- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
643

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Irene ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Irene—Irradiation

643

Ire’ne 1. Eire’ne, fr. Irene (1. -rä’n),
kvinnonamn (av gr. eire’ney frid), den fredliga;
gr. myt.y fredsgudinnan; en av hor erna (se
d. o.). — Irene’er, fredssånger.

Ireni’k (av gr. eire’ne, frid), fridsvetenskap;
den gren av teologien, som verkar för
fördragsamhet och enighet mellan de olika
lärosystemen på grund av deras
gemensamma sanningar. — Ire’niker,
fredsstiftare (särskilt på det religiösa området). —
Ire’nisk, fredsstiftande, medlande.

Frer, anglosachsisk benämning på Irlands
keltiska befolkning.

Iresfne, hot., brasilianskt växtsläkte av fam.
Amaranta’ceæ. Några arter odlas som
infattningsväxter.

Iricura’na, hot., se Alchornea.

Irida’ceæ, Iridfnæ, Iridacéer, bot., växtfamilj
tillhörande de angiosperma
monokotyle-donerna. Svenska släkten: Crocus och Iris.

Iridektomi’, gr. (av iris, regnbågshinna, och
ektörne’, utskärning), med., en operation,
varvid en ny pupill bildas i ett öga.

Irideromi’, med., felande regnbågshinna.

Iridi’n, kem., glykosid, som förekommer i
iris-olja.

Iridise’ring = Irisering (se d. o.).

Iri’dium, kem., en silvervit, spröd metall, som
jämte osmium förefinnes i mineralet
os-miumiridium. Brukas i förening med
platina till normalmått och -vikter.

Iridoce’le, med., irisframfall.

Iridochoroidftis, i samband med iritis (se
d. o.) förekommande inflammation i ögats
kärlhinna.

Iridocy’ter, kroppar som ha förmåga att
reflektera ljuset.

Iridodia’lysis, lossnandet av regnbågshinnan.

Iridoplegi’, med., förlamning i
irismuskula-turen.

Iridopto’sis, framfallandet av
regnbågshinnan.

Irido’smium, miner., mörkt osmidium,
mineral av iridium och osmium med övervikt
för iridium.

Iridotomi’ (av gr. tome’, skärning), en
operation, genom vilken, på annat sätt än genom
iridektomi, en ny pupill bildas i ögat.

Fris anat., ögats regnbågshinna.

I’ris, astr., en av småplaneterna.

Fris, hot., svärdslilja, svenskt växtsläkte
tillhörande fam. Irida’ceæ. — I. pseuda’corus,
svärdslilja, allmän strandväxt med gul
krona och svärdlika blad. — I.
floren-ti’na, hot., en irisart, av vilken fås drogen
violrot, RMzoma i’ridis. — I. germa’nica,
tysk svärdslilja, prydnadsväxt med
blåvioletta och gråblå kronflikar. — I.
sibi’-rica, sibirisk svärdslilja, prydnadsväxt
med blå kronor.

I’ris, gr. myt., regnbågens gudinna och
gudarnas budbärarinna.

Irise’ra, skifta i regnbågens färger.

Irise’ring 1. Iridise’ring, skiftning i
regnbågens färger. Se även Fluorescens.

Irisglas, ett genomskinligt, i alla regnbågens
färger skiftande glas.

Irish bulls, eng. (1. ä^jrisj-), se Bull; även
språkfel, ’’bock", ("groda").

Irish-stew, eng. (1. ä’jrisj stju), irländsk
stuvning, ett slags pastej, fylld med en
stuvning av kött, potatis, morötter, lök
o. s. v.

Iriskamfer, dets. som Irisolja (se d. o.).

Iriska språket, det keltiska tungomål, som
talas på Irland.

Irisolja, en eterisk olja, som fås genom
de-stillation av violrot med vatten.

Iris tryck, hoktr., regnbågstryck, tryckning
med olika, i varandra omärkligt
övergående färger.

Iri’tis, inflammation i ögats regnbågshinna.

Irlandsmossa, farm., pärlmossa, caragheen
(se d. o.).

Irländska syste’met 1. Progressi’va systemet,

ett fängelsesystem, som karakteriseras av
jämförelsevis kort cellinspärrning,
gradvis övergång till större frihet, avkortning
av strafftiden, villkorlig frigivning m. m.

Irma, astr., en av småplaneterna.

Irma’k, turk., flod, ström.

Frmin, forntyskt ord, vilket som första led i
sammansättningen har betydelsen mycket
stor. — Irmingot, den högsta guden. —
Irminsäule, Irminpelare, till dennes ära
upprest pelare.

Irmingard, Frmingart 1. Fr m gar t, forntyska
kvinnonamn, se Ermingard.

Iroke’ser, ett fordom mäktigt indianförbund
av de s. k. "fem nationerna".

Iron, ett folk i Kaukasus.

Iro’n, kem., terpenartad keton i irisolja, som
meddelar denna viollukten.

Iron, eng. (1. a’jörn), järn. — Bar iron,
stångjärn. — Cast iron, gjutjärn.

Ironi’ {gr. eirone’ia), eg. förställning; en
låtsad okunnighet, som åsyftar
avslöjandet och förlöjligandet av den inbilska
dårskapen; retorisk figur, som består däri,
att man på ett skenbart allvarligt, men
lätt genomskådligt sätt framställer
motsatsen av vad man tänker; estet., en
godtycklig lek med stoffet; den art av
kvickheten, som leder över till humorn. —
Iro’-niker, i sina yttranden ironisk person. —
Ironise’ra, på ett fint sätt förlöjliga, håna.
Iro’nisk, spefull, hånande under
täckmanteln av okunnighet 1. beröm; som har
motsatt mening mot den orden antyda.

Ironsides, eng. (1. a’jrönsajds), "järnsidor".
Oliver Cromwells rytteri.

Iro paupe’rior, lat., fattigare än Iros (se
d. o.), utfattig.

Fros, gr., en i Odysséen förekommande
tiggare.

Irradiatio’n (av lat. ra’dius, stråle), fys., en
optisk villa, bestående däri, att ljusa
kroppar på mörk grund synas större, men
mörka kroppar mot ljus grund mindre, än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free