- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
617

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Implement ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Implement—Impromptu

617

Impleme’nt (lat. impleme’ntum), fyllnad;
uppfyllande.

Implice^ra {lat. implica’re), inveckla,
infläta; draga in uti. — ImpliVite, lat., eg.
invecklat i; inneslutet, inbegripet,
inberäknat. — ImpIikatio’n, inveckling.

Implore’ra {lat. implora’re), anropa,
bön-falla. — Implora’nt, person, som gör
ansökning 1. bönfaller om något. —
Implora-tio’n, bönfallande, anropande.

Implosfva ljud, språkv., övergångsljud, som
vid explosiva språkljud höras, då
talorganen sammanslutas. Jfr Explosiv or.

Implu’vium, lat. (av in, uti, och plu’ere,
regna), hyggn., i fornromerska hus en
bassäng i atrium (se d. o.) för uppsamling av
regnvattnet; förgården till en katolsk
kyrka; med., regnbad, dusch.

Impoli, fr. {1. ängpåli’), obelevad, ohövlig,
grov. — Impolitesse (Z. -tä’ss), brist på
be-levenhet; ohövlighet; grovhet.

Impondera’bel, lat., ovägbar. —
Impondera-bi’lia 1. Imponderabflier, pL, ovägbara
ämnen, såsom ljus, värme, elektricitet.

Impone’nte, ital., tonk., befallande.

Impone’ra {lat. impo’nere), eg. pålägga; göra
intryck; ingiva aktning, vördnad; göra sig
gällande. — Impoiie’rande 1. Imposa’nt
{fr. imposant [Z. ängpåsa’ng]),
vördnadsbjudande.

ImpopuIä’r {fr. impopulaire, av lat. in-, o-,
och po’pulus, folk), ofolklig, folket
misshaglig, illa sedd; även svårf attlig. ) ( P o
-pulär. — ImpopuIarite’t, ofolklighet;
svårbegriplighet.

Imporosite’t, nylat., ogenomtränglighet,
täthet, brist på porer.

Importe’ra {lat. importa’re), handelst.,
införa (utländska varor). — Impo’rt,
införsel ; införsvara. )( Export. —
Im-porta’bel, till införsel tillåten. —
Impor-ta’iis, fr. Importance {1. ängpårrta’ngs),
vikt, betydenhet. — Important, viktig,
betydande; vinstgivande. — Importatio’n,
införsel (av utländska varor). —
Impor-ta’tor 1. Importö’r, person, som
införskriver utländska varor. — Importförbud,
förbud mot införsel av utländska varor. —
Importhus, handelshus, som gör affärer i
varuinförsel.

Importu’n {lat. importu’nus), oläglig;
hin-derlig; besvärlig. )( Opportun. —
Importunite’t {lat. importu’nitas),
besvärlighet, besvär; påflugenhet, framfusighet.

Imposa’nt, se under Imponera.

Impossfbel {lat. impossi’bilis), omöjlig. —
ImpossibiIite’t, omöjlighet. — Impossible
n’est pas un mot frangais, fr. {1.
äng-passi’bbl nä pas öng må frangsä’),
omöjligt är icke något franskt ord, 1. för en
fransman är ingenting omöjligt.

Impo’st (av lat. impo’7iere, pålägga), pålaga,
avgift; hyggn., en över ett kapitäl anbragt,
ornamenterad tillsats, som tjänar att upp-

taga valvbågen; handelst., exporttull. —
Imposte’ra, lägga skatt på handelsvaror.

Impo’stor, lat. Imposteur, fr. {1. ängpåstö’r),
bedragare. — Imposto’res do’cti, lat,
lärda bedragare, som avsiktligt bruka
falska citat, oriktigt tolka en text o. s. v.

Impote’ns {lat. impote’ntia), med., oförmåga
att fullgöra de sexuella funktionerna. —
Impote’nt, lidande av impotens. —
Impo-tentia conjuga’lis, äktenskaplig oförmåga.

Impot foncier, fr. {1. ängpå’ fångsie’),
grundskatt.

Impraktika’bel {fr. impracticable), ogörlig,
outförbar; ofarbar.

Impregnera {1. -pränj-; fr. impregner), eg.
befrukta; kem., låta likformigt intränga
och inblandas; genomtränga; mätta. —
Impregnatio’n 1. Impregne’ring,
genomträn gning; mättning.

Imprekatio’n, lat. (av impreca’ri, förbanna,
önska ont över), förbannelse.

Imprena’bel {fr. imprenahle), ointaglig,
oåtkomlig.

Impresa’rio, ital. (av impre’sa, företag),
entreprenör, ledare av en teater- 1.
konsertturné.

tmpressio’n {fr. impression), intryck; tryck,
avtryck. — Impressionism, konsth., en i
början av 1870-t. såsom ett bestämt parti
inom den nyare franska konsten
framträdande riktning, enl. vilken konsten har till
uppgift att återgiva det allmänna
intrycket {fr. Vimpression) av en företeelse
utan att fördjupa sig i detaljerna. —
Im-pressionfster, konstutövare, som följa
impressionismens grundsatser. —
Impressi-bilite’t, känslighet för intryck. —
Impres-si’v, som gör intryck.

Impret 1. Mpret, alhan. (av lat. imperator),
titel för den 1913 upprättade albanska
statens regent.

Imprima’tur, se under följ. ord.

Imprime’ra {lat. impri’mere), intrycka;
inprägla, inskärpa. — Imprima’tur, lat., eg.
det må tryckas; censurens medgivande att
en skrift får tryckas. )( Damnatur.

Improba’bel, Improba’tur m. fl., se under
följ. ord.

Improbe’ra {lat. improha’re), ogilla,
förkasta; underkänna, "kugga". —
Improba-tio’n, ogillande; underkännande. —
Impro-ba’tur, han (1. hon) underkännes (uttryck,
som begagnas om den, vilken ej går
igenom vid en examen). Jfr Approhatur.
— Improba’bel {lat. improha’hilis),
osannolik ; förkastlig. — Improbabilite’t,
osannolikhet.

Improbite’t {lat. impro’hitas), oärlighet.

Improdukti’v, lat, ofruktbar, som ej lämnar
någon behållning. Jfr Produktiv. —
Im-produktivite’t, ofruktbarhet.

Impro’mptu {lat. in pro’mptu), eg. med
lätthet; något som göres utan förberedelse;
improvisation; plötsligt infall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free