- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
624

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - IN D. V. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

624

IN D. V.—Infelicitet

tisk arbetarorganisation i Förenta
staterna.

IN D. V., förk. för lat. In De’o vivas (se d. o.) •

Inebriatio’n, lat.y berusning.

Ine’dita, lat. (av in-, o-, och e’dere„ utgiva),
pl., en författares ännu icke utgivna
skrifter.

Ineffa’bel (lat. outsägbar, omöj-

lig att uttala.

In effe’ctu, lat., i själva verket, verkligen

Ineffektiv (av lat. in-, o-, och effi^cere,
uträtta), overklig, overksam.

In efffgie, se under Effigies.

Inega’l, fr. (lat. inæqna’lis), olik, ojämn. —
Inegalite’t, olikhet, ojämnhet.

Inekva’l, lat., olika, olikformig.

Inélégance, fr. (1. -ga’ngs), smaklöshet. —
Inelega’nt, smaklös.

Ine’pt (lat. ine’ptus), oskicklig, oduglig;
dum, orimlig. — Ine’ptie, pl. Ine’ptier (lat.
ine’ptia), oskicklighet; dumhet:
orimhg-het.

Ine’rmis, lat., hot., oväpnad.

Ine’rtia, lat., overksamhet; fys., tröghet,
kroppars egenskap att ej av sig själva
ändra sitt tillstånd av vila 1. rörelse. —
I. u’teri, med., svaga födslovärkar. —
Vis ine’rtiæ, tröghetskraft, egenskapen hos
kroppar att förbliva i ett fortfarande
tillstånd av rörelse 1. vila.

Inerto’l, blandning av stenkolstjära, beck och
torkmedel, till vattenskydd för järn och
murverk.

I’nes 1. Ine’z, spanskt kvinnonamn = Agnes
(se d. o.).

Inesi’t, miner., rosafärgat, trådigt,
vatten-haltigt magnesium- och kalciumsilikat.

In essentia’li, lat., i det väsentliga, i
huvudsaken.

Inessentie’ll, lat., oväsentlig.

Inessfvus (av lat. in, i, och esse, vara),
språkv., finsk-ugrisk lokalkasus, urspr.
med betydelsen av rum, vari något är.

Inestima’bel (lat. inæstima’bilis), ovärderlig,
oskattbar.

Inevide’ns (fr. inévidence), otydlighet,
oklarhet. — Inevide’nt, otydlig, oklar.

Inevita’bel (lat. inevita’bilis), oundviklig.

Inexa’kt (fr. inexact av lat. in-, o-, och
exa’c-tus, noggrann), ej noggrann, oriktig,
otillförlitligt. — Inexactitude, fr. (1. -ty’dd),
oriktighet, vårdslöshet.

In exce’ssu, se under Excedera.

Inexcita’bel (lat. inexcita’bilis), som ej kan
eggas 1. upplivas.

Inexigfbel (fr. inexigible), som ej kan
utkrävas 1. erhållas.

Inexkusa’bel (lat. inexcusa’bilis), oursäktlig.

Inexora’bel (lat. inexora’bilis), obeveklig.

In expe’nsas, lat., jur., (döma) till
rättegångskostnaderna.

Inexpe’rtus, lat., oerfaren.

Inexpia’bel (lat. inexpia’bilis), som icke kan
försonas; oersättlig.

Inexplika’bel (lat. inexplica’bilis),
oförklarlig.

Inexplora’bel, lat., outforsklig.

Inexpressi’bel och Inexprima’bel (fr.
inex-pressible, inexprimable), outsäglig,
obeskrivlig. — Inexpressibles, eng. (1.
inex-pre’ssibls), pl, eg. ’’de onämnbara";
skämtvis: benkläder, byxor.

Inexpugna’bel (lat. inexpugna’bilis, av
pu’gna, strid), ointaglig, oövervinnlig.

In exte^nso, lat., utförligt, fullständigt.

In extre’mo, se under Extrem.

inf., förk. för infinitiviis (se Modus); på
recept för lat. infu’nde, gjut därpå, begjut
därmed.

In fa’ciem, lat., i ansiktet.

In fa’cto, lat., i själva verket, verkligen.

Infallfbel (fr. infaillible), ofelbar. —
Infalli-bilite’t, ofelbarhet, — Infallibili’st,
försvarare av påvens ofelbarhet.

Infa’m (lat. infa’mis), ärelös, skändlig;
vanhederlig; dålig; usel. — Infame’ra,
förklena; skymfa. — Infami’, ärelöshet;
vanära; skändlighet; ärerörigt tillmäle,
smä-delse.

Infa’ndum, regi’na, ju’bes renova’re dolo’rem,

lat., drottning, du befaller mig att
återuppliva den outsägliga smärtan, ("^neiden"
av Virgilius.)

Infa’nt (sp. infa’nte, av lat. i’nfans, barn),
spansk (fordom även portugisisk) prins av
konungahuset. — Infa’nta 1. Infantfnna,
prinsessa i Spanien (fordom även i
Portugal). — Infanta’do, fordom en infants
1. infantinnas livgeding. —
Infanta’do-får 1. Infanta’dos, sp., pl., ett slags
förträffliga merinosfår, som även kallas
negretti.

Infanteri’ (fr. infanterie, av lat. i’nfans,
barn), fotfolk, manskap till fots. —
Infan-terfst, fotsoldat.

Infanticfda, lat., barnamördare,
barnamör-derska. — Infanticfdium, barnamord.

Infanti’1, lat., barnslig, hörande till
barnaåren; outvecklad; med., säges om organ,
som stannat på för lågt
utvecklingsstadium.

Infantfnna, se under Infant.

Infa’rkt (av lat. infarci’re, tillstoppa), med.,
en organvävnads infiltration (se d. o.) med
blod, urinsyra, kalksalt 1. andra ämnen.

Infatiga^bel (lat. infatiga’bilis), outtröttlig,
oförtruten.

Infatuatio’n, lat’., löjlig förkärlek för något.

Infa’ust (lat. infa’ustus), ogynnsam.

Infavora’bel (fr. infavorable), ogunstig,
ofördelaktig. — In favo’rem, lat., till
någons fördel; till behag.

Infe’kt, Infekte’ra, Infektio’n m. fl., se under
Inficiera.

Infeku’nd (lat. infecu’ndus), ofruktbar,
ofruktsam. — Infekundite’t, ofruktbarhet,
ofruktsamhet.

Infelicite’t (av lat. infe’lix, olycklig),
olycksalighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0632.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free