- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
663

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - Junk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Junk—Jus

663

Jiinius 1769—72 publicerad i
Londontidningen ’Tublic advertiser’’.

Junk (Z. djunk), se Dschonk.

Junkace’er, bot,, se Juncaceæ.

Ju’nker (fhty. Jungherro), urspr. ung herre;
förr titel för unga furstar; nu i
Tyskland adelsman utan titlar (i synnerhet
från landet); även medlem av det
reaktionära adelspartiet; hos oss adelsdryg
person; "gynnare’^ "munsjör". —
Junker-parti, reaktionärt adelsparti. —
Junker-välde, godsägarnas och adelns övermakt.

Junkergirre’llan, zooL, en benfisk, Co’ris
ju’lis, av fam. Läppfiskar.

Junket {1. dju^nköt), mjölk, som bragts att
koagulera under tillsats av smakmedel. —
Junket-tabletter, tabletter av mjölksocker
och ostlöpe för framställning av junket.

Junkoi’d, hot., kallas en lång, smalt
cylindrisk, ofårad bladform, sådan den t. ex.
förekommer hos Juncus.

Junktu’r 1. Junctu’r, lat. {sly ju’ngere, förena,
sammanfoga), föreningslänk, samband.

Ju’no, rom. myt., himlaljusets gudinna,
Jupi-ters syster och gemål, motsvarande
grekemas Hera, Zeus’ gemål. Kallades såsom
barnsbördens gudinna Juno luci’na, såsom
äktenskapsgudinna J. pTo’nuha; astr., en
av småplaneterna. — J. Ludovi’si, ett i
Villa Ludovisi i Rom förvarat antikt
kolossalhuvud i marmor av gudinnan Juno. —
Juno’nisk, lik gudinnan Juno, högväxt,
stolt, majestätisk, yppig.

Ju’nta, sp. (av lat. ju’nctus, föi^enad),
församling, förening, enskilt sällskap;
kommitté; i Spanien och Portugal vissa
politiska församlingar. — Juntan,
politiskt-litterär förening i Uppsala på 1790~t.

Junygviner, Burgundviner från
departementet Yonne.

Jupe, fr. (1. sjypp), kjortel. — Jupon (1.
sjyppå’ng), underkjortel.

Ju’piter 1. Ju’ppiter, rom. myt., ljusfadern,
himlafadern, den mäktigaste av gudarna,
motsvarande grekernas Zeiis (se d. o.).
Kallades såsom upprätthållare J. sta’tor,
såsom regngud J. plu’vius och såsom
åskans gud J. to’nans.

Ju’piter, astr., den största planeten i vårt
solsystem.

Ju’ra, pl. av Jus (se d. o.); geoL, se
Jura-systemet.

Jura’bel, nylat., edspliktig. — Jurabilite’t,
edsförpliktelse.

Ju’ra ci’rca sa’cra, se Jus.

Ju’raformationen, se Jurasystemet.

Jurame’ntum, lat., ed, edlig förpliktelse. —
J. in li’tem, värderingsed. — Jiirato’risk,
edlig.

Jura’re in ve’rba magi’stri, lat., eg. svära på
lärarens ord; blint tro på äldre 1.
överordnade personers utsago. (Horatius.)

Ju’rasystemet, Juraformationen 1. Ju’ra,
geoL, uppkallat efter Jurabergen, är det

mell. av de mesozoiska systemen, mellan
trias- och kritsystemen.

Jura’ta, lat., pL, edsvurna män. —
Jurato’-rium, ett edligt löfte.

Jurato’risk, se under Juramentuw..

Ju’re, Ju’ris, se under Jus.

Jureconsu’ltus, se Jurisconsultus.

Ju’re juda’ico, lat.., judeco.

Juridi’k (av lat. jus, rätt), rättsvetenskap. —
Juri’disk, som har avseende på
rättsvetenskapen. — Juridiska fakulteten, den
universitetsavdelning, som meddelar
underundervisning 1 juridik. — J. personer,
rättssubjekt, sådana som samhällen,
korporationer, bolag, stiftelser o. s. v., således
ej enskilda människor. Jfr Moralisk
person. — Juridiskt mord, se Justitiemord.

Ju’ris, se under Jus.

Jurisconsu’ltus, lat. (av jus, gen. juris, rätt,
och consu’ltus, klok, kunnig), rättslärd;
juridisk rådgivare.

Jurisdi’ctio, lat., lagskipning. — J. a’lta
(su’mma, supe’rior 1. supre’ma), lat.,
högsta domsrätten.

Jurisdiktio’n {lat. jurisdi’ctio), lagskipning,
domsrätt, domsaga.

Jurisprude’ns {lat. jurisprude’ntia), den
rättsvetenskap, som ligger till grund för
domstolarnas lagtillämpning.

Juri’st (av lat. jus, gen. ju’ris, rätt), lagkarl,
rättslärd. —■ Juristeri’, juridisk ensidighet
och formalism; användande av juridiska
spetsfundigheter och hårklyverier för att
skaffa sig ett sken av rätt.

Ju’ris utriu’sque doktor 1. Kandidat, se under
Jus.

Ju’rta, ry., bostadskoja bland flera
nomadfolk i Sibirien.

Jury, eng. (Z. dju’ri, för sv. ju’rry; av lat.
jura’re, svärja), nämnd av edsvurna; den
folkvalda, edsvurna delen av en
jurydomstol; en samling prisdomare. —
Jurydomstol, domstol, sammansatt av yrkesjurister
och folkvalda bisittare (vilka senare ej
behöva äga juridisk bildning), vardera
faktorn med sin särskilda uppgift. —
Juryman, medlem av en jury.

Jus, pl. Ju’ra, lat., mänsklig rätt. ) ( F a s
(se d. o.); rättvisa; rättighet; lag;
lag-farenhet. — Ju’ra ci’rca sa’cra, statens
rättigheter i fråga om kyrkliga
angelägenheter. — J. no’scit cu’ria, domstolen känner
lagen. —• J. sto’læ, en prästmans inkomster
för i prästerlig skrud {sto’la) utförda
förrättningar. — Ju’re, med rätta. — J.
di-vi’no, efter gudomlig rätt. — De jure, på
grund av lag. — Ju’ris studio’sus, person,
som studerar lagfarenheten. — J.
utri-u’sque candida’tus 1. kandida’t (av lat.
ute’rque, gen. utriu’sque, båda), kandidat
i båda rätterna (den romerska och den
kanoniska). —^ J. u. do’ktor, doktor i båda
rätterna. — J. u. licentia’t, licentiat i båda
rätterna. — AIie’ni juris, en annans makt
underkastad. — Su’i juris, (vara) sin egen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free