Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Inclusio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
Inclusio—Indépendance beige
bäckenvinkeln. — Inclina’tus, lat., hot.,
inböjd.
Inclu’sio, lat., inneslutning. — Inclusi’ve,
mlat., inberäknat.
In cæ’na do’mini, lat., ’Vid Herrens måltid",
begynnelseorden till påven Urban V: s
bulla mot kättarna.
Incog., förk. för ital. incognito, se Inkognito.
Inco’gnito, se Inkognito.
Income tax, eng. (1. i’nköm täks),
inkomstskatt.
In commu’ne bo’num, lat, till gemensamt
bästa. — In commu’ni, i gemenskap.
Incompeténce, fr. (1. ängkångpeta’ngs), se
Inkompetens.
Incomplaisance, fr. {L ängkångpläsa’ngs),
oartighet, otjänstaktighet. —
Incomplai-sa’nt, oartig, otjänstaktig.
Incomple’tæ, bot., kronbladslösa, en
växt-serie, vars blommor ej hava utbildade
kronblad.
In concre’to, se Konkret.
In confe’sso, lat., av part i rättegång erkänt
(och tarvar sålunda icke bevis).
In conta’nti, lat., i reda penningar.
In contine’nti, lat., på stället, omedelbart,
genast.
Incontine’ntia, se Inkontinens.
In contfnuo, lat., i sammanhang, oavbrutet.
In contra’rium, lat., tvärtom.
Inco’ntro, ital., handelst., gynnsamt tillfälle.
In contuma’ciam 1. Contuma’citer, lat., jur.,
tredskovis, ohörd, för ohörsamhets skull.
Incoordination, se Inkoordination.
In co’rpore, lat., i sin helhet, samtliga.
Incrassa’ta, lat., bot., förtjockad.
Incrasse’ra, se Inkrassera. — Incrassa’ntia,
lat., pl., med., medel, som åstadkomma
blodets o. a. kroppssafters förtätning 1.
för-tjockning.
Increme’ntum, se Inkrement.
Incroyable, fr. (1. ängkråaja’bbl), otrolig;
benämning på några extravaganta
klädespersedlar, bl. a. de stora trekantiga
hattarna i Frankrike på direktoriets tid
(1790-t.); modenarr; sprätt.
Incrustatio’n, saltinmängning.
Fncubus (av lat. cuba’re, ligga på något),
med., "maran", hjärtklämning om
nätterna (jfr Efialtes); rom. myt., benämning
på skogsguden Faunus. — Fneubi och
Su’ccubi, under häxeriprocessema brukade
benämningar på demoner, vilka troddes
pläga köttsligt umgänge med människor.
In cu’ria, lat., å rådhuset, i rättslokalen.
Incu’ria, lat., sorglöshet, oaktsamhet. — Ex
incuria, genom ovarsamhet.
Incu’rva, lat., bot., bågböjd, nedböjd. —
In-curva’ta, -um, lat., bot., inböjd.
I’ncus, lat., städ; anat., hörselbenet "städet".
Incyste’ring (av lat. in, i, och gr. ky’ste,
blåsa), inkapsling.
I. N. D., förk. för lat. in no’mine Dei, in
no’-mine Do’mini, i Guds namn, i Herrens
namn.
Ind., officiell förk. för nordamerikanska
staten Indiana.
ind., förk. för indikativus (se Modus).
Indage’ra {lat. indaga’re), uppspåra,
utforska. —• Indaga’bel, som kan uppspåras.
— Indagatio’n, uppspårande, utforskande.
Indami’ner, kem., färgämnen, som
uppkomma vid gemensam oxidation av
feny-lendiamin och monoaminer.
Indantre’nfärgämnen, kem., gemensamt
namn på vissa ur antrakinon härledda
färgämnen, vilka utmärka sig för stor
äkthet.— Indantre’nblått, erhålles genom
upphettning av aminoantrakinon och fast
ka-liumhydrooxid.
Inde’bite, lat., utan förpliktelse. —
Inde’bi-tum, verkställande av något utan
förpliktelse därtill.
Indece’ns (/ai. indece’ntia, fr. indécence),
oanständighet. —■ Indece’nt, oanständig.
Indechiffra’bel {fr. indéchiffrable), som ej
kan tolkas 1. förklaras; oläslig. Jfr
De-chiffrera.
Indécis, fr. {1. ängdesi’), 1. Indeci’s, oavgjord,
obeslutsam, villrådig. —■ Indecisio’n,
obeslutsamhet, villrådighet.
Indeco’rum, lat., det opassande;
oanständighet. Jfr Decorum.
In defe’ctu, se under Defekt.
Indefensi’bel, nylat., som ej kan försvaras,
ohållbar.
Indefinftus, lat. (av defini’re, bestämma), 1.
Indefinft, obestämd. — Indefini’ta
pronomen, språkv., obestämda pronomen.
In Dei no’mine, lat., i Guds namn.
Indeklina’bel {lat. indeclina’bilis), språkv.,
oböjlig, oföränderlig.
Indele’bilis chara’cter, se Character
indele-bilis.
Indelika’t {fr. indélicat), ogrannlaga. —
In-delikate’ss, ogrannlagenhet.
Indemnise’ra {fr. indemniser), hålla
skadeslös, gottgöra. — Indemnisatio’n 1.
Indemni-fikatio’n, gottgörelse, skadeersättning. —
— Indemnite’t {eng. inde’mnity, lat.
in-de’mnitas, av inde’mnis, skadeslös), statsr.,
straff löshet, dispens från lag, av engelska
parlamentet tillerkänd regeringen för en
olaglig, för det allmänna bästa vidtagen
åtgärd. — Act of indemnity, eng. {1. ackt
åvv inde’mniti), parlamentsakt, genom
vilken indemnitet tillförsäkras regeringen.
— Bill of indemnity, ett förslag till
indemnitet.
Indemonstra’bel {lat. indemonstra’bilis),
obe-vislig.
Inde’nharts, hartsart, framställd ur
stenkols-tjära.
In de’o consi’lium, lat., hos Gud finnes råd.
In de’o spes me’a, lat.. Gud mitt hopp, Ulrika
Eleonoras och Fredrik I:s valspråk.
In de’o vi’vas, lat., må du leva i Gud (förk.
/. D. V.).
Indépendance beige, fr. {1. ängdepangda’ngs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
