Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Integra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Integra—Interdentaler
635
ode av den romerske skalden Horatius.
Sjungas ofta vid begravningar och
minnesfester.
Inte’gra, lat., bot., hel, odelad.
Integra’l (av lat. i’nteger, oskadd, hel), som
utgör ett helt, hel och hållen; mat.,
integral till en given funktion kallas en
annan funktion, vars derivata är lika med
den givna. — Inte gr alr åkningen behandlar
integralerna och omfattar i vidsträckt
bemärkelse även teorien för
differentialekvationers integration. — Integra’nd, den
innanför integrationstecknet stående
funktionen. — Integre’ra, göra fullständig;
mat., integrera en differential: finna
integralen till densamma. — Inte gr e’r ande, för
det hela väsentlig; ingående, bestånds-. —
Integrite’t, helhet, fullständighet; oskadat
tillstånd; redlighet, rättskaffenshet. — De
fntegro, på nytt. — In i’ntegrum, i sitt
förra skick.
Integra’tor, se Planimeter.
Integrifo’lius, lat. (av fo’lmm, blad), hot.,
med hela blad.
Integume’nt (lat. integume/ntum,
betäckning), anat., hud; hot., fröämneshinna.
Intelle’ctus, lat., 1. Intelle’kt, förstånd,
förnuft. — InteIIektue’11, som har
avseende på 1. härrör ur förståndet. —
Intellektualise’ra, framställa
begrepps-mässigt, upplösa i begrepp. —
Intellektua-Ii’sm, fil., åsikt, enl. vilken det verkliga
och bestående i all växling utgöres av
sinnevärldens allmänna, blott av
förståndet förnimbara lagar och former. —
In-tellektualfst, anhängare av denna åsikt.
— Intellektuali’stisk, i överensstämmelse
med intellektualismen. — InteIIektualite’t,
det andliga hos människan.
Intellige’ns, förstånd, begåvning på huvudets
vägnar; en bildad, insiktsfull person; fil,
medvetande; människans i sina medvetna
yttringar tänkta teoretiska förmåga. —
Intellige’nsen 1. Intelligenspartiet, ett 1871
—72 uppkommet namn på en grupp
ledamöter av svenska riksdagens andra
kammare. — Intellige’nt, förståndig; kunnig,
bildad. — Intelligfbel, begriplig, fattlig.
— Intelligibilite’t, begriplighet.
Intempera’nt (lat. inte’mperans), omåttlig.
Intempestfv (lat. intempesti’vus), oläglig,
opassande.
Intende’nt, Intendentu’r, se under följ. ord.
Intende’ra (lat. inte’ndere), rikta sin
uppmärksamhet på; hava uppsikt över; vara
sinnad. — Intende’nt, tillsyningsman,
föreståndare; person, som har sig anförtrodd
ledningen av något; en tjänstemannatitel.
— Intendentu’r, en intendents syssla;
krigsk., den myndighet, som har om händer
förvaltningen och hushållningen vid
trupperna.
Intensio’n 1. Intentio’n, själens riktning på
något; avsikt, syfte. — Intentionali’sm,
läran att ändamålet helgar medlen. —
Intentionalite’t, avsiktlighet. —
Inten-tionfster = Impressionister (se d. o.).
Intensite’t, inneboende styrka, kraft;
livlighet, häftighet; fys., en krafts storlek. —
Intensitetsindu’ktor, en för uppnående av
stark tension anordnad induktionsapparat.
—• Intensitetskarta, karta, som utvisar den
jordmagnetiska kraftens intensitet över
ett visst område. — Intensi’v, stark, häftig,
våldsam, ihållande; beroende av inre kraft.
)( Extensiv. — Intensiva verb,
språJcv., avledda verb, som uttrycka en
stegring av grundverbets betydelse. —
In-te’nso, ital., förstärkt, kraftigt. — Internt,
lat., med spänd uppmärksamhet.
Intensime’ter, instrument för dosering av
Röntgenstrålar.
Intentio’n, Intentionalfsm m. fl., se under
Intension.
Inter, lat. prep., mellan, bland.
Fnter abse’ntes, lat., jur., mellan
frånvarande.
I’nter a’rma miserico’rdia, lat., se under
Röda Stjärnan.
Fnter a’rma si’lent le’ges, lat., under krig
tiga lagarna. (Cicero.)
Fnter cae’cos re’gnat stra’bo, lat. ordspr.,
bland de blinda är den skelögde herre på
täppan.
Intercala’ris, lat., inskjuten, utom vanliga
ordningen. — Intercalaris a’nnus 1. Annus
intercalaris, skottår. — Intercalaris di’es
1. Dies intercalaris, skottdag; med.,
feberfri dag. — Interkalatio’n, inskjutning. —
Interkale’ra, skjuta in.
Fnter ca’nem et lu’pum, lat., eg. mellan hund
och varg; i skymningen.
Interce’dens, lat., hot., gående emellan.
Intercede’ra (lat. interce’dere), eg. gå
emellan ; medla 1. lägga sig ut för; fälla förbön.
— Intercede’nt 1. Interce’ssor, medlare,
förespråkare. —■ Intercessio’n, förord,
förbön, förmedling, mellankomst.
Intercellula^r (av lat. i’nter, mellan, och
ce’llula, litet kärl), histol., befintlig mellan
cellerna i en organisk kropp. —
Intercellu-largångar, mellan cellerna befintliga
gångar, rör och rum, som innehålla
vävnadssaften. — Intercellularsubstans, en
substans, som finnes lagrad mellan
cellerna i en del vävnader.
Interceptio’n, lat., uppfångande.
Intercessio’n, Interce’ssor, se under
Interce-dera.
Intercide’nt, lat., mellankommande,
avbrytande.
Intercipe’ra (lat. interci’pere), uppsnappa.
Intercisio’n, lat., inskärning, avbrott;
till-lägg; språkv., mellansats.
Intercolu’mnium, lat., 1. Interkolu’mn (av lat.
i’nter, emellan, och colu^mna, kolonn),
avståndet mellan två kolonner i samma
kolonnrad.
Intercurre’nt, se Interkurrent.
Interdenta’ler (av lat. i’nter, emellan, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
