- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
640

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Introspektion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

640

Introspektion—Inventarium

högtidligen insätta en påve 1. biskop i hans
ämbete. — Intronisatio’n, tronbestigning;
uppsättning i påvestolen;
biskopsinstallation.

Introspektio’n, nylat., undersökning av det
inre. — IntrospektiV, inblickande.

Intrusio’n (av lat, in, in, och tru’dere,
tränga), geoL, en magmas inträngande i
jordskorpan.

Intrusfva bergarter 1. Irruptfva bergarter
(av lat. iTru’mpere, intränga), geoL,
djupbergarter, massformiga bergarter med
kristallinisk struktur, vilka bildats på
djupet.

Intubation (av lat. tu’ha, rör), med.,
nedförande av en metalltub i struphuvudet för
att möjliggöra andning, då sådan på grund
av inflammation (oftast vid difteri) är
försvårad.

Intubi- 1. Intybikaffe, ett kaffesurrogat, som
består huvudsakligen av cikoria.

Intuitio’n, se under följ. ord.

Intuitiv, fr. (av lat. intueWi, se på,
betrakta), åskådande, omedelbart
iakttagande, som röjer intuition. — Intuitio’n,
åskådning; fil., ingivelse, livlig, omedelbar
uppfattning, förmåga att utan reflexion
besitta kunskap. — Intuitionfsm, fil.,
åsikten att intuitionen är en kunskapsform,
som skänker omedelbar uppfattning om
den sanna verkligheten.

Intu’itus, lat., åskådande; anblick. — Pri’mo
intu’itu, vid första anblicken.

Intumesce’ns (av lat. intume’scere, svälla),
med., ansvällning, svullnad, svulst. —
In-tumesce’ra, svälla upp, svullna.

In tu’rno, nylat., i ring.

Intussusceptio’n (av lat. i’ntus, inuti, och
siisci’pere, upptaga), näringsämnenas
in-sugning; bot., inlagring av nya molekyler
mellan cellväggens gamla; med.,
tarm-instjälpning.

Intybikaffe, se Intubikaffe.

I’nula, hot., växtsläkte av fam. Compo’sitæ.
Några arter från s. Europa, Kaukasus
o. s. v. odlade som prydnadsväxter. Fem
inhemska arter. — I. hele’nium, alant,
ålandsrot, chirsrot. Ofta odlad som
medicinalväxt. Rötterna, som äro
besk-aroma-tiska, innehålla inulin (se d. o.) och
alant-stärkelse (se d. o.). — I. salici’na, krissla,
sällsynt å torra skogsängar.

Inuli’n, kem., en i ålandsrot (se Inula),
cikoria och rötterna av andra till fam.
Compo’-sitæ hörande arter befintlig polysackarid.

Inumbre’ra (lat. inumhra’re), beskugga. —
— Inumbratio’n, beskuggning.

In u’na se’rie, lat., i en rad.

Inunde’ra (lat. inunda’re, av u’nda, våg),
översvämma. — Inundatio’n,
översvämning. — Inundationsområde, det största
område, som en flods strömfåra upptar vid
högsta högvatten. — Inunda’tum, hot.,
översvämmad.

Inunktio’n (av lat. inu’ngere, insmörja).

insmörj ning med olja 1. något annat fett
ämne; med., insmörjning av
kvicksilversalva i huden såsom medel mot syfilis.

Inurba’n (lat. inu’rhanus), ohövlig; ohyfsad,
rå. — Inurbanite’t, ohövlighet, grovhet.

In u’su, lat., i bruk, vanlig. — In u’sum, till
bruk 1. begagnande, t. ex. in usum
Del-pMni, se under Delphinus.

Inu’tilis, lat., onyttig, obrukbar. — Inu’tile
po’ndus te’rræ, en onyttig börda på jorden;
fig., en overksam, onyttig människa.

Fnuus ecauda’tus, zool., berberapan 1.
mago-ten, en hundapa i n. Afrika.

inv., förk. för lat. inve’nit, har uppfunnit (på
gravyrer efter konstnärens namn).

Invaginatio’n (av lat. in, i, och vagHna, slida),
med. — Intussusception (se d. o.).

Invale’ns, lat., kraftlöshet, svaghet.

Invali’d (lat. inva’lidus), oförmögen till
tjänst, i synnerhet krigstjänst; svag,
bräcklig; en genom ålder 1. i tjänsten
ådragen skada till krigstjänst oförmögen
krigsman. — Invalidatio’n 1. Invalide’ring,
o giltighetsförklaring, annulering. —
Invalidhus, inrättning, där orkeslösa 1.
kroppsskadade personer, i synnerhet
avskedade krigsmän, njuta vård och
uppehälle. — Invalide’ra, göra ogiltig. —
In-validite’t, otjänstbarhet, arbetsoförmåga,
på grund av hög ålder 1. kroppsskada. —
Invaliditetsförsäkringar (olycksfalls- och
ålderdomsförsäkring) avse att bereda
understöd vid långvarig oförmåga till
arbete. — Invalidmönstring, mönstring, då
sjuka och sårade soldater avskedas. —
Hotel des Invalides, fr. (1. åtell däs
äng-vali’dd), Invalidhotellet i Paris, det mest
betydande av invalidhus.

Inva’r, legering av stål och omkr. 36 %
nickel, som utvidgar sig ytterst litet vid
uppvärmning’.

Invaria’bel (av lat. variaWe, växla),
oföränderlig.

Invasio’n (lat. inva’sio), fientligt infall; en
härs inryckning på fientligt område; med.,
plötsligt sjukdomsutbrott. —
Invasionskrig, anfallskrig.

Invekti’v (av lat. ve’here, fara ut mot),
skymford, smädelse, ovett.

Inve’nit, förk. Inv., lat. (han 1. hon) har
uppfunnit (på gravyrer o. d.).

Inve’nit inte’rdum cæ’ca colu’mba pi’sum, lat.
ordspr., en blind duva finner ock stundom
en ärt, en blind höna hittar också ett korn.

Inventa’rier m. fl., se under följ, ord.

Inventa’rium, lat. (av inveni’re, finna), jur.,
förteckning över en persons, en
konkursmassas 1. ett dödsbos tillgångar,
lösörepersedlar, varor m. m. — Inventa’rier, pl.,
samling av föremål, som tillhöra en person,
en konkursmassa 1. ett dödsbo; samling
av lösören. — Inventa’riebok, handelst.,
handelsbok som utvisar förhållandet
mellan tillgångar och skulder för vart år. —
Invente’ra, upprätta inventarium; upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free