Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Ille faciet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
Ille faciet—Illyrismen
rile fa’ciet, lat., "han skall göra’t", yttrande
av Karl IX om den unge Gustav Adolf.
IIlega’1 (/r. illégal, av lat, in-, o-, och lega’lis,
laglig), olaglig. )( Legal. — Illegiti’m
(fr. illégitime), olaglig, orättmätig; oäkta.
) ( L e g i t i m. — Illegitimite’t, olaglighet,
orättmätighet; oäkthet. ) (
Legitimitet.
Illegfbel, nylat. (av le’gere, läsa), oläslig.
Illegitfm, Illegitimite’t, se under Illegal.
Illern 1. Hillern, zool.y ett europeiskt
vessel-djur, PuWrius (Mu’stela) putorius, som
även förekommer i s. Sverige. Skinnet
användes till pälsverk.
Illibera’l (lat. illihera’lis), frihetsfientlig;
småaktig; snål. ) ( Liberal. —
Illibera-litet, brist på frisinne; trångbröstad
uppfattning; karghet. )( Liberalitet.
Illi’cite, lat., otillåtligt, obehörigt. — Res
illfcita, något otillåtet, otillbörligt.
Illi’cium, hot., släkte ständigt grönskande
träd av fam. Magnolia’ceæ. — I. anisa’tum
1. I. religio’sum, planteras kring templen i
Japan. Barken användes till rökelse. —
I. florida’num, giftlager, ö.
Nordamerika, har giftiga blad. — I. verum,
Sydkina, lämnar kryddor och drogen
stjärnanis, varav likören a n i s e 11
beredes.
rilico, lat. (av in, i, på, och Wco, ställe),
ögonblickligen, strax.
Illimite’ra (av lat. in-, o-, och limitaWe,
begränsa), handelst., lämna oinskränkt
frihet att handla. — Illimite’rad, obegränsad,
oinskränkt.
Illinois-nötter (1. -nå’js-), se Hickorynötter.
Illi’pe, hot., växtsläkte av fam. Sapota’ceæ.
Syn. Bassia. — Illipé-olja 1. Mahwasmör,
fröfett av moaträdet, I. latifo’lia. —
L Malabro’rum 1. I. butyra’cea, har hård,
användbar ved och ger ett hållbart
växt-smör. — I. pa’llida, Sumatra, ger
gutta-perka.
Illiqufd, lat., icke flytande; oklar; ej
berik-tigad.
I’llis, quo’rum merue’re labo’res, lat., åt dem
som genom sitt arbete gjort sig därav
förtjänta, inskrift på en svensk kunglig
medalj.
Illitera’t 1. Illittera’t (lat. illitera’tus), ej
akademiskt bildad. ) (L i t e r a t. —
Illite-ra’ta, pL, ljud, som ej kunna uttryckas
genom bokstäver.
Illitio’n, med., insmörjning med feta ämnen.
Illoja’I (av fr. loyal, laglydig), ohederlig,
falsk, kränkande lagen och den bestående
ordningen. ) ( Lojal. — Illojalite’t,
uppstudsighet mot lagen och den bestående
ordningen; ohederlighet. )( Lojalitet.
Illogi’sm (av lat. nekande in, och gr. lo’g os,
förnuft), förnuftsvidrighet.
Illo’tis ma’nibus, lat., eg., med otvättade
händer; oförberett.
Illude’ra (lat. illu’dere), bespotta, gäckas
med; kringgå; göra fruktlös. Jfr Eludera.
— Illusio’n, synvilla; bländverk; falsk
föreställning, bedräglig förhoppning. —
Illusionfst, person, som behärskas av
illusioner; även trollkarl, prestidigitatör (se
d. o.). — Illusionfster, en på 1890-t. i
Frankrike uppträdande litterär grupp,
besläktad med symholisterna (se d. o.). —
Illuso’risk, förvillande, falsk, bedräglig;
inbillad; fruktlös.
Illumina’ter 1. Illumina’ti, lat., eg de
upplysta; en spansk sekt från 1500-t.; en på
1700-t. i Tyskland stiftad hemlig orden,
med syfte att främja dygd, visdom och
politisk frihet.
IUuminatio’n, IlIuminato’rer m. fl., se under
följ. ord.
IIlumine’ra (lat. illuminaWe), festligt
upplysa; belägga med färger. — Illumine’rad,
upplyst, belyst; färglagd. — Illumine’ring,
konsten att med färglagda initialer,
randornament och bilder utstyra handskrifter.
— Illuminatio’n, högtidlig belysning;
färgläggning. — Illuminationskamin, ugn med
av glimmerskivor täckta öppningar genom
vilka elden synes. — Illuminato’rer,
utövare av illumineringskonsten. —
Illumi-nis’ter = Illuminatorer (se ovan).
Illuri’nbalsam, farm., art kopaivabalsam.
Illusio’n, IIluso’risk m. fl., se under Illudera.
IIlu’ster, se Illustris.
Illustrated London News, eng. (1. illösträted
lö’ndön njus), en i London utg.
veckotidning med stor spridning.
Illustra’tion, Illustre’ra m. fl., se under
Illustris.
rillustration, fr. (1. li’llystrasiå’ng),
illustrerad pariserveckotidning, grundad
1843.
Illustreret Tidende, dansk illustrerad
veckotidning, grundad 1859.
Illustrierte Zeitung, ty. (1. -stri’rte tsa’it-),
den äldsta och mest ansedda av tyska
illustrerade tidningar.
Illu’stris, lat.. Illustre, fr. (1. illy’str) 1.
Illu’-ster, lysande, berömd, ryktbar; utmärkt;
heders- (t. ex. re’ctor illustris,
hedersrektor). — Illustri’ssimus (superlativ av lat.
illu’stris [se d. o.]), högvördigst,
aller-högstupplyst, allraberömdast. Jfr
Erni-nens. — Illustre’ra (lat. illustra’re), göra
ryktbar 1. ansedd; upplysa, förklara;
pryda, utsmycka; förse med förklarande
bilder, höja dagrarna å en målning med
guld. —• IlIustratio’n, upplysning,
förklaring; glans, förhärligande; avbildning i en
skrift till förklaring 1. prydnad. —
Illustrativ, upplysande, förklarande. —
Illu-stra’tor, person, som tecknar illustrationer
till en tidning; person, som upplyser,
förklarar.
Illutatio’n, lat., ingnidning med gyttja.
Illyri’smen, en på 1800-t. i Kroatien
uppkommen nationell rörelse, som skulle omfatta
alla sydslaviska stammar. Utgjorde en
föregångare till den ryska panslavismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
