Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Isoalkoholer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
Isoalkoholer—Isola
Isoalköholer, kem., alkoholer, som innehålla
två vid samma kolatom bimdna
metylgrupper.
Isoalloba’rer (av gr, a’Hos, en annan, och
ha’ros, tyngd), meteor., linjer för lika stor
lufttrycksändring på en väderlekskarta.
Isoanaba’ser (av gr. ana’hasis, uppstigande),
geol., se Isobaser
Isoanoma’ler (av gr. ano’malos,
oregelbunden, avvikande), se Isogammer.
Isoba’r (av gr. i’sos, lika, och ha’ros, tyngd),
meteor., barometerlinje, en på en
väderlekskarta dragen linje, som sammanbinder
de orter, vilka under en viss given tid ha
samma barometerstånd, reducerat till
havsytan.
Isobarome’trisk linje = Isohar (se föreg.
ord).
Isoba’ser (av gr. i’sos, lika, och ha’inein,
stiga) 1. Isoanaba’ser, geoL, kurvor, dragna
mellan de punkter, där landhöjningen
varit lika stor under en viss geologisk
tidrymd.
Isoba’t (av gr. i’sos, lika, och ha’thos, djup),
djuplinje, en på en havskarta dragen linje,
utmärkande de ställen, vilka ha samma
djup.
Isobro’nter (av gr. hronte’, åska), meteor.,
linjer, sammanbindande orter, där åska
samtidigt förekommer.
Isocheima’llinjer (av gr. i’sos, lika, och
che’ima, vinter) 1. Isochime’ner,
Isokime’-ner, meteor., vinterisotermer, på en
synop-tisk karta dragna linjer, vilka förena
orter, som hava lika vintertemperatur. Jfr
Isoterer och Isotermer.
Isocy’klisk, se under Heterocyhlish.
Isode’nser (av gr. i’sos, lika, och lat. de’nsus,
tät) 1. Isopy’kner (av gr. pykno’s, tät),
meteor., linjer för lika täthet.
Isodiame’trisk, hot, säges en cell 1. annan
växtdel vara, om den är likformigt
utvecklad i alla riktningar.
Isodimorfi’, miner., säges föreligga då två
olika substanser visa samma dimorfism.
Isodomo’n, gr. (lat. o’pus isodomum), hyggn.,
murverk av kvadersten med jämnhöga
skift.
Isodulci’t, hem., sockerart, som erhålles ur
quercitrin (se d. o.).
Isodyna’misk (av gr. i’sos, lika, och dy’namis,
kraft), fys., lika kraftig, i synnerhet med
avseende på magnetismens intensitet. —
Isodyna’mer 1. Isodyna’miska linjer, på en
karta dragna linjer mellan orter, där
jordmagnetismen verkar med lika stor kraft.
Iso’etes lacu’stris, bot., braxengräs, en liten
glatt, i vatten växande kryptogam.
Isofa’g, dets. som autecisk (se d. o.).
Tsofe’nger (av gr. fe’ngos, glans), linjer,
dragna på en yta mellan de punkter, som
ha samma skenbara belysningsintensitet.
Jfr Isofoter.
Isofo’rm, farm., parajodanisol, användes
som sårantiseptikum.
Isofo’ter (av gr. i’sos, lika, och fos, ljus),
linjer, dragna på en yta mellan de punkter,
som vid given belysning hava samma
belysningsintensitet. Jfr Isofenger.
Isogame’ter, se under Gamet.
Isogami’, hot., dets. som kopulation 1.
kon-jugation.
Isoga’mmer (av gr. ga’mma, bokstaven g,
som är tecknet för tyngdkraftens
acceleration) 1. Isanoma’ler (se d. o.), geol., fys.,
kurvor, som framställa avvikelserna i
tyngdkraften på jordytan på grund av
olikheter i massfördelningen i
jordskorpan.
Isoge’n, av samma ursprung.
Isogeote’rmer 1. Geoisote’rmer (av gr. i’sos,
lika, ge, jord, och the’rme, värme), på en
karta dragna linjer mellan orter med
samma jordtemparatur.
Isogona’l trajekto’ria, mat., se Trajektoria.
Isogo’ner (av gr. goni’a, vinkel) 1.
Isogo’-niska linjer, meteor., linjer med samma
magnetiska deklination.
Isogoni’sm, miner., överensstämmande
kantvinklar hos kristaller av olika ämne.
Isografi’ (av gr. grajein, skriva), metod att
genom ett direkt avtryck återgiva gamla
trycksaker.
Isohali’ner (av gr. hals, salt), hydrogr.,
linjer som sammanbinda de punkter i havet,
där vattnets salthalt är lika stor.
Isohye’ter 1. Isohy’ster (av gr. hyeto’s, regn),
linjer, dragna mellan orter med lika
regnmängd.
Isohy’pser (av gr. hy’psos, höjd), linjer,
dragna mellan punkter av samma höjd
över havet.
Isohy’ster, se Isohyeter.
Isokataba’ser (av gr. kata’basis,
nedstigande), geol., linjer, som sammanbinda de
delar av ett område, som varit utsatta för
lika stor sänkning.
Isokime’ner, se Isocheimiallinjer.
Isokinoli’n, kem., modersubstansen till många
viktiga alkaloider, t. ex. morfin, kodein,
te-bain, papaverin.
Isoklina’lveck, geol, veckningar, som
hopskjutits så starkt att skänklarna stå
parallellt.
Isokli’ner (av gr. kWnein, luta) 1. Isokli’niska
linjer, fys., linjer, som sammanbinda orter
med lika jordmagnetisk inklination.
Isokori’, med., lika pupiller.
Isokroma’tisk (av gr. chro’ma, färg), med
lika färg.
Isokroni’sm, överensstämmelse rör.
tidsmåttet
Isokro’nisk 1. Isokro’n, samtidig, lika
långvarig.
Isokry’mer (av gr. krymo’s, köld), linjer, som
förena ställen på havsytan, där vattnet
under vintern har samma temperatur.
Fsola, ital. {lat. i’nsula), ö. — I. bella, "den
vackra ön’\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
