- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
661

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - Judicium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Judicium—Julien

681

Judi’cium, lat., dom, utslag; domstol;
omdöme, mening; omdömesförmåga. — J.
civile, borgerlig domstol. — J.
ecclesia’sti-cum, andlig domstol, konsistorium. — J.
eque’stre, hedersdomstol. — J. hono’ricum
= Judicium equestre (se föreg. ord). —
J. i’gnis, eldprov (en gudsdom). Jfr
Orda-lier. — J. secula’re, världslig domstol. —
Judicia’liter, rättsenligt, till följd av
domstols beslut. — Judicie’ll (lat judicia’lis),
rättslig, som förhandlas inför domstol, till
rättskipningen hörande. — Judiciö’s,
dom-för, kompetent att döma; förståndig; väl
överlagd.

Ju’dicum (nämligen Wher), lat,,
Domareboken, en av Gamla Testamentets böcker.

Judika’bel {lat. judica’bilis), mogen för dom.
— Judika’t (lat. judica’tum), dom. —
Judikatio’n (lat. judica’tio), fällande av
dom. — Judikato’risk, som tillkommer 1.
åligger en domare, -r- Judikatu’r (f r.
judi-cature), domareämbete, domarestånd.

Judika’t, Judikatio’n, Judikatu’r m. fl., se
under Judicium.

Ju’dit, kvinnonamn (hehr. Jehüdith),
judinna, gudsbekännarinna. Buret av
hjältinnan i Judits bok, en av Gamla
Testamentets apokryfiska böcker.

Judofi’1 (av gr. fi’los, vän), judevän. )(
Antisemit.

Juegos florales (1. sjoe’gås flåra^les),
spanska "blomsterlekar" efter mönster av de
franska Jeux floraux (se d. o.).

Juen, en mongolisk dynasti i Kina (1280—
1368).

Juewa, astr., en av småplaneterna.

JuflPers, holL, korta skeppsmaster; i Norge
benämning på tunna takläkter av 6—8 m.
i längd.

Juft, Juftläder 1. Jucht, ett slags mjukt,
starkt luktande, ryskt läder.

Juge, fr. (1. sjysj, lat. ju^dex), domare. —
J. compétent (1. - kångpeta’ng), behörig
domare. — J. de paix (1. - dö pä),
fredsdomare. — Jugement (1. sjysjöma’ng),
Jugemang, omdöme, mening;
omdömesförmåga, god urskillning. — Jugera (1.
sjy-sje’ra), bedöma, taga under omprövande.

Jugendstil (1. jo’gent-), dekorationsstil, som
med engelska motiv framträdde i Tyskland
på 1890-t., tidigast i utstyrseln av
Münchentidskriften Jugend, varav namnet.

Ju’gerum, lat., plogland, romerskt ytmått =
2,519 kvm.

Juggernaut, se Jaganath.

Juglanda’ceæ, bot., underfamilj av fam.
Amenta’ceæ, hängeväxter. — Juglans
re’-gia, valnötsträd, tillhör underfam.
Juglan-da’ceæ. — J. cinere’a och J. ni’gra äro
amerikanska arter, som även odlas i Europa.
Den senare ger det s. k. amerikanska
valnötsträet.

Juglo’n„ kem., se Valnötsblad.

Jugula’r (fr. jugulaire, av lat. ju’gulum,
strupe), anat., strupen tillhörig 1. beträf-

fande. — Jugularvener, två blodådror å
halsen. — Jugulatio’n, strypning. —
Jugu-la’tor, strypare. — Jugule’ra, strypa. —
Ju’gulum, anat., halsens framsida.

Jugula’res, zool., en grupp av benfiskarna,
Strupfeniga fiskar. Hit höra
Fierasferfiskar, Fjärsingar, Sjökockar,
Slemfiskar, Tobisfiskar och Ålbrosmar.

Ju’gum, lat., pl. Ju’ga, ok; anat., halsgropen.
— Juga cerebra’lia, anat., åsarna på
skallens insida. —• Sub jugum, under oket. —
S. j. mfttere, skicka under oket (ett
van-ärande straff i det gamla Rom).

Juif, fr. (1. sjui’ff), jude. — Le juif errant
(L lö - era’ng) , den vandrande juden, titel
på en roman, i vilken kolerans vandringar
skildras, av den franske författaren
Eugène Sue.

Juilié, fr. (1. sjuilie’), en sort Burgundvin.

Juju’ber, se Bröstbär.

Juju’btörne, bot., Zi’zyphus jujti’ba,
tillhörande fam. Rhamna’ceæ, i Ostindien och
Kina, har frukter, vilka brukas bl. a. som
oliver.

Jukagi’rer, ett hyperboreiskt folk i Sibirien.

J. U. L., förk. för lat. Juris utriusque
licen-ciatus, se under Jus.

Jul (isl. jol; antagl. en biform till sv. hjul
[vintersolståndets sinnebild] 1.
härstammande från angl. geöl, som stundom
betecknar december månad), de kristnas
förnämsta högtid, firad till åminnelse av Jesu
födelse.

Jula’cea, lat., bot., hängelik.

Jula’pium, se Jule/p.

Julark 1. Julbrev, se Kistbrev.

Ju’lep (lat. jula’pium), farm., förr en
rogivande dryck; nu en tjockare saft 1. ett
halvflytande mos.

Jules (1. sjyll), franskt mansnamn = Julius
(se d. o.).

Julesvernia’d (1. sjylvärn-),
äventyrsberättelse i stil med de av den franske
författaren Jules Verne författade
"vetenskapliga" äventyrsromanerna.

Ju’li (lat. Ju’lius), hömånaden, sjunde
månaden i året, uppkallad efter Julius Cæsar.

Ju’lia, astr., en av småplaneterna.

Julianfster = Afthartodoketer (se d. o.).

Julia’nska kalendern 1. Gamla stilen infördes
av Julius Cæsar år 45 f. Kr. Enl. denna,
för vilken solåret (i st. f. månåret) ligger
till grund, består året i allm. av 365 dagar,
vilka vart fjärde år ökas med den s. k.
skottdagen, inskjuten i februari. Jfr
Gregorianska kalendern.

Julia’nska perioden, en inom kronologien
förekommande period, som tjänar att
underlätta tidsbestämmelser rör. historiska
tilldragelser.

Julia’nus, latinskt mansnamn, bildat efter
Julius (se d. o.). Buret av en romersk
kejsare, med tillnamnet Apostata (se d. o.).
Motsvarar kvinnonamnet Julia’na.

Julien, franskt mans-, och Julienne, franskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free