- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
618

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Improperier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

618

Improperier—Inamorato

Imprope’rier {lat, imprope’ria), eg.
förebråelser (åsyftande Jesu strafftal); tonk.,
ett slags kyrkmusik (antifonier och
re-sponsorier), som i katolska länder
uppföres på långfredagen i st. f. den vanliga
mässan.

Improportio’n, lat., missförhållande, brist på
harmoni mellan delarna av ett helt.

Improvement, eng. (1. improVment),
förbättring.

Improvide’ns (nylat. improvide’ntia), brist
på förutseende, oförsiktighet.

Improvisatö’r m. fl., se under följ. ord.

Improvise’ra (av lat. improvi’sus,
oförutsedd), göra vers, hålla tal, prestera ett
musikstycke o. s. v. utan förberedelse; i
hast och av tillgängliga medel arrangera
något. —■ Improvisatio’n, konsten att
improvisera; det improviserade. Jfr
7m-promptu. — Improvisato’re, ital.,
Impro-visateur, fr. {1. ängprovisatö^r) 1.
Impro-vi’sus ca’sus, lat., ett oförutsett fall. —
Ex improvi’so, oförutsett, oförmodat.

Imprude’ns, fr. Imprudence (1. ängpryda’ngs,
av lat. imprude’ntia), oförsiktighet,
oklokhet.

Impu’bes, lat., eg. skägglös, som icke ens har
fjun på hakan; ej manbar minderårig,
omyndig. — Impuberte’t, omanbarhet,
omyndighet.

Impude’ns, fr. Impudence {1. ängpyda^ngs,
av lat. impude’ntia), oförskämdhet;
fräckhet. — Impude’nt, oförskämd, fräck.

Impudicite’t (av lat. impudi’cus, okysk),
otukt.

Impu’dicus, lat., hot., oblyg.

Impugnatio’n, lat., bestridande.

Impuissance, fr. (1. ängpuissa’ngs),
oförmåga, vanmakt; manlig oförmåga. —
Im-puissant (1. -a’ng), oförmögen;
vanmäktig; som saknar manlig förmåga.

Impu’ls 1. ImpuIsio’n (lat. impulsus),
pådriv-ning; väckelse, eggelse. — ImpulsiV,
väckande, eggande. — Impulsivite’t,
påverkbarhet av impulser.

Impulsmoment, mat, fys., se Ythastighet.

Impu’ne, lat., ostraffat.

Impu’ne o’stium pu’lsat, qui Iæ’tum nu’ntium
o’ffert, lat. ordspr., den som medför gott
budskap, kan dristigt klappa på dörren.

Impunite’t (lat. impu’nitas), strafflöshet.

Impuri’sm (av lat. impu’rus, oren),
förorening av ett språk genom inblandning av
främmande ord. Jfr Purism. — Impuri’st,
språkblandare, person, som gör sig skyldig
till impurism.

Impute’ra (lat. imputa’re), jur., tillräkna,
beskylla, tillskriva. — Imputa’bel,
tillräk-nelig. —• Imputabilite’t, ansvarighet,
till-räknelighet. — Imputatio’n, tillräknande,
beskyllning.

Imubakko (av imu, vara rädd, och hakko,
gammal kvinna), med., en av vidskeplig
rädsla framkallad sjukdom (ett slags
tarantism) bland ainofolket i Japan.

Imuschagh = I mosjar (se d. o.).

In, lat., prep., i, uti, till, på. Undergår i
sammansättningar samma förändringar som
sammansättningspartikeln in- (se följ.
ord). — In-, 1. (framför Z) II-, (framför h,
m, p) Im-, (framför r) Ir-, lat., s. k. in
negati’vum, nekande
sammansättningspartikel, som motsvarar vårt o-, t. ex.
in-fe’lix, olycklig, av felix, lycklig.

In, kem., atomtecken för Indium.

In., förk. för eng. inch (se d. o.).

Inabru’pt, lat., oavbruten. — In abru’pto
necessita’tis, i yttersta nödfall.

In abse’ntia, lat., i ens frånvaro.

Inabstine’ns (av lat. in-, o-, och ahstine’ntia,
återhållsamhet), oåterhållsamhet.

In abstra’cto, lat., i allmänhet, i och för sig.
Jfr Abstrakt.

In absu’rdum, se under Ahsurd.

Inaccepta’bel (fr. inacceptahle), oantaglig.

Inaccessfbel (lat. inaccessi’bilis),
otillgäng-lig.

Fnachos (lat. Fnachus), gr. myt., en flodgud,
sagokonung i Argolis samt fader till lo och
Argos.

Inacidite’t, med., brist på syra, t. ex. saltsyra
i magsaften.

Inackorde’ra (jfr Ackordera), ställa om att
en person hos en annan får bo och spisa
mot betalning.

Inackura’t, lat., opålitlig, oordentlig.

Inadaptfv (av lat. apta’re, anpassa), ej
anpassningsbar.

Inadekva’t, lat., olika, icke motsvarande, som
ej håller samma mått. ) ( Adekvat.

Inadmissi’bel (fr. inadmissihle), oantaglig,
otillåtlig.

Inadverte’ns (fr. inadvertance; av lat. in, o-,
och adve’rtere, vända uppmärksamheten
åt), oaktsamhet, vårdslöshet.

Inæquia’ltus, lat., hot., olikhög.

Inæqui’telæ, zool., vävspindlar.

In æte’rnum, lat., för evigt.

Inaffa’bel (jfr Affahel), otillgänglig,
osällskaplig.

Inaffektatio’n, lat., otvungenhet.

Fnakos, se Inachos.

Inakti’v (fr. inactif), overksam, försatt ur
tjänstgöring. — I. effekt, se Reaktiv effekt.
— Inaktive’ring, åtgärd för upphävande
av aktivitet; med., genom upphettning av
blodserum (till 56°) upphäva dess
komplementverkan. — Inaktivite’t, overksamhet,
sysslolöshet. — Inaktivite’tsatrofi’, atrofi
(se d. o.) genom overksamhet.

Inaliena’bel (fr. inaliénahle), oförytterlig,
som ej kan bortskänkas 1. säljas. —
In-alienabilite’t, oförytterlighet.

In a’lles, ty., i allt, sammanlagt.

Inaltera’bel (fr. inaltérahle), oföränderlig.

Inama’bel (av lat. ama’hilis, älskvärd), icke
älskvärd.

Inamæ’nus, lat., hot., obehaglig.

In ambfguo, lat., i tvivel, oviss.

Inamora’to, se Innamorato.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free