- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
625

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Inferi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Inferi—In forma

625

Fnferi, lat., eg. de undre; de underjordiska;
underjorden, dödsriket. — Ad i’nferos, till
dödsriket.

Infe’rior, lat., underordnad, lägre, ringare;
lärjunge i en lägre klassavdelning. Jfr
Superior, — Inferiorite’t, lat., egenskapen
att vara underordnad; underlägsenhet.

Inferna’lisk (lat. inferna’lis, fr. infernal),
underjordisk, helvetisk, djävulsk. — La’pis
inferna’lis, kem., helvetessten, silvernitrat.

— Infernalite’t, djävulsk beskaffenhet.

Infe’rno, ital., helvetet, underjorden; titel på

den första avdelningen av Dantes "Divina
Commedia^^ (se d. o.). — Infe’rnum, lat.,
underjorden.

Inferti’1 (av lat. in-, o-, och feWtüis,
fruktbar), ofruktbar. — Infertilite’t,
ofruktbarhet.

Infe’stans, lat. (av infe’stus, fientlig), hot.,
förstörande.

Infeste’ra {lat.infesta’re),oiTeåB.’, förhärja;
plåga. —• Infestatio’n, ofredande, fientligt
infall.

Infibulatio’n, lat., med., fasthäftning av
förhuden på manslemmen, som medel mot
s j älvbef läckelse.

Inficie’ra {lat. infi’cere) 1. Infekte’ra (fr.
in-fecter), uppfylla med stank; förpesta;
smitta. — Inficie’rad, smittad. — Infe’kt,
stinkande; smittad, förpestad. —
Infek-tio’n, smitta. — Infektionssjukdom,
smittsam sjukdom. — Infektions, smittförande,
smittsam.

Infide’l (lat. infide’lis), otrogen; opålitlig. —
Infide’les, de otrogne. )( Fideles. —
Infidelite’t, otrohet.

In fi’dem, se under Fides.

Infige’ra (lat. infi’gere), inhäfta.

Infighting, eng. (1. infa’jting), sportt.,
närkamp (i boxning).

Infiltre’ra (nylat. infiltTa’re; jfr Filter),
in-sila, genomdränka. — Infiltratio’n,
in-silande, inträngande; med., en vävnads
genomdränkning med blod, var 1. någon
annan vätska.

Fnfimus, lat., underst, lägst, ringast.

In fi’ne, lat., vid slutet, till sist.

Infini’t (lat. infini’tus), oändlig, obegränsad,

— Infinita modus, se under Modus. —
Infinitesimalräkning 1.
Infinitesimalkal-ky’l, mat, gemensam benämning på
differential- och integralräkning (se d. o.). —
Infinite’t, oändlighet, gränslöshet. —
Infinitiv 1. Infinitfvus, se Modus. —
Infini-tivattribu’t, attribut, som utgöres av en
infinitiv. —^ Infiniti’visk, som utgöres av
en infinitiv. — Infini’tum, obegränsat,
obestämt. — Ad 1. In infinftum, i oändlighet,
evigt. — Ve’rbum infinftum, språkv., ett
verbs obestämda former 1. nominalformer.

Infi’rm (lat. infi’rmus), kraftlös, svag. —
Infirmati’v (fr. infirmatif), som gör
kraftlös; upphävande. — Infirmeri’ (fr.
infir-merie), urspr. sjukhem i ett kloster;
sjukhus. — Infirmite’t, kraftlöshet, svaghet.

4^0. — Ekb o hr n, 100,000 främmande ord. L

Infix (lat. infi’xus, av infi’gere, infästa),
språkv., en ljudgrupp, som sättes inuti en
rot för att utvidga denna till stam 1. ord.

In flagra’nti 1. I. fl. delfcti, lat., på bar
gärning.

Inflamme’ra (lat. inflamma’re), upptända,
egga, upphetsa; med., åstadkomma
inflammation. — Inflammabilier, brännbara
ämnen. — Inflammatio’n, med., en av
ökad temperatur, lokal svullnad, rodnad
och ömhet m. m. karakteriserad
sjukdomsprocess i något organ. — Inflammato’risk,
förorsakande inflammation. —
Inflammatorisk feber 1. Inflammationsfeber, feber,
förorsakad av inflammation.

Infla’nter, benämning på romersk-katolska
letter, bosatta mellan Dünaburg och Pskov.

Infla’ta, lat., hot., uppblåst.

Inflatio’n, lat., med., uppblåsthet;
nationalekon., en term, som under världskriget
vunnit burskap såsom beteckning, dels för
penningmängdens ökning utan
motsvarande ökning av varumängden
(penningvärdets försämring), dels för den därmed
i samband stående prisstegringen ) ( D e
-f 1 a t i o n.

Inflexi’bel (lat. inflexi’bilis), oböjlig,
obeveklig. — Inflexibi’lia, språkv., oböjliga ord.
—■ Inflexibilite’t, oböjlighet, obeveklighet.

Inflexio’n, fr. (av lat. infleJctere, böja), 1.
DifFraktio’n, fys., ljusets böjning,
ljusstrålarnas avvikelse från en viss riktning.
—. Inflexionspunkt, mat., en punkt på en
kurva, i vilken kurvan och tangenten i
samma punkt skära varandra. —
In-fIexiosko’p (av gr. skope’in, se), ett
instrument, varmed man kan iakttaga ljusets
inflexion.

In flo’re, lat., i blomstring; i välmåga.

InfIoresce’ra (lat. inflore’scere, av flos,
blomma), begynna blomma, uppblomstra.
—• Infloresce’ns, hot., blomställning.

In fIo’ribus, lat., i blomning.

Influe’ns (lat. influe’ntia), inflytande;
inverkan; fys., en elektricerad kropps 1. en
magnets inflytande på andra i närheten
varande kroppar. — Influensmaskin, en på
influens 1. fördelning på avstånd grundad
elektricitetsmaskin.

Influe’nsa (ital. influe’nza, fr. grippe), med.,
en vanligen med snuva samt värk i huvud
och rygg förbunden epidemisk sjukdom,
som uppträder plötsligt och har stor
utsträckning.

Influenzi’n, farm., medel mot influensa, av
kinin, fenacetin, koffein och salicylsyra.

Influe’ra, lat., inverka, hava inflytande. —
Influxio’n, inflytande. — Influxionssystem,
läran om kroppens och själens ömsesidiga
inflytande.

In fo’lio, lat., i folio- 1. helarksformat. Jfr
Folio.

In fo’lle, se under Follis.

In fo’rma, lat., i god form.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free