- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
611

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Ikonostas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ikonostas—IllecebrÖs

611

framställning, avbildning efter naturen.

— Ikonobo’rzer, se Dukohorzer. —
Ikono-du’l (av gr, dule’in, tjäna), bilddyrkare. —
Ikonogra’f, ett slags Pautograf (se d. o.);
ikonografiforskare. — Ikonografi’ (av gr,
gra’fein, skriva), bildbeskrivning, katalog
och beskrivning över målare- och
bild-huggerikonstens alster. — Ikonoklasmo’s,
bildstormning. — Ikonokla’st (av gr, kla’n,
krossa), bildstormare, förstörare av
helgonbilder. — Ikonola’ter (av gr, latre’ia,
dyrkan), bilddyrkare, dyrkare av
helgonbilder. Jfr Idololater, — Ikonolatri’,
bilddyrkan. — Ikonologi (av gr. lo’gos, lära),
förklaring av sinnebilder 1. religiösa och
mytologiska attributer och symboler,
sinnebildslära. — Ikonomachi’ (av gr,
ma’chey strid), bildstrid, bildstormning.

Ikonosta’s (av gr. eiko’n, bild, och sta’sis,
ställning), konsth., kallas i de grekiska
kyrkorna den med helgonbilder prydda
skiljeväggen mellan koret, sanctuarium,
och den övriga delen av kyrkan; bildvägg.

Ikonostro’f (av gr. eiko% bild, och strejein,
vända), glas, varigenom man ser bilder
omvända (för kopp ar sti ekar e m. fl.).

Ikonote^k, samling av bilder.

Iko’r, gr., med., blodvatten, sårvar. Jfr Ichor.

— Ikoremi’ (av gr. ha’ima, blod),
septi-kemi.

Ikosae’der (av gr. e’ikosi, tjugu, och he’dra,
yta), mat.f en av tjugu liksidiga och lika
stora trianglar innesluten kropp.

Ikosandri’a 1. Ikosa’ndria (av gr. e’ikosi,
tjugu, och ane’r, man), bot., 12:e klassen i
Linnés växtsystem, innefattar växter,
vilkas tvåkönade blommor hava flera än 12
fria ståndare, fästa på en utbredd
blombotten.

Ikositetrae’der (av gr. e^ikosi te’ttares,
tjugu-fyra, och he dra, yta), miner., en
kristallform, som begränsas av tjugufyra lika
stora och likformiga trapetser.

Ikschidi’der, egyptisk dynasti (935—969).

rkterus, Fktus, se Icterus och Ictus.

Iktroge’n, kem., ett ur lupulinei’ framställt
gift.

Ikty-, ord med denna förstavelse sökas under
Ichty-,

Ikuturso, fl, myt., ett sjörå.

Il, ital., bestämda artikeln i mask. sing.; lat.,
prefix, som uppkommit därigenom, att
bokstaven n i sammansättningspartikel in- (se
d. o.) assimilerats med ett följ. 1.

Ilang-Ilang, se Cananga.

Ila’t 1. Ilija’t (av turk., il, stam), persisk
benämning på bofasta 1. nomadiserande
turkiska stammar.

Il dolce stil nuovo, se under Dolce.

lie {gr. i’le 1. ei’ley, eg. knippe, skara; den
minsta enheten vid det forngrekiska
rytteriet, utgörande 64 man; anat.,
tarmknippe; ljumske. — Ila’rches, anförare för
en ile.

ile, fr., pl. Hes (1. il; lat. i’nsula, ital.
i’sola), ö.

Ilei’t, Ilei’tis (se Ileum), med., inflammation
i tunntarmen. — Ileocæca’I, tillhörande
trakten av tunntarmens inträde i
blindtarmen. — Illeoty’phus, abdominaltyfus.

I’leos, se Ileus.

Ilerge’ter, ett iberiskt folkslag i forntiden.

I’leum, lat., anat., del av tunntarmen.

Fleus, lat. (gr. eileo’s),l. Misere’re, lat., med.,
ett gemensamt namn för en mängd
tarmåkommor, såsom tarmvred, inre
tarminklämning, tarm.obstruktion o. s. v.

I’lex, bot., ett släkte buskar och träd,
tillhörande fam. Ilici’neæ. Av arter i
Sydamerika beredes maté (se d. o.).

riia, enl. en romersk saga moder till Romulus
och Remus.

Ili’acus, Ili’aca, anat., som angår Ileum (se
d. o.) och dess omgivning.

Ilia’den 1. Tiias, gr. (efter Ilion, Tröja), den
grekiske skalden Homeros’ hjältedikt om
trojanska kriget och därmed
sammanhängande tilldragelser. Jfr Odysséen. —
IIi’acos i’ntra mu’ros pecca’tur et e’xtra,
lat. ordspr., efter orden: man begår fel
både inom och utom Ilions murar, d. v. s.
man begår fel å ömse sidor.

Ilia’na, svenskt kvinnonamn, begagnas
stundom som en förk. av Maximiliana (se
Maximilian).

I’lias, se Iliaden. — I. malo’rum, ett helt Ilias
av olyckor, en mängd sådana. — I. post
Home’rum, eg. en Iliad efter Homeros;
något överflödigt, umbärligt.

Ilici’n, kem., en ur Flex aquifo’lium,
kristtorn, framställd bitter, gulbrun växtbas.

Ilici’neæ, se Aquifoliaceæ.

Ilija’t, se Ilat.

I’lion 1.1’lios, gr. (lat. Flium), i de hom.eriska
sångerna benämning på Tröja.

Ilipé-olja, se Illipé-olja.

Ilithy’ia, se Eileithyia.

riium, se Ilion.

Ilkha’n, "stamäldste", mongolisk
hövdingtitel. — Ilkha’nerna, mongolisk dynasti i
Persien 1232—1335.

111., officiell förk. för nordamerikanska
staten Illinois.

Illacera’bel (av lat. lacera’re, sönderslita),
som ej kan sönderslitas.

Illæ’nus, paleont., ett trilobitsläkte i
orto-ceratitkalk.

Illa’ta, lat., hemgift, utstyrsel.

Illatini’st, ny lat., en icke-latinare, person,
som ej förstår latin.

Illati’vus (av lat. illa’tus, particip av inferre,
införa), språkv.y finsk-ugrisk kasus, som
urspr. betecknar rummet, vari något
inkommer.

Illauda’bel (lat. illauda’bilis), icke lovvärd;
tadelvärd.

Illecebrö’s (av lat. ilWcere, locka), lockande,
förförisk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free