Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kamelhår ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
676
Kamelhår—Kammare
Kamelhår, felaktig benämning på
Angora-ull (se d. o.).
Kame’lhö, hot., He’rha foe’ni cameWrum,
strån och blad av ett gräs, Andropo’gon
la’niger, i n. Afrika, Arabien och Indien.
Brukas i sistnämnda land bl. a. som
anti-spasmodiskt medel.
Kame’lia, se Camellia.
Kame’Iiadam, se Camelliadam.
Kamelopa’rd, zool. — Giraffen (se d. o.).
Kamelopa’rden, astr., stjärnbild mellan Stora
Björn och Kusken.
Kamelo’tt, se Kamlott.
Kamelsadel, se Kamelsäck.
Kamelsläktet, zool., Came’lus, hör till
kameldjurens ordning bland däggdjuren. Dess
arter äro enpuckliga kamelen, C.
drome-da’rms, och tvåpuckliga kamelen, C.
bac-tria’nus.
Kamelsäck 1. Kamelsadel, orientalisk
konstvävnad, använd som ytterbeklädnad till
sadelväskor på kameler.
Kame’ner, se Camenæ.
Ka’mera, se Camera.
Kamera’1, lat., som avser statens
finansväsende. — Kameralbyrå, inom vissa
ämbetsverk den avdelning, som för
räkenskaperna. —• Kameralexamen, en examen
i kameralvetenskap m. fl. ämnen, vars
avläggande förr krävdes för inträde i vissa
ämbetsverk. —■ Kameralast, person, som
ägnar sig åt kameral vetenskap; i ett
kammarkontor anställd tjänsteman. —
Kame-ralisti’k —Kameralvetenskap (se nedan).
— Kameralla^^farenhet, lagarna rör.
statens finansväsende. — Kameralvetenskap,
vetenskapen om statens finans- och
skatteväsende.
Kamerle’ngo, se Camerlengo.
Kameronia’ner, en efter predikanten
Ca’m.e-ron uppkallad skotsk sekt, även benämnd
kargilliter.
Kameru’nnötter, dets. som jordnötter. Se
Arachis.
Kames {1. kä’ims) 1. Kamelandskap, geoL,
skotsk benämning på åsar, rullstensåsar.
Jfr Eskers.
Kamfe’n, kem., en terpen (se d. o.), som
förekommer i fransk och amerikansk
terpentin samt flera aromatiska oljor.
Ka’mfer, farm., Ca’mphora, en stearopte’n
(se d. o.), som fås av kamferlagern,
La’u-rus ca’mphora, i Kina, Japan och
sydligaste Europa. Brukas i läkekonsten
såväl in- som utvärtes, i tekniken vid
beredning av celluloid. — Kamferarter, kem.,
kallas syrehaltiga derivat av terpener.
Vanligast är vanlig kamfer. —
Kamfer-droppar, ^ther spirituo’sus camphora’tus,
en lösning av kamfer i Hoffnianns droppar,
brukas som stimulerande och
krampstillande medel. — Kamferliniment,
Linime’n-tum ammoniaca’to-camphora’tum, består
av kamferolja och ammoniak samt brukas
till ingnidning mot reumatism m. m. —
Kamferolja, 0’leum camphora’tum, en
lösning av kamfer i olivolja, nyttjas till
ingnidning mot reumatism m. m. —
Kam-fersprit, Spi’ritus camphora’tus, en
lösning av kamfer i utspädd sprit, nyttjas
som hudretande medel.
Kamfi’n, tekn., en genom destillation av
ter-pentinolja, kalk och vatten erhållen olja;
en blandning av terpentin och sprit, som
förr begagnades till lysämne. —
Kamfi’n-bad, räknas till de medicinska baden med
verkan som tallbarrsbad.
Ka’mfio, ett slags spel. Se Cambio.
Kamfy’1-alkohol, kem., borneokamfer (se
Borneol).
Kamgamar, zool., ett släkte gamar,
Sarco-rha’mpus. Hit höra Kondoren,
gry’-phus, och Kungsgamen, S. pa’pa,
båda i Amerika.
Kam garn, av kamelull tillverkat garn.
Kami-kulten, japanernas nationalreligion.
Kamfllblommor, se Kamomill.
Kami’n {gr. ka’minos), fast spisel; flyttbar
järnugn.
Kamisa’rder {fr. camisards) kallades de mot
Ludvig XIV i Frankrike upproriska
huge-notterna i Cevennerna, emedan de vid sina
nattliga anfall drogo en skjorta {cami’sa)
över sina kläder.
Kamiso’l {fr. camisole), tröja, jacka;
morgonkappa; tvångströja.
Kamftiska språk = Hamitiska språk (se
d. o.).
Kamkis, miner., se Markasit.
KamIo’tt 1. Kamelo’tt {fr. camelot, av lat.
came’lus, kamel), ett tätt, glatt tyg av ull
1. silke.
Kammardressy’r, jaktt., förberedande
dressyr av fågelhund.
Kammarduk {ty. Kammertuch, antagl. en
förvrängning av Camhray-tuch), urspr. =
kamhrik (se d. o.); hos oss ett finare, mera
dyrbart tyg av lin- 1. bomullsspånad.
Kammare {ty. Kammer, av lat. ca’mera,
valv), mindre boningsrum; förvaringsrum
(skatt-, klädkammare); förvaltningsverk
(drätselkammare o. s. v.);
riksdagsavdelning; krigsk., krutrummet i ett
skjutvapen. — Kammarfru, Kammarfröken,
uppvaktande damer hos furstinna. —
Kammargevär, krigsk., ett räfflat gevär,
vars kammare hade mindre kaliber än
loppet. — Kammarherre, högre
hovtjänare, som det åligger att uppvakta en
furstlig person. —■ Kammarjunkare,
hovtjänare, näst efter kammarherre i rang. —
Kammarkollegium, ett centralt
ämbetsverk, hörande tgl finansdepartementet. —
Kammarkonsert, den instrumentala arten
av kompositionsformen konsert (se d. o.).
Den vokala kallades kyrkokonsert. —
Kammarkontor ~ Kameralbyrå (se d. o.).
— Kammarmusik, tonk., för utförande i
mindre rum särskilt lämplig musik. —
Kammarmusikus, en musiker, som före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
