Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Intermontan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intermontan—Interrumpera
637
till overksamhet (såsom Geysir på Island
m. fl.). — Intermissio’n, avbrott, uppehåll.
—• Intermissi’v, avbruten.
Intermonta’n (av lat, i’nter, mellan, och
mons, berg), belägen mellan bergen.
Intermura’1 (av lat. i’nter, mellan, och
mu’TuSy mur), mellan murarna befintlig.
Intermuskula’r (/r. intermusculaire), anat.,
belägen mellan musklerna.
Inte’rn {lat. inteWnus), inre, invärtes. —
In-terna’t, undervisningsanstalt, där
lärjungarna jämväl erhålla kost och bostad.
)( Externat. — Interne, fr. (1.
äng-tä’rn), helpensionär, lärjunge, som
erhåller kost och bostad i skolan ) ( E x
-t er ne. — Interne’ra, innestänga; jur.,
förvisa politiska flyktingar 1. främmande
trupper till en fästning 1. annan ort. —
Interne’ring, en dylik åtgärd. —
Inter-iii’ster, med., av inre sjukdomar lidande.
Internationa’len, en socialistisk förening
av arbetare från olika länder, stiftad
i London 1864, upplöst 1877. Sedan
dess ha ett flertal internationella
socialistiska arbetarsammanslutningar burit
detta namn. Viktigast är den
Socialistiska arbetarinterna-tionalen, till vilken det svenska
socialdemokratiska partiet är anslutet, samt den
s. k.
Amsterdaminternationa-1 e n , Internationella
fackföreningsförbundet, som bildades i Amsterdam 1919.
Med denna konkurrerar sedan 1921 den
Röda
fackföreningsinter-nationaleni Moskva; en arbetarsång
av E. Pottier, tonsatt av bröderna
De-geyter.
Iiiternationalise’ra, göra internationell. —
Internationali’sm, strävandet efter
mellan-folklig samverkan.
Internatione’ll (av lat. i’nter, mellan, och
na’tio, folk), mellanfolklig, som har
avseende på förhållandet mellan tvenne,
flera 1. alla folk. — Internationella
fredsbyrån i Bern, upprättad 1892, verkar
för världsfreden. — Internationella
fördrag, mellan stater avslutade fördrag rör.
deras inbördes förhållanden. —
Internationell rätt, jur., folkrätt, samtliga
rättsregler, som angå förhållandet mellan
suveräna stater. — L^union Internationale
de droit pénal, fr. (1. lyniå’ng
ängternasiå-na’ll dö dråa’ pena’ll), internationella
kri-minalistföreningen, stiftad 1889, studerar
vetenskapligt brottsligheten och sätten att
motverka densamma. — The International
council of women, eng. (1. - intörna^sjönöll
ka’unsl åvv oi’män), internationella
kvinnoförbundet, stiftat 1888, främjar
internationellt samarbete mellan nationella
kvinnoföreningar.
Internatione’lla signalboken, se under Signal.
Interne’ra, Interne’ring, Interni’ster, se under
Intern.
Interno’dium, lat. (av inter, mellan, och
no’dus, knut), mellanled; hot., stjälkstycke
mellan två leder.
Internu’ncius 1. Internu’ntius, lat.,
underhandlare, sändebud; påvligt sändebud av
andra rangen.
Inter-ocea’nisk (av lat. i’nter, mellan, och
oce’anus, världshav), belägen mellan två
världshav,
Intero’sseus, med., mellan bendelar.
Interparlame’nt, Interparlamenta’riska
kon-fere’nser 1. Världsparlame’nt, fredsmöten,
som hållas av fredsvänliga riksdagsmän
från olika stater. — Interparlamentariska
byrån för mellanfolklig skiljedom,
upprättad 1892 i Bern, verkar för
skiljedomstanken.
Interpelle’ra {lat. interpella’Te), eg. falla
någon i talet, bestorma med frågor;
avfordra en förklaring; statsr., framställa
en interpellation (se följ. ord). —
Inter-pellatio’n, avfordrande av en förklaring;
ett av en folkrepresentant i riksdagen till
någon av ministrarna framställt spörsmål
rör. en statsangelägenhet. — Interpella’nt,
framställaren av en interpellation.
Inter po’cula, lat., eg. mellan bägarna; vid
glaset, i festligt lag.
Interpole’ra {lat. interpoWre), genom
in-flickning förfalska, t. ex. en text; mat.,
insätta mellantermer 1. nya termer i en
serie storheter. — Interpolerade
textställen, falska inskjutningar i en text. —
Interpolatio’n, inflickning, tillsats;
förfalskning av en text genom inskjutning av
ord 1. satser; mat., insättande av
mellantermer 1. nya termer i en serie storheter,
vilket sker efter en särskild matematisk
teori, kallad interpolationsmetod, med
användning av vissa interpolationsformler.
— Interpola’tor, textförf al skare.
Interpone’ra {lat. interpo’nere), lägga 1.
ställa emellan. — Interpositio’n,
mellan-komst, bemedling. Jfr Intercedera,
Inter-cession.
Interpreta’tio le’gum, lat., lagtolkning.
Interprete’ra {lat. interpreta’ri), toYka,;
översätta. — Interpretatio’n, tolkning,
utläggning; översättning.
Interpunkte’ra {lat. interpu’ngere), språkv.,
avdela genom skiljetecken. —
Interpunk-tio’n, användande av skiljetecken. —
Inter-punktionstecken, skiljetecken.
interr., förk. för interrogativum (se d. o.).
Interre’gnum, lat., mellanregering; statsr.,
interimsregering (se d. o.); tronledighet.
— Inte’rrex, pl. Interre’ges, mellanregent,
riksföreståndare.
Interrogatio’n {lat. interroga’tio), fråga. —
Si’gnum interroga’ndi 1.
Interrogations-tecken, språkv., frågetecken. —
Interroga-ti’v, frågande. — Interrogativa pronomen,
frågande pronomen. — Interrogato’rium,
jur., rättegångsförhör.
Interrumpe’ra {lat. interru’mpere), avbryta;
falla i talet, hindra, störa. — Interru’pt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
