
se Realidealism. — Idea’lvärld, en
fullkomlig värld, som blott finnes till i
inbillningen. — Idee’11, som blott finnes till i
tanken 1. föreställningen; översinnlig;
upphöjd. Jfr Reell.
Ideala gaser, fys., gaser som (i det
närmaste) lyda gasernas allmänna
tillståndslag.
Ideala vätskor, fys., vätskor, som äro
fullkomligt osammantryck]iga och utan
visko-sitet (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
