Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Immorteller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Immorteller—Imperativ
615
Immorte’ller, hot., evighetsblommor,
eterneller, benämnas i allm. blommor, som
efter torkning är o halmhårda och ej vissna
1. förlora sin färg. De flesta av dem
tillhöra fam. Compo’sitæ. Nyttjas till
sorgkransar o. d.
Immunisatio’n, Immunise’ring, med.,
åtgärder för framkallande av immunitet (se
d. o.).
Immumte’t {lat. immu’nitas, frihet), jur.,
undantagsfrihet (= andligt och världsligt
frälse); med., oemottaglighet för inverkan
av vissa gifter och smittämnen. — Immu’n,
skattfri; med., befriad från, oemottaglig
för smitta.
Immunitetsenhet, med., mått för ett serums
halt av immunkroppar. Förk. lE.
Immunkropp, antikropp, amboceptor;
värmestabil beståndsdel av bakteriolysiner och
hemolysinhaltiga sera.
Immunokemi’, vetenskapen om de kemiska
reaktionerna hos substanser, som alstras
genom insprutning av främmande
substanser i blodet på djur, d. v. s. genom
immuni-sering.
Immu’nse’rum, serum som åstadkommer
immunitet.
Immu’n-volI-vacci’n’, med., ett blandserum,
som försökts mot akuta
infektionssjukdomar med hög feber.
Immuta’bel {lat. iinmuta’bilis), oföränderlig.
— Immutabilite’t, oföränderlighet.
I-mo’sjar, det inhemska namnet på berberna
i mell. Sahara.
Imp., förk. för imperator, kejsare; imperium
(se d. o.) ; imperativus (se Modus);
imper-fektum (se d. o.) ; import.
Impa’cco, ital. (av pa’cco, knippa, packe),
handelst., emballage (se d. o.). — Per
im-pacco, väl inpackad.
Impala, zool., se ^Jpyceros.
Impalpa’bel {lat. impalpa’bilis), omärklig,
ofattbar, så fin, att man icke kan fatta den
med känseln.
Impanatio’n (av lat. in, i, och pa’nis, bröd),
Kristi lekamens och blods införlivande
med brödet och vinet i nattvarden. —
Im-pana’tor, person, som tror på
impana-tionen.
Fmpar, lat., olika, udda. — Fmpari Ma’rte,
i ojämn kamp; med olika krafter.
Impara’bel, lat., oförliknelig, ojämförlig.
Impara’t {lat. impara’tus), oförberedd.
Impardonna’bel {fr. iw.pardonnable),
oförlåtlig.
Imparisylla’biska, lat., språkv., olikstaviga,
kallas ord, som i genitiv hava flera
stavelser än i nominativ.
Imparlance, eng. {1. impa’rläns), jur.,
till-låtelse att under beviljat uppskov söka
åstadkomma en förlikning i godo.
Imparta’bel, se Impartibel.
Impartia’1, fr., opartisk, oväldig.
Imparti’bel 1. Imparta’bel, lat, {fr.
impar-table), odelbar.
Impassa’bel, lat., ofarbar, otillgänglig, som
ej kan passeras; odräglig. Jfr Passabel.
Impasse, fr. {1. ängpa’ss), återvändsgränd;
spelt., göra ett impasse {försv., inpass),
sticka med ett lägre kort, i tanke att
motspelaren ej kan taga över det.
Impassi’bel {nylat. impassi’bilis, fr.
impas-sible), okänslig, kallsinnad, känslolös.
Impaste’ra {ital. impasta’re), eg. breda deg
över; byggn., göra en deg 1. kitt av
murbruk och fint krossade stenar; målark.,
vid oljemålning lägga på starka,
ofördelade massor av färgämnet; kopparst.-k.,
låta de med gravstickeln åstadkomna
punkterna och strecken behörigen
sammanflyta. — Impa’sto, målark., tjock och
saftig påläggning av färg; undermålning.
Impati’bel {lat. impati’bilis), olidlig,
odräglig.
Impatie’ns {lat. impatie’ntia), otålighet. —
Impa’tiens, otålig; ömtålig. — Impa’tiens,
bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Balsamina’ceæ, ordn. Gruina’les. — I. balsami’na,
trädgårdsbalsamin (Ostindien), odlad i ett
stort antal former. — I. glandulife’ra,
jättebalsamin (Ostindien). Ända till 2 m.
hög. —• I. noli tan’gere, springkorn, vår
enda inhemska art. — I. parvifo’lia,
små-blommigt springkorn, odlad och stundom
förvildad.
Impatrone’ra 1. Impatroiiise’ra sig, lat., göra
sig till herre över, taga i besittning.
Impayabel {fr. impayable), oskattbar,
ovärderlig.
Impeachment, eng. {1. impi’tjment), jur.,
åtal, spec. för statsförbrytelser inför
parlamentet.
Impeda’ns (av lat. impedi’re, hindra), fys.,
motståndet för en växelström (vilket är
större än för en likström). Inverterade
värdet kallas Admittans. Impedansen kan
uppdelas i två delar, av vilka den ena,
förlustmotståndet, åstadkommer
energiförlust, den andra, reakta’nsen,
däremot ej.
Impedime’nt 1. Impedime’ntum, pl.
Impedi-me’nta, lat., hinder; jur., benämning på
sådana stycken av jordägorna, som icke
kunna odlas 1. tillerkännas något värde vid
graderingen.
Impende’nt (av lat. impendeWe, hänga över),
överhängande, förestående.
Impendiö’s (av lat. impe’ndere, utbetala),
kostsam. — Impe’nser, utgifter,
utbetalningar.
Impenetra’bel {lat. impenetra’bilis),
ogenomtränglig, outgrundlig.
Impenite’ns {fr. impénitence), obotfärdighet.
Impe’nser, se under Impendiös.
Impera’ta arundina’cea 1. I. cyli’ndrica, hot.,
alanggräset,ett till fam. Grami’neæ
hörande outrotligt ogräs i Ostindien.
Imperati’v {lat. imperati’vus, av impera’re,
befalla, påbjuda), bjudande, befallande;
fil, enl. den tyske filosofen Kant en objek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
