- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
633

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - In situ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

In situ—Instituera

633

In si’tu, lat., på stället, på platsen.

InsiVad, petrogr., kallas en granit, som i fina
ådror genomvävt en annan bergart.

Inskriptio’n {lat. inscTi’ptio, av inscri’bere,
inskriva), inskrift, överskrift, påskrift.

Inskulpe’ra (lat. inficu^lpere), inskära,
inrista.

Insocia’bel (lat. insocia’bilis), osällskaplig;
svår att komma överens med.

Insolatio’n, se under Insolera.

Insole’ns, fr. Insolence (fr. ängsåla’ngs, av
lat. insoWntia), oförskämdhet, fräckhet,
övermod. — Insole’nt, oförskämd, fräck,
övermodig.

Insole’ra (lat. insola’re, av sol, sol), utsätta
för solens inverkan, sola, torka i solen. —
Insolatio’n, solbad, torkning i solen; med.,
solsting; fys., bestrålning (medelst
solljus) ; bestrålningstid.

In so’lidum, lat., handelst., ansvar för det
hela, solidarisk förbindelse, en för alla och
alla för en.

Insolu’bel (lat. insolu’bilis), oupplöslig. —
Insolubilite’t, oupplöslighet.

In solu’tum, lat., handelst., i st. f. betalning.

Insolva’bel 1. Insolve’nt (fr. insolvahle, av
lat. in-, o-, och so’lvere, betala), jiir.,
oförmögen att betala. — Insolve’ns, oförmåga
att å förfallotiden fullgöra sina
skyldigheter mot borgenärer.

Insomni’ (lat. inso’mnia), sömnlöshet.

Insouciance, fr. (1. ängsosia’ngs), sorglöshet.

In spe, lat., i hoppet, i framtiden.

In spe’cie, lat., i synnerhet, särskilt, speciellt;
i klingande mynt.

Inspekte’ra (lat. inspecta’re), besiktiga; ha
uppsikt över; utöva kontroll. —
Inspek-tio’n, besiktning, uppsikt, kontroll. —
In-spekto’r, tillsyningsman, förvaltare, t. ex.
bruks-, lantbruks-, stations-, kontroll-,
sluss-, tullinspektor o. s. v. — Inspe’ktor,
tillsyningsman, en person, som har uppsikt
över en viss institution, t. ex. ett läroverk,
en nation vid universitetet o. s. v. —
Inspektora’t, en tillsyningsmans ämbete
och verksamhetsområde. — Inspektö’r,
fem. Inspektri’s, tillsyningsman, person,
som utövar kontroll över en
förvaltningsgren 1. en grupp av institutioner, t. ex.
post-, skogs-, folkskoleinspektör o. s. v.

Insperge’ra (lat. inspe’rgere), beströ;
bespruta. — Insp. 1. Inspe’rge, på recept;
beströ med. —■ Inspersio’n, påströende;
be-sprutning.

Inspicie’nt (av lat. inspi’cere, besiktiga),
tillsyningsman (vid en teater 1. d.).

Inspiratio’n, Inspirato’riska m. fl., se under
följ. ord.

Inspire’ra (Zat. mspiraVe), ingiva; liva,
hänföra; inråda, intala. — Inspirerad, livad
av någon högre ingivelse, hänförd. —■
In-spiratio’n, inandning; högre ingivelse,
inrådan; hänförelse. —•
Inspirationsförsamlingar, av kamisarder (se d. o.) i Frankrike
på 1700-t. grundade separatistförsam-

lingar, vilka anse, att Gud omedelbart
inspirerar vissa personer, som sedan hava
att leda församlingen. — Inspirato’riska,
språkv., kallas de språkljud, som bildas vid
inandning.

In spiritua’libus, lat., i andliga saker.

Inspisse’ra (nylat. inspissa’re), förtäta, göra
tjock, genom avdunstning 1. intorkning. —
Inspissatio’n, förtätning, intorkning.

I. N. S. T., förk. för lat. In nomine sanctæ
trinitatis (se d. o.).

Instabi’1, lat., ostadig, föränderlig.

Installe’ra (fr. inställer), högtidligen insätta
i ämbeten); tekn., utföra en anläggning,
särskilt elektrisk. — Installatio’n 1.
Instal-le’ring, högtidlig insättning i ett ämbete.—
Installa’tor, den person, som installerar. —
Installatö’r, person, som utför elektriska
anläggningar.

Insta’ns (av lat. insta’ntia, enträgen
begäran), jur., avdelning av ett lands
domstolssystem. Första instansen kallas den
domstol, som först behandlar och avdömer
ett mål, andra instansen den domstol, till
vilken man vädjar från första instansen,
och högsta instans den domstol, från vilken
intet vad får äga rum. — Instansordning,
den ordning, i vilken de olika
avdelningarna inom ett lands domstolssystem pröva
ett mål.

Insta’ntia, lat., instans (se d. o.).

Insta’ntietrampare, av Bellman präglad
benämning på flitiga kunder i de högre
domstolsinstanserna.

I’nstar o’mnium, lat., i likhet med allt annat,
lika gärna det ena som det andra.

In sta’tu qu’o, lat, på samma punkt, i
oförändrat skick. — In statu quo a’nte, i det
skick, vari något förut befanns.

Instaure’ra (lat. instaura’re), återställa,
förnya, återupprätta. — Instauratio’n,
återställande, förnyande. — Instaura’tor,
återställare, återupprättare.

Instige’ra (lat. instiga’re), uppreta, egga;
anstifta. — Instigatio’n, uppeggelse,
upphetsning. — Instiga’tor, den som uppretar,
anstiftar.

InstilIatio’n (av lat. instilWre, indrypa),
med., indrypning av läkemedel i sår, öga.
Öra o. s. v. — InstiIla’tor, apparat för
in-stillation. — Instille’ra, indrypa.

Instimulation, lat., uppretning, uppeggning.

Insti’nkt (lat. insti’nctus), ingivelse, drift. —
Instinktiv, som kan hänföras till
instinkten, instinktmässig, omedveten.

Fnstita, lat., bräm 1. garnering på
romarin-nornas tunika.

Institue’ra (lat. institu’ere), stifta, inrätta;
förordna. — Institu’t, inrättning, anstalt;
läroanstalt; ett organiskt helt av
rättsförhållanden. — I. de droit International,
fr. (1. ängstity’ dö dråa’ ängternasiåna’ll),
folkrättsinstitutet, en internationell
institution för främjande av folkrättens
utveckling. — I. de France, fr. (1. - Frangs),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free