- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
660

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - Journalier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

660

Journalier—Judica

Journalie’r, Journali’sm, Journalist m. fl., se

under Jour,

Jovia’lisk (/r. jovial), gladlynt, fryntlig,
skämtsam. — Jovialite’t, giadlynthet,
muntert sinnelag.

Jovice’ntrisk (av lat. Juppiter, genitiv Jovis),
astr., rörelse, som hänför sig till planeten
Jupiter såsom centrum (t. ex. hos dess
månar).

Jo’vi de’o ma’gno, se /. D. M. — J. o’ptimo
ma’ximo, se /. O. M.

Joyeuse entrée, fr, (Z. sjåajö’s angtre’), eg.
det glada intåget; namn på BralDants
äldsta författningsurkund; välkomstgåva
vid tillträde av ett ämbete.

Jozseffalva, ett Tokajvin.

Ju, inskärningar i Dalälven. Se Ido.

Juan (1. sjoa’n), spanskt mansnamn = Johan
(se d. o.). Jfr Don Juan. — Juana (1.
sjöarna), Johanna.

Juan 1. Yüan, kinesiskt silvermynt, omkr.
2 kr.

Jubal, hehr.y Lameks son, av Kains släkt.
Uppfinnare av harpa och pipa.

Juba’tus, -a, lat.y hot., lik en man.

Ju’bel {lat. ju’hilum, av hehr. johel, trumpet),
stormande fröjd, glädjeskri. —
Jubeldoktor, doktor, vilken upplever 50 :e året
av sin promotion. Erhåller
jubeldoktorsdiplom. — Jubelfest (lat.
Mi’læum)y till minne av en händelse för
25, 50, 100 o. s. v. år firad glädjefest. —
Jubelmagister, femtioårsjubilar bland
sim-magistrar. — Jubelår {lat. a’nnus jubilæ’i
1. jubilæum), hos judarna vart femtionde
år; i romersk-katolska kyrkan urspr. vart
hundrade år, efter 1470 vart tjugufemte.

— Jubila’r, person, som firar sitt jubileum.

— Jubila’te, tredje söndagen efter påsk,
så kallad, emedan gudstjänsten i de
katolska kyrkorna fordom öppnades med
uppläsningen av Davids 66 :e psalm, som
börjar med orden Juhila’te De’o o’mnis
te’rra (fröjdens Gudi, alla land). —
Jubilatio’n, Ju’bilus, tonk., koloratur,
melism (i medeltida kyrkosång). —
Jubi-léerboken, sen judisk omskrivning av l:a
Moseb. — Jubile’ra, upphäva glädjerop,
jubla, fira jubileum. — Jubile’um, se
Jubelfest.

Jubila’trix, astr., en av småplaneterna.

Jubile’ra, Ju’bilus m. fl., se under Jubel.

Jubis, fr. {1. sjybi’), gula, mycket söta russin
från Provence.

Jubmel, lapsk myt., benämning på Gud.

J. U. C., förk. för Juris utriusque candidatus,
se under Jus.

Juch, se Joch.

Jucht, se Juft.

Juck, se Joch.

Jucker, lätt ädel typ av ungersk vagnshäst.

J. U. D., förk. för lat. Juris utriusque doctor,
se under Jus.

Ju’da, hebreiskt mansnamn, prisad vare han.
Buret av patriarken Jakobs fjärde son.

huvudman för den stam, som efter honom
upptog namnet. — Judæ’a, lat., Judaland.
— Judæ’us, jude. — Judai’sm, judendom,
judarnas religion. — Ju’dar {hebr. Jehudi),
blev efter babyloniska fångenskapen det
vanliga folknamnet på israeliterna,
emedan de flesta av de återvändande tillhört
Juda rike. —■ Juda rike, det ena av de
två israelitiska välden, som uppstodo efter
Salomos död, omfattande Juda och
Benjamins stammar. Jfr Israels rike. ■— Juda
stam, israelitisk stam, uppkallad efter
patriarken Jakobs son Juda. — Ju’das, fig.,
förrädare, person, som lömskt förråder
sin välgörare (efter Jesu lärjunge Judas
Iska’riot). — Judaskyss, en försåtlig
vän-skapsbetygelse.

Judaslind, bot., se Cercis.

Judaspengar, bot., se Lunaria.

Judasörat, bot., en gelésvamp, AuriculaWia
auri’culor, med någon likhet med ett öra.
Växer på alm och fläder. Användes förr
till omslag vid ögoninflammation.

Judd, en med jet 1. gagat besläktad, av
brunkolspulver och stenkolsbeck framställd
artikel, varav smycken förfärdigas.

Judebeck 1. Judeharts = Asfalt (se d. o.).

Judehatt, orangefärgad topphatt med vit 1.
gul rand, som judarna under medeltiden
flerstädes voro ålagda att bära. Jfr
Judemärke och Judesugga.

Judekristna, judar, som under kristna
kyrkans första tid övergingo till
kristendomen.

Judekörsbär, se Baccæ Alkekengi.

Judemärket, det särmärke judarna under
senare medeltid flerstädes voro tvungna
att bära på dräkten. Det bestod av ett
orangefärgat hjul på bröstet 1. manteln
1. d. Jfr Judehatt och Judesugga.

Judesugga, konstt., en medeltida hånfull
symbol av judarna. Den anbragtes över
portarna till städer, som judar icke fingo
beträda, kyrkor o. d.

Judet, rumän. {1. -dets), län,
förvaltningsområde.

Judetyska, se Jiddisch.

Judetörne, bot., Züzyphus vulga’ris,
tillhörande fam. Rha’mneæ. Härstammar
från Ostindien, planteras i s. Europa och
lämnar dels som njutnings-, dels som
läkemedel brukade frukter, s. k. spanska 1.
franska bröstbär.

Ju’dex, lat., domare. — J. ad quem, lat.,
överdomaren, till vilken det vädjas. — J. a quo,
underdomaren, fråri vilken vad sker. —
J. ne’mo po’test e’sse in pro’pria ca’usa,
ingen kan vara domare i egen sak. — Sub
ju’dice, under domaren, d. v. s. ännu
oavgjord (om en rättssak).

Ju’dica, lat., femte söndagen i fastan,
uppkallad efter Davids 43 :e psalm, som börjar
med orden Ju’dica me, De’us (döm mig,
Gud).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free