- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
616

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Imperator ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

616

Imperator—Implausibel

tiv (allmängiltig) viljenorm (se vid.
Hypotetiskt och Kategoriskt imperativ här
nedan); språkv., se Modus. — Hypote’tiskt
imperativ föreskriver, vad man bör göra,
under förutsättning att man vill något
annat. — Katego’riskt imperativ,
sedelagens ovillkorliga bud, föreskriver, yad
man ovillkorligen och under alla
förutsättningar bör göra. — Imperativt manda’t,
uppdrag med skyldighet att i vissa fall
handla 1. rösta enl. uppdragsgivarens
föreskrift.

Impera’tor, lat, kejsare, härskare;
hederstitel för en segerrik fältherre;
överbefälhavare; benämning på de
romerska kejsarna. — Impera’trix, kejsarinna.

— Imperato’rik, fältherrekonst. —
Im-perato’risk, bjudande, myndig; kejserlig.

— Imperia’1, kejserlig; stor, ståtlig; förr
ett ryskt guldmynt (den halva imperialen,
motsvarande kr. 14,87, var
huvudguldmyntet i Eyssland). — Impériale, fr. (1.
ängperia’ll), sänghimmel; det med säten
försedda taket på en omnibus 1.
spårvagn; ett kortspel. — Altesse impe’riale,
se under Altesse. — Imperialduka’t, förr
ett ryskt guldmynt = 8,92. —
Impe-ria’les, sp., pL, imperialfår, merinosfår,
med mycket ren ull. — Imperia’lis, lat.,
kejserlig. — Imperialforma’t, ett stort
pappersformat. — Imperialfår, se
Impe-riales. — Imperial institute, eng. (1.
im-pi’riöl i’nstitjut), riksinstitutet, namn på
en 1886 bildad engelsk förening och en
densamma tillhörig praktbyggnad i London,
med syfte att åskådliggöra och främja den
brittiska världsrikestanken. —
Imperia-li’sm, strävan efter världsmakt, särskilt då
den stöder sig på militärmakt; i England
ett politiskt parti, vilket som sitt
huvudmål har hävdandet av Imperium^ d. v. s.
det brittiska världsriket. — Imperiali’st,
kejserligt sinnad; anhängare av
imperialismen; i Frankrike anhängare av
kejsardömet och Napoleons ätt. —
Imperiali’s-tisk, till kejsarväldet hörande. —
Imperial-papper, kejsarpapper, papper av största
format. — Imperial sta’ndard, eng. (1.
im-pi’riöl -), lagligt normalmått i England. —
Imperialstil, hoktr., en av de största
bok-tryckarstilarna. — Imperialsäng, eg. säng
med sänghimmel; tvåmanssäng. —
Impe-rialupplaga, en på imperialpapper tryckt
upplaga. — Imperie’lt pastoralt, i Finland
pastorat, där kyrkoherden förr utnämndes
av kejsaren. — Impe’rium,
regeringsmakten; jur., statens höghetsrätt över
statsområdet. — Imperiö’s {fr. impérieux),
bjudande, härsklysten.

Imperato’ria, farm., mästerrot, den förr som
läkemedel brukade rotstocken till örten
Imperato’ria Ostru’thium.

Impercepti’bel, nylat., oförnimbar, omärklig
för ögat.

Imperdi’bel, iat., oförstörbar.

Imperfe’kt {lat. imperfe’ctus), ofullkomlig,
ofullständig. — Imperfekti’bel, nylat., som
ej kan fullkomnas. — Imperfektibilite’t,
oförmåga att kunna fullkomnas. —
Imper-fekti’v, dets. som Imperfektibel. —
Imper-fektio’n, ofullkomlighet, fel, brist. —
Im-perfe’ktum, se Tempus.

Imperfora’bel (av lat. perfora’re,
genomborra), som ej kan genomborras.

Imperia’1, Imperiali’sm, Impe’rium, Imperiö’s
m. fl., se under Imperator.

Imperial sta’ndard, eng. {1. impi’riöl -), se
under Standard.

Imperial-te, se Tschy.

Impermane’nt, lat., obeständig, tillfällig.
)( Permanent.

Impermea’bel, nylat., ogenomtränglig. —
Impermeabilite’t, ogenomtränglighet.

Impersona’Ie (nämligen ve’rhum), lat.,
språkv., opersonligt verb. —
Impersona’-liter, opersonlig; utan att nämna person.

— Impersonalite’t, opersonlighet. —
Im-persona’1-konti, handelst., se Döda konti
och Personalkonti. — Impersone’ll {lat.
im-persona’lis), opersonlig. )( Personell.

Impertine’nt (av lat. impe’rtinens, icke
hörande till saken), oförskämd, näsvis;
påflugen, opassande. — Impertine’ns, fr.
Impertinence {1. ängpertina^ngs),
opassande uppförande; näsvishet. —
Imperti-ne’ntier, ting, som icke höra till
ifrågavarande sak; otillbörligheter.

Imperturba’bel, lat., orubblig, oförskräckt.

Impeste’ra (av lat. pe’stis, farsot), förpesta.

Impeti’go, lat., med., kroniskt, pustulöst
hudutslag med stora sårskorpor. —
Impetigi-nö’s, med denna sjukdom behäftad. —
Im-petigologi’ (av gr. Wgos, lära), läran om
hudutslag.

Impetra’nt (av lat. impetra’re, utverka),
klagande. — Impetra’t, den anklagade. —
Impetratio’n, klagan, ansökan. —
Impe-tre’ra, erhålla genom ansökan.

Impetuo’so 1. Con i’mpeto, ital., tonk., häftigt,
stormande.

Fmpetus, lat., häftigt anfall, angrepp. —
Impetuosite’t, våldsamhet. — Impetuö’s,
häftig, våldsam.

Impf., förk. för imperfektum (se d. o.).

Impiete’t {lat. impi’etas), bristande vördnad,
pliktförgätenhet; gudlöshet. Jfr Pietet.

Impingue’ntia, lat. {avpi’nguis, fet),pL,
fettbildande ämnen.

Impitoya’bel {fr. impitoyable [I.
äng-pitåaj a’bbl]), obarmhärtig.

Implacenta’lia, zool., däggdjur utan
moderkaka, en underklass bland däggdjuren. Dit
höra pungdjur och kloakdjur.

Implaka’bel {lat. implaca’hilis), oförsonlig.

— Implakabilite’t, oförsonlighet.

ImpIantatio’n (av lat. in, i, och planta’tio,

plantering), inplantering, inympning;
med., transplantation (se d. o.).

Implausi’bel, lat., osannoHk; som ej
förtjänar bifall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free