Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Ingegärd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingegärd—Inhuman
627
Användes till sylt, bröstte m. m. —
Ingefära, dansk, Rhi’zoma a’ri, se Aronsrot, —
Ingefärsolja, eterisk olja av ett flertal
ter-pener, erhållen genom destillation av
ingefära.
Fngegärd, fornnordiskt kvinnonamn, svenskt
furstinnenamn = Ingeborg (se d. o.).
Ingemine’ra (av lat, ge’minusy dubbel),
fördubbla.
In ge’nere, se under Genus,
Ingenere’ra (av lat. ge’nus, gen. ge’neris,
släkte), inplanta, inympa. — Ingenererad,
inplanterad; medfödd.
Inge’nium, lat., medfödda anlag; naturlig
begåvning; snille. — Ingenium indu’stria
a’litur, lat. ordspr., flitig prövning ger
snillet övning. — Ingeniö’s {lat.
ingenio’-sus, fr. ingénieux), sinnrik, fintlig,
uppfinningsrik.
Ingeniö’r, se Ingenjör.
Ingeniö’s, se under Ingenium.
Ingenjör (Z. insjenjö’r, av lat. inge’nium, se
d. o.), urspr. byggmästare av
krigsmaskiner ; en för militära 1. civila
byggnadsföretag m. m. teoretiskt och praktiskt utbildad
tekniker. — Ingenjörskår, se Genikår. —
Ingenjörsvetenskapsakademien i Sverige,
konstituerad 1919, har till ändamål att
befordra teknisk-vetenskaplig forskning
samt därigenom främja svensk industri
samt tillvarataga landets naturtillgångar.
Ingénue, fr. (1. ängsjeny’, av lat. inge’nuus,
medfödd, naturlig), naturlig,
öppenhjärtig, okonstlad flicka, "oskuld från landet",
uttryck, mest brukligt i fråga om naiva
flickroller och deras framställarinnor. —
Ingenuite’t, frimodighet, öppenhjärtighet.
Inge’sta, lat. (av inge’rere, inbringa), pl., de
i kroppen införda ämnena. — Ingestio’n,
införandet av näringsmedlen m. m. genom
munnen i kroppen.
Tngevald, fornnordiskt mansnamn (av Inge
[se d. o.], och vald, makt, välde).
Ingevo’ner, en huvudgren av germanerna.
Tngjald, fornnordiskt mansnamn = Ingevald
(se d. o.). Namn på en Uppsalakonung
med binamnet Illråde.
Fngolf, fornnordiskt mansnamn (av Inge [se
d. o.], och olf 1. ulf, varg).
Ingöt, eng. {1. i’ngått), metallgöt (block),
särskilt av stål och ädelmetall.
Ingrainfärger (1. -grä’n-), azofärgämnen
som färga bomull direkt utan betmedel. —
Ingraintapeter, se Softtapeter.
Ingra’t (lat. ingra’tus), otacksam. —
Ingra-titude, fr. (1. änggratity’dd), otacksamhet.
In gra’tiam, lat., till (någons) förmån, till
behag.
Ingredie’ns (av lat. i’ngredi, ingå uti),
ingående beståndsdel. — Ingredie’ra, ingå
som beståndsdel. — Ingre’ss, ingång,
inledning, början.
Ingremiatio’n (av lat. gre’mium, sköte),
upptagande i ett andligt brödraskap.
I’ngrer, ett till den finsk-ugriska stammen
hörande folk.
Ingre’ss, se under Ingrediens.
I’ngrid, fornnordiskt kvinnonamn av
omtvistad härledning.
In gro’sso, ital., i stort, i stora partier = en
gros (se under Gros).
Tnguen, lat., anat., ljumske.
Inguina’1 {lat. inguina’lis, av i’nguen,
ljumske), som angår ljumsken. —
Ingui-nalbråck, med., ljumskbråck. —
Inguinal-kanalen, anat., Ijumskkanalen
(genomborrar bukväggen i ljumsken).
Ingurgite’ra (av lat. gu’rges, svalg), sluka.
— Ingurgitatio’n, slukande; frosseri.
Ingu’scher, ett n. om Kaukasus boende folk,
som hör till den kaukasiska stammen.
Ingusta’bel (av lat. gu’stus, smak), onjutbar.
I’ngvar, fornnordiskt mansnamn = Yngvar
(se d. o.).
Ingwelde, astr., en av småplaneterna.
Inhabi’1 {lat. inha’hilis), oskicklig; olämplig;
oangenäm, frånstötande. — Inhabilite’t,
oskicklighet; oduglighet; brist på
tillmötesgående.
Inhabita’bel {lat. inhabita’bilis), obeboelig.
Inhalatio’n (av lat. inhala’re, inandas),
inandning ; med., metoden att med luften
införa gasformiga 1. flytande, fint fördelade
ämnen i luftstrupen och lungorna. ) ( E x
-h a 1 a t i o n. — Inhalationsappara’t, för
inhalation konstruerad apparat. —
Inhala-to’rium, anstalt, där inhalation kan
företagas; även inhalationsapparat (se ovan).
— Inhale’ra, inandas.
Inhere’ra {lat. inhære’re), hänga vid,
vidbliva, fortfara i ett påstående. —
In-here’ns, oskiljaktig förening; nödvändigt
sammanhang; fasthållande. — Inhere’nt,
oskiljaktigt förenad.
Inheritance, eng. {1. inhe’ritäns), arv. —
Inhe’ritor, arvtagare. — Inhe’ritrix,
arv-tagerska.
Inhibe’ra {lat. inhibeWe), inställa, förbjuda;
hämma; jur., inställa verkställigheten av
ett icke upphävt beslut. — Inhibitio’n,
inställande, lagligt förbud att fortfara med
någonting. — Inhibitoria’l, beslut om
in-hibition. — Inhibito’rium, ett av domstol
utfärdat förbud.
In hoc ca’su 1. In hoc pa’ssu, lat., för 1. i detta
fall. — In hoc se’nsu, i denna mening. —
In hoc si’gno vi’nces, "i detta tecken skall
du segra", latinsk översättning av den
inskrift, som enl. sägnen jämte korsets bild
visade sig på himmeln för den till strid
utdragande romerske kejsaren Konstantin
den store och föranledde hans övergång
till kristendomen.
Inhonne’tt (av lat. inhone’stus, ärelös),
ohederlig, opassande, simpel.
In hono’rem, lat., till heder, till ära.
Inhospita’l {lat. inhospita’lis), ogästvänlig.
Inhuma’n {lat. inhuma’nus), omänsklig;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
