- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
622

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Indigo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

622

Indigo—Indolens

I’ndigo, tekn,y det bästa och mest brukade
blå färgstoftet, fås av en mängd växter,
särskilt av flera i tropiska länder odlade
arter av släktet Indigo’fera, tillhörande
fam. Legumino’sæ. —■ Indigoblått 1.
In-digoti’n, färgämnet i indigo. —
Indigo-karmi’n, ett blått färgämne, berett av
indigo. — Indigoli’t, miner.y en blå varietet
av turmalin. — Indigopurpur, se Fenicin.
—• Indika’n, kem., en hos indigoväxter
förekommande glykosid, varav färgämnet
indigo beredes.

Indikatio’n (lat. indica’tio, av indica’re,
påpeka, anmäla), tillkännagivande,
anvisning; med., kännetecken på ett tillstånd;
omständighet, som föranleder en
terapev-tisk åtgärd. Jfr Kontraindikation. —
Indikati’v 1. IndikatiVus, se Modus. —
In-dika’tor, anat., pekfingrets sträckmuskel;
mek., ett instrument för mätning av gasers
1. vattenångors tryck och det av dem
förrättade arbetet; kem., ett ämne, som anger
den kvantitativa avslutningen av en
kemisk reaktion. — Indikatrfs, 7nat., en
kroklinje, medelst vilken en buktig ytas kr
ökningsförhållanden i en given punkt
åskådliggöras.

Indike’ra, se Indicera.

Indiktio’n (av lat. indücere, tillkännagiva),
det tal, som utmärker ett givet års
ordningsnummer inom indiktionscykeln. —
Indiktionscykeln, en (inom kronologien
använd) period av 15 år. Denna cykel står
ej, såsom sol- och måncyklerna, i något
samband med de astronomiska
företeelserna. Jfr Cykel.

Indire’kt {lat. indire’ctus), på omvägar:
medelbar; förtäckt. Jfr Direkt. — I.
an-föring {lat. ora’tio obWqua), språkv., ett
yttrande, meddelat i berättelseform (ej i
talarens egen framställningsform). Jfr
Direkt anföring. — Indirekta skatter,
skatter, vilka i allm, icke träffa den, som
i första hand er lägger dem, utan i sista
hand erläggas av andra, t. ex.
konsumtionsskatter (se d. o.). Jfr Direkta skatter.
— Indirekt bevis, log., ett bevis, som
ådagalägger sanningen av en sats
medelhart ur bevisningsgrunderna 1. genom att
ur dessa uppvisa orimligheten av
motsatsen.

Indiscipli’n, lat., krig sk., dålig manstukt;
oordning. — Indiscipline’rad, oövad;
otyglad.

Indisk hampa, se Ahroma.

Indisk potatis, dets. som Batater (se d. o.).

Indiskre’t {fr. indiscret), obetänksam;
påflugen, taktlös; talträngd. — Indiskretio’n,
obetänksamhet; taktlöshet; talträngdhet.

Indiskt bresi’ljeträ, se Brunholz.

Indiskt gult 1. Piu’ri, kem., se Jaune indien.

Indispensa’bel {fr. indispensable),
oundgänglig, oeftergivlig, ovillkorlig.

Indispone’rad, se under följ. ord.

Indisponi’bel {fr. indisponible), som man icke
kan förfoga över, oförytterlig. —
Indispo-ne’rad, fr. Indisposé {1. äng-), ohågad,
förstämd ; opasslig. — Indispositio’n,
håglöshet, olust, opasslighet.

Indisputa’bel {fr. indisputable), obestridlig,
oomtvistlig.

Indissolu’bel {lat. indissolu’bilis), oupplöslig,
oskiljbar.

In dista’nza, ital., på avstånd, ur fjärran.

I’ndium, kem., ett grundämne i form av en
tennvit metall, som förekommer i
zinkmalmer.

Indivi’d, fr. Individu (Z. ängdividy’, av lat.
indivüduum, något, som ej kan delas), en
enda person, en enskild varelse; ett
enskilt föremål (jfr Exemplar). —
Indivi-dualise’ra, betrakta 1. framställa enskilt
för sig; utprägla; noga bestämma. —
Individualism, den filosofiska och
politiska lära, som hävdar individens rätt
gentemot samhället. Jfr Socialism. —
Individualist, anhängare av individualismen.
— Individualite’t, enskildhet;
egendomlighet; personlighet, egenskapen att vara en
individ. — Individua’1 pote’ns, i
husdjurs-aveln använd term för "stark
nedärvnings-förmåga" hos vissa djur. — Individuatio’n
1. Individualisatio’n = Individualisering,
subst. till Individualisera (se ovan). —
Individue’ll, som karakteriserar en individ
till skillnad från andra individer;
egendomlig, personlig. — Individuite’t,
avskildhet, särskildhet. — Indivi’duum, se
Individ.

Indivisi’bel {nylat. indivisi’bilis), odelbar. —
Indivisibi’lia, pl., odelbara kroppar.

Indoci’1 {lat. indo’cilis), oläraktig, ostyrig.

Indoeuropéer (Indogerma’ner) 1.
Indoeuro-pe’iska (Indogerma’nska) folk, folk, som
tala indoeuropeiska språk. —
Indoeuro-peiska 1. Indogermanska rasen, se
Kaukasiska rasen. — Indoeuropeiska
(Indogermanska) språk, de indiska, eranska,
armeniska, grekiska, albanesiska, italiska,
keltiska, germanska och slavobaltiska
språken.

Indofeno’ler, kem., med indaminerna
närsläk-tade tjärfärgämnen, men som innehålla
hydroxyllgrupper (OH) i st. f.
amingrupper (NH2).

Indoira’nska språk, de närsläktade indiska
och iranska grupperna av de
indoeuropeiska språken.

Indokine’ser, de mongoliska folken i Birma,
Siam och Annam. — Indokine’siska halvön,
Östra Indiska halvön. — I. språk,
tibeto-burmanska och siamo-kinesiska språk.

Indo’l, kem., ett ämne, som bildas genom
reduktion av indigoblått och genom
äggviteämnens förnuttnelse.

Indole’ns {lat. indoléntia), känslolöshet;
slöhet; bekymmerslöshet, tröghet. —
Indo-l€’nt, känslolös; slö; sorglös, likgiltig;
maklig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free