- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
632

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - In puris naturalibus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

632

In puris naturalibus—Insititia

I. p. se’xti 1. 1. p. pu’ncti, i fråga om sjätte
budet, vad kyskhet beträffar.

In pu’ris naturalibus, lat., i rena
naturtillståndet, naken, "i paradisdräkt".

In qua’ntum, lat., såvida. — I. q. de ju’re,
såvida det är rätt.

In qua’rto, lat., i kvartformat (om böcker).

Inquiet, fem. Inquiette, fr. (1. ängkie’,
än-kiä’tt, av lat. inquie’tus), inkiett, orolig,
otålig. — Inquietera {1. ängkiete^ra),
in-kiettera, oroa, bekymra.

Inquie/tude (1. ängkiety^dd), oro, ängslan.

Inquilfnus, lat., bot., främling.

Inqui’nans, lat. (av inquina’re, orena), hot.,
nedsmetande.

Inquiry, eng. (1. inkoa’jri), undersökning,
efterforskning, även i juridisk mening. Jfr
Enquéte.

Inre friktion, se Viskositet.

Inregistre’ra (fr. inregistrer), införa i ett
register. — Inregistre’ringsavgift, en av
staten upptagen avgift för införande av
rättshandlingar i vissa register.

In re’gula, lat., i regeln, vanligen.

Inre plane’ter, astr., kallas planeterna
innanför asteroiderna (småplaneterna), d. v. s.
Merkurius, Venus, Jorden och Mars.
Stundom endast de två förstnämnda, vilkas
banor ligga innanför jordens.

Inre sekretio’n, avsöndrande direkt in i
blodet 1. vävnadssafterna från vävnadsceller
av ämnen, hormoner, som i ytterligt små
mängder äro fysiologiskt verksamma.

I. N. R. I., förk. för lat. Je’sus nazare’nus
rex judæo’rum, Jesus av Nazaret,
judarnas konung, inskriften över Jesu kors. —•
Även förk. för de italienska carbonarernas
lösen: Ju’stum neca’re re’ges Ita’liæ, det
är rätt att döda Italiens konungar.

Inriggare, sjöv., en kapproddbåt med
år-tullen på relingen 1. nedskuren i
stänkbordet. Jfr Utriggare.

Inrikesminister, i vissa land titel på den
regeringsmedlem, som motsvarar vår
socialminister.

Inrim = Assonans (se d. o.).

Inro, jap., se Sagemonos.

Inrotule’ra (av lat. ro’tulus, litet hjul), jur.,
ordna och förteckna
(rättegångshandlingar) .

In sa’ldo, ital., i rest, ännu skyldig.

Insalivatio’n, med., den process, då
födoämnena vid tuggning inmängas med sa2iv
(se d. o.).

Insalubrite’t, lat., osundhet (säges om orter).

In sa’lvo, lat., i säkerhet, bärgad, räddad.

Insa’nia, lat., med., sinnesrubbning,
vansinne.

Insa’nia catato’nica, se Katatoni.

In sa’no se’nsu, lat., i god mening.

Insatia’bel (lat. insatia’bilis), omättlig.

Ins bla’ue 1. I. b. hinein, ty., ut i det blå, i
tomma rymden; (prata) i vädret.

Inscene’ra (1. insen-), iscensätta dramatiskt
verk. — Inscene’ring, iscensättning.

Inschallah, arab., "om Gud vill", ett uttryck,
som den rättrogne enl. Koranen skall foga
till alla uttalanden om framtiden.

Inscie’ns, lat., okunnighet.

Inscriptio’nes, lat., inskrifter. — I. tendi’neæ,
anat., tvärgående senstråk i muskler.

Inse’cta, zool., insekter.

In sede’cimo, lat., i sextondelsformat (det
bokformat som uppkommer, då arket vikes
i sexton blad). Jfr Sedes.

Insekter (av lat. inseca’re, inskära), zool., en
klass bland leddjuren. — Insekta’rium,
terrarium (se d. o.) för insekter. —
Insec-ti’vora, Insektivo’rer, insektätare, en
ordning inom däggdjurens klass; bot.,
insektätande blommor, örter med särskilda
anordningar till att fånga, döda och nära sig
av insekter. — Insektolo’g (av gr. lo’g os,
lära), insektkännare. — Insektologi’ läran
om insekter.

Insektpulver, bot., ett till dödande och
fördrivande av åtskilliga slags insekter
använt pulver, består av de fint stötta
blomkorgarna av flera arter av släktet
Py’-rethrum, tillhörande fam. Compo’sitæ.
Av P. ca’rneum och P. ro’seum fås
persiskt, av P. cinerariæfo’lium dalmatiskt
insektspulver.

Insensi’bel (lat. insensi’bilis), känslolös;
omärklig. — Insensibilite’t, känslolöshet.

Insepara’bel (lat. insepara’bilis), oskiljaktig.
— Inseparabilite’t, oskiljaktighet.

Insere’ra (lat. mseVere), infoga, inpassa;
införa (t. ex. en annons). — Insera’t, en
uppsats; annons; notis i en tidning. —
Insera’tur, det må införas (i en skrift). —
Inse’rtio, anat., fästeställe.

Inse’ss (av lat. inside’re, sitta i 1. på) sittbad.

Insesso’res, lat., zool., sittfåglar, en
underklass bland fåglarna.

Insi’dier (av lat. insi’diæ, bakhåll), försåt,
ränker.

Insidiö’s (lat. insidio’sus), försåtlig,
ränk-full, lömsk.

Insi’gnier (lat. insi’gnia), pl,
värdighetstecken, utmärkelsetecken. — De kungliga
insignierna, kronan, spiran, svärdet,
äpplet och nyckeln.

Insignifiant, fr. (1. ängsinjifia’ng),
obetydlig, intetsägande.

Insignio’re cum la’ude (approba’tur), se Cum
insigniore laude (approbatur).

InsimuIatio’n, lat., beskyllning, anklagelse.

Insinue’ra (lat. insinua’re), insmyga; fint
antyda, oförmärkt låta förstå. —■ I. sig,
insmyga sig; ställa sig in, innästla sig. —
Insinua’nt 1. Insinuati’v, inställsam;
antydande. — Insinuatio’n, antydning
(vanligen elak); försök att ställa sig in.

Insipi’d (lat. insi’pidus), dåraktig,
oförståndig; smaklös. — Insipidite’t, osmaklighet.

Insiste’ra (lat. insi’stere), påstå, påyrka;
envisas, fasthålla vid; stödja sig på.

Insiti’tia, bot., inympad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free