- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
638

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Interruptus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

638

Interruptus—Intorkvera

avbruten, osammanhängande. —
Interrup-tio’n, avbrott, hinder.

Interru’ptus, -a, -um, bot, avbruten (vippa).

Intersektio’n (av lat, i’nter, mellan, och
seca’re, skära), skärning, avskärning. —
Intersektionslinje, avskärningslinje
(mellan två ytor). — Intersektionspunkt,
skärningspunkt.

Interse’pt, lat. (av intersepi’re, skilja,
kringgärda), skiljevägg; anat, mellangärde.

Fnter spem et me’tum, lat, mellan hopp och
fruktan.

I’nterspina’lben, zool, mellantaggsben, de
små ben på vilka de opariga fenornas
strålar hos fiskarna sitta fästa.

Interstrtium, lat, mellanrum, mellantid. —
Interstitie’l 1. Interstitie’ll, som uppfyller
mellanrummet; mellan vissa kroppsdelar.
— I. hepa’ti’t, med., kronisk
inflammation i leverns interlobulära bindväv. —
I. pheumoni’t, inflammation i bindväven
mellan lungcellerna.

Inte’rstrepit a’nser oIo’res, lat, gåsen kacklar
bland svanor.

Intertempora’l (av lat te’mpus, tid), som
rör en mellantid.

Intertfgnium, lat. (av ti’gnum, bjälke),
hyggn., rummet mellan två bjälkar.

Intertri’go, lat (av i’nter, mellan, och te’rere,
nöta), med., ytlig sårnad, hudlöshet.

Intertyp€ (1. -ta’jp), ett slags modern
sätt-maskin.

Interurba’n (av lat. i’nter, mellan, och urhs,
stad), som äger rum mellan olika städer,
som direkt förbinder dylika.

Interusu’rium, lat, mellanränta, en
gott-görelse, som gäldenären kan kräva, då han
före förfallotiden betalar en räntefri 1.
med särdeles låg ränta löpande skuld.

Interva’ll (lat. interva’llum), mellanrum;
mellantid; tonk., tonavstånd, avståndet
i svängningstal 1. höjd mellan tvenne toner
(detta avstånd såväl som den högre tonen
i sitt förhållande till grundtonen kallas
efter avståndets storlek prim, sekund, ters,
kvart, kvint, sext, septima och oktav);
med., mellantid mellan sjukdomsfall. —
Dilu’cida 1. Lu’cida interva’lla, lat, pL,
ljusa mellanstunder (t. ex. under en
sjukdom). — Per interva’lla, i avsatser; i
repriser.

Intervene’ra {lat. interveni’re), komma 1.
träda emellan; medla; handelst, infria en
växel för utställarens 1. en av
endossenter-nas räkning, då den ej inlöses av
acceptan-ten {intervenerad växel). — Intervenie^nt,
jur., mellankommande part; handelst,
person, som intervenerar. — Interventio’n,
mellankomst, bemedling; ingripande;
handelst., en persons godkännande 1. betalande
av en växel, som trassaten icke godkänt 1.
betalt. — Interve’ntor, medlare. — Te’rtius
interve’niens, lat, mellankommande tredje
person (i en tvistefråga o. d.).

Interview, eng. {1. -vju’), intervju, enskilt

samtal, särskilt mellan en tidningsman
och någon framstående person. —
In-terviewa (Z. -vju’a), intervjua, i
egenskap av interviewer utfråga en person. —
Interviewer (Z. -vju’er), intervjuare,
tidningsman, som söker samtal med
framstående personer för att sedan giva
allmänheten del av deras uttalanden. Jfr
Reporter.

I’nter viVos, lat, bland levande, i livstiden.

Intervju’, Interv3u’a, Intervju’are, se
Interview, Interviewa, Interviewer.

Intervoka’lisk, språkv., stående mellan två
vokaler.

Intesta’tus, lat, som före sin död ej gjort
något testamente. — Intesta’t-arv, jur.,
arv, som tillfaller någon på grund av
lagens stadgande och ej genom testamente.
— Intestat-arvingar, de personer, som enl.
lagen äro mest berättigade att ärva. —
Intesta’bel, oberättigad att få göra
testamente; ej vittnesgill. — Ab intesta’to, utan
testamente 1. arvskifte, d. v. s. på grund
av lag. Jfr Ex testamento. — He’res
in-testa’tus, intestatarvinge (se ovan).

Intestfna, lat, pl., anat, inälvor, tarmar. —
Intestina’1, hörande till inälvorna. —
In-testinalinflammatio’n, med.,
inflammatoriskt lidande i inälvorna. —
Intestinal-maskar, zool., inälvsmaskar. —
Intesti’-num cra’ssum 1. a’mplum, anat., grov- 1.
tjocktarmen.

Intestina’lis, hot, lik tarmar.

Inte’stinum, lat, anat, tarm.’

Inti’m {lat. i’ntimus), innerlig, förtrogen. —
Intimatio’n, stämning, kallelse; sanktion
av en författning; kungörelse. — Intime’ra
{lat intima’re), införa; stämma; kalla;
kungöra. —> Intimite’t, innerlighet, nära
förtrolighet.

I’ntima, anat, det innersta lagret i blod- och
lymfkärlens väggar.

Intimatio’n, Intime’ra, se Intim.

Intimide’ra {fr. intimider), skrämma,
avskräcka. — Intimidatio’n, skrämmande.

Intimi’ster, en grupp svenska
landskapsmålare, som framträdde 1917.

Intimite’t, se under Intim.

Intitule’ra {fr. intituler, av lat. in, på, och
ti’tulus, titel), åsätta titel, förse med
påskrift. — Intitulatio’n, betitlande,
förseende med överskrift.

Intolera’bel {lat intolera’bilis), odräglig,
outhärdlig. — Intolera’ns,
ofördragsamhet, i synnerhet i religionsfrågor. ) ( T o
-lerans. — Intolera’nt, ofördragsam. —
Intolerantfsm, principiell ofördragsamhet.

Intone’ra {lat. intona’re), tonk., angiva en
ton; börja ett musikstycke. — Intonatio’n,
en tons angivande; instämning av ett
instrument ; i gregorianska sången prästens
inledande sång vid antifonier o. d.

Intorkve’ra {lat. intorque’re, vrida),
förvrida, vanställa; vända om. — Intorsio’n
{lat. into’rsio)y omvridning. ■— Into’rsio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free