- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
623

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Indolog ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Indolog—Industrial Workers of the World

623

Indolo’g, forskare i Indologi’, Indiens
historia, kultur och språk.

Indompta’bel, lat., som ej kan tämjas.

Indone’sien, Indiska arkipelagen. —
Indo-ne^siska språk, dets. som malajiska språk.

In do’rso, handelst., på baksidan av en växel.

Indosky’ter, uraltaiska folk.

Indosse’ra, Indossame’nt, Indossa’nt,
Indos-sa’t, Indo’sso, itaL, handelst., se Endossera
och följ.

Indoxy’l, kem., derivat av indol, ingår som
beståndsdel i indikan och indigo.

Indoxylsvavelsyra, kem., svavelsyreeter av
oxiindol.

I’ndra, ind. myt., luftens och åskans gud,
människornas försvarare mot onda
makter, den högste guden hos de gamla
in-derna, sedan underordnad Brahma,
Vischnu och Siva.

I’ndrin 1. Babaku’ten, zooL, en halvapa,
Fn-dris brevicauda’tus, tillhörande den för
Madagaskar utmärkande f am. I n d r i e r
(Indri’sidæ).

In du’bio, lat., i tvivel, i tvivelaktiga fall. —
In du’biis non est age’ndum, lat., i
tvivelaktiga fall bör man underlåta att handla.

Indubita’bel (lat, indubita’bilis),
otvivelaktig, tillförlitlig.

Induce’ra (lat. indu^cere), införa; inleda,
övertala, förleda; log., draga slutsats,
sluta från det enskilda till det allmänna.
—• Indukta’ns, det motstånd, som alstras
av de vid växelström uppkommande
extra-strömmarna. —• Induktio’n, införande;
ingivelse, anstiftan, inrådan; log., slutsats
från det enskilda till det allmänna; fys.,
en ströms alstring i en ledare, då en
elektrisk ström, som genomgår en
närgränsande ledare, varierar 1. ledarnas ställning
sinsemellan undergår förändringar. Se
vid. Induktionsström. —
Induktionsap-parat = Induktionsmaskin (se nedan).

— Induktionsbevis, log., ett bevis, som av
den omständigheten, att en egenskap
tillhör flera arter av ett släkte, sluter till, att
den tillkommer hela släktet. — Bevisa per
inductio’nem, bevisa genom en mängd
exempel. — Induktionsinklinato’rium,
instrument för bestämmande av
inklina-tionen (se Inklination, fys.). —
Induktionsmaskin, apparat för åstadkommande
av induktionsströmmar. —
Induktionsström 1. Inducerad ström, en ström, som
genom induktion alstras i en sluten ledare
av en annan ström 1. en magnet. —•
Induk-tionsvåg, apparat för utrönande av
metallernas molekylarbeskaffenhet. —
Induk-ti’v, inledande; vunnen genom induktion.

— Induktiva bevis 1. Analy’tiska bevis,
log., bevis vid vilka slutes från det mer
speciella till det mer allmänna. —
Induktiva vetenskaper, de vetenskaper, som
grunda sig på erfarenheten (matematik
och naturvetenskap). — Indu’ktor, fys.,
den del av en induktionsapparat, där in-

duktionsströmmen först uppstår. —
Induk-to’rium, dets. som induktionsmaskin.

In dulci ju’bilo, lat., eg. i jublande fröjd
(början av en latinsk julhymn); i sus och dus.

Indulge’ra {lat. indulge’re), hava överseende
med, se genom fingrarna med; göra till
viljes. — Indulge’ns, eftergivenhet;
fördragsamhet; överseende; avlat. —
Indul-gensbrev, avlatsbrev. —
Indulgensförkla-ring, fördragsamhetsförklaring,
benämning på ett engelskt toleransedikt. —
In-dulge’nt, efterlåten, överseende.

Indulfn, tekn., en blå analinfärg.

Indultfrist, ty. (1. -do’lt-), se Delai de faveur.

Indu’lto, sp., införseltull å amerikanska
varor i Spanien.

In du’plo, lat. (av du’plus, dubbel), i dubbel
avskrift, i två exemplar.

Indura’bel (av lat. in-, o-, och dur a’re, vara,
räcka), ovaraktig, ohållbar.

Induratio’n {lat. indura’tio, av du’rus, hård),
med., stockning, förhårdning; hård, länge
fortfarande svulst. —■ Indura’tio co’rdis,
förbening 1. förbroskning i hjärtat. — I.
he’patis, förhårdning i levern. — I. lie’nis,
mjältförhårdning. — Induresce’ra, bliva
hård. —• Induresce’nt, hårdnande.

I’ndus, astr., stjärna på s. hemisfären.

Indusia’ta, lat., bot., försedd med slöja.

Indu’siekalk, miner., ett slags
sötvattenskalk-sten.

Industri’ (av lat. indu’stria), idoghet;
näringsflit ; råvaruförädling; alla grenar av
urproduktion (utom jordbruk). —-
Indu-strialise’ra, förvandla till industri. —
Industriali’sm, de nya förhållanden på
samhällets flesta områden, som blivit en
följd av de industriella intressenas
förhärskande. —’ Industrie’ll, som tillhör
industrien. — Industriell demokrati,
systematiskt genomförd ordning för att
bereda arbetare och tjänstemän
med-inflytande på driftsledningen i ett
industriellt företag. — Industririddare {fr.
chevalier dHndustrie), person, som under
föregiven affärsverksamhet bedriver knep
och skälmstycken. — Industrisyste’m, den
av engelsmannen Adam Smith uppställda
nationalekonomiska grundsats, enl. vilken
arbete (= industri 1. allt på kroppsliga
föremål riktat arbete) och sparsamhet är o
urkällan till det allmänna välståndet.
Jfr Merkantilsystemet och Fysiokratiskt
system. — Industriutställning, offentlig
utställning av industrivaror. —
Industriväxter, beklädnadsväxter, färg-, olje-,
pappers, garvämnesväxter o. s. v., växter
som användas vid frambringande av
industriprodukter. — Industriö’s {fr.
indu-strieux), idog; omtänksam;
uppfinningsrik; skicklig.

Indu’stria, astr., en av småplaneterna.

Industrial Workers of the World {1.
indö’-striöl oö’körs åvv the oörd), I. W. W.,
"världens industriarbetare’^ syndikalis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free