Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kakodillen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kakodillen—Kaldéer
671
Kakodi’llen, zool, en art papegoja.
Kako’sjnik, ry.y de ryska bondkvinnornas
huvudprydnad, en sammetsring, ofta
prydd med ädla metaller och stenar.
Kakosy’ntheton, Kakothymi’ m. fl., se under
Kakocholi.
Kakte’er och Ka’ktus, se Cactaceæ.
Kaktusfikon, bot., de välsmakande frukterna
av Opu’ntia fi’cus i’ndica, inhemsk i
Mexiko, numera allmän kring Medelhavet.
Kakumina’ler (av lat, cacu’men, spets),
språkv., konsonanter, som bildas, under
det tungspetsen är vänd mot gomtaket.
Kallas även cerebraler och lingvaler.
Kal., förk. för lat, Calendæ (se d. o.); fys.,
förk. för Kalori (se d. o.).
Kala, Kalaa, Kalat, arab., slott, fäste, borg
(i arabiska ortnamn).
Ka’la-a’zar (hindustani, svarta sjukan),
med., tropisk parasitsjukdom, som hos
européer förorsakar mörkfärgning av
huden. Förorsakad av Leishmania Donovani.
Kalabali’k, turk. (av arab. gha’laba,
folkhop), tumult; benämning på Karl XII:s
strid i Bender mot en övermäktig skara av
turkar och tatarer (den 1 febr. 1713).
Kalaba’rbönor, farm., Se’mina Calabar,
fröna av en till-fam. Legumino’sæ hörande
buske, Physosti’gma veneno’sum, i Afrika,
Indien och Brasilien. Deras viktigaste
beståndsdel, eserin, verkar
sammandragande på pupillen och dödar genom att
förlama respirationen. —• Kalabari’n, kem.,
en ur kalabarbönor framställd alkaloid.
Kalaba’ss 1. Kaleba’ss, ett slags i tropiska
länder begagnat dryckeskärl, förfärdigat
av de hårda fruktskalen av
kalabasspum-pan 1. flaskkurbitsen, Cucu’rbita
Lagena’-ria, 1. av kalabassträdet, Cresce’ntia
cu-jete, vilkas frukter likaledes kallas
kala-basser.
Kalabasspumpan, se Lagenaria,
Kalaba’ssträdet, se Crescentia,
Kalabre’serhatt, bredskyggig, spetskullig
filthatt, lik dem Kalabriens herdar bära.
Kala’d (fr, calade), ridk., sluttning å en
rid-bana; spelt., vinst i kortspelet trisett (se
d. o.).
Kalai’n, en tenn-blylegering med 89 % bly,
10 % tenn och resten koppar. Användes i
kinesiska tedosor.
Ka’lais, gr. myt,, en av Boreas söner, vilken
jämte sin broder Zetes deltog i
argonau-ternas härfärd.
Kalai’t = Turkos (se d. o.).
Kalakaua I:s orden, havaiisk orden.
Ka’lam {gr, ka’lamos), det av
österlänning-arna i st. f. penna begagnade skrivröret.
Kalama’ika, en bömisk dans.
Kalami’n, miner,, galmeja, zinkens viktigaste
malm.
Kalami’ter, paleont,, fossila fräkenväxter. Se
Calamites,
Kalamite’t {lat, caWmitas), allmän olycka,
landsplåga; elände, nöd.
Kala’nder {fr, calandre, av lat, cyWndrus),
cylindermaskin för pressning och
glätt-ning av tyg och papper. — Kalandre’ra (av
fr, calandrer, rulla, mangla), pressa och
glätta mellan valsar. Jfr Appretera, —
Kalandre’ring, en appreteringsmetod,
varvid tyget kalandreras.
Kala’ndsbröder (av lat, cale’ndæ, första
dagen i månaden), ett religiöst brödraskap,
under medeltiden bildat i Tyskland.
Kala’nen, zool., se Enhydra.
Ka’lanutträ, se Mansonia.
Kala’s (i äldre svenska collats, callats, av
lat, colla’tio), festlig måltid.
Kalazoga’mer, bot., växter, hos vilka
pollenslangen intränger till äggcellen genom
groddfläcken, chalaza, och ej som vanligt
genom mikropylen (såsom hos
poroga-merna).
Kalcedo’n, miner,, en oftast vit 1. blåaktig
kiselart, vilken brukas till sigill, kaméer
m. m.
Ka’lchas, gr. sag,, en forngrekisk siare, som
ledsagade grekerna till Tröja.
Kalcine’ra (av lat. calx, kalk), kem., eg.
bränna kalksten till kalk; i allm. vid
lufttillträde upphetta en kropp så starkt, att
förbränningsresten ej vidare förändras.
Kalci’t, miner., kalkspat, kristalliserat
kal-ciumkarbonat. Brukas bl. a. för optiska
ändamål.
Kalcium, kem., metalliskt grundämne, som
förekommer allmänt utbrett i förening
med syre. Är till färgen vitt, starkt
glänsande. — Kalciumfluori’d, fluorkalcium,
förekommer i mineralriket som flusspat.
— Kalciumkarbi’d 1. Kalciumkarbu’r,
kolkalcium, en gråaktig, kristallinisk massa,
av vilken acetylen (se d. o.) tillverkas. —
Kalciumkarbonat, kolsyrad kalk,
huvudbeståndsdelen i krita, marmor och
kalksten. — Kalciumklorid, klorkalcium,
er-hålles genom att lösa kalciumkarbonat
(krita, marmor), i saltsyra. Kristalliserar
i stora färglösa prismor.
Kalciumsackarat 1. Sockerkalk, kem.,
er-hålles genom att digerera kalkmjölk med
socker och koncentrera lösningen till
sirapstjocklek, varefter den utstrykes och
får torka. Användes i medicinen för att
neutralisera överflödig syra i magen. I
industrien för minskning av syrehalten i vin
samt till emulgering av oljor med vatter
1. mjölk.
Kalciumzymofosfat, farm., se Zymofosfat.
Kalda’risk metall, se Caldarisk metall.
Kaldéer, de för sina astronomiska och
astrologiska kunskaper berömda inv. i Kaldéen
(Babylonien). — Kalde’iska kristna, från
Syrien till Persien, Mesopotamien och
Arabien utvandrade nestorianer (se d. o.). —
K. perioden, medelst vilken kaldéerna
förutsade förmörkelser, innefattar en tid
av 6,585 dagar, 7 timmar och 42 min. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
