Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kammarolit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kammarolit—Kanat
677
trädesvis idkar kammarmusik; vid somliga
hov medlem av den furstliga orkestern;
hos oss medlem av kungl. hovkapellet. —
Kammarladdningsgevär, krigsk.,
benämning på de äldsta bakladdningsgevären. —
Kammarorgel = Harmonium (se d. o.). —
Kammarrätten, ett centralt ämbetsverk,
som hör till finansdepartementet. —
Kammarsyra, utspädd svavelsyra. —
Kammarton, tonk., den vanliga stämningen av till
kammarmusik erforderliga instrument,
vilken är en ton lägre än korton, efter
vilken de gamla orgelverken stämdes.
Kammarolft (av gr. ka’mmaros, en kräftart,
och Wthos, sten), kräftsten.
Kammarorgel, Kammarrätten, Kammarsyra,
Kammarton, se under Kammare.
Kammusslan, zooL, ett musselsläkte, Pe’cten,
med olika skalhalvor. Flera arter ätas.
Kamoi, en av ainofolkets gudomligheter.
Kamomi’llblommor, farm., FWres
chamo-mi’llæy de torkade blomkorgarna av
Matri-ca’ria chamomi’lla, tillhörande fam.
Com-2Jo’sitæ, simànåas i form av te mot kramp,
koliksmärtor m. m. — Kamomillolja, en
flyktig olja i kamomillblommor.
Kamo’rra, se Camorra.
Kampagna (1. -pa’nja), se Campagna.
Kampani’1, se Campanile.
Kampa^nj (fr. campagne, av lat. ca’mpuSy
fält), fälttåg; handelst., den tid av året,
då vissa tillverkningar (t. ex. av
vitbets-socker) utan avbrott bedrivas. —
Kampanjflagg, sjöv., Sveriges forna
örlogsflagg. — Kampanj lanternor, förr
benämning på örlogsfartygs signallyktor. —
Kampanj-sal, ett linjeskepps översta
kajuta.
Kampanulace’er, se Campanulaceæ.
Kampeme’ntsplats, se under följ. ord.
Kampe’ra (fr. camper, av lat. ca’mpus, fält),
krigsk., ligga i läger i det fria; vistas,
tillbringa tiden. — Kampeme’nt, förr bruklig
benämning på läger, vanligast tältläger. —
Kampeme’ntsplats, lägerplats.
Kampe’schträ, Li’gnum campechia’num, ett
värdefullt färgämne, fås av det i det
tropiska Amerika inhemska trädet
Hæma-to’xylon campechia’num, tillhörande fam.
Leguminosæ.
Kamping, se Camping.
Kampong 1. Kampung, malaj., by.
Kamptu’likon, en av kautschuk och korkspån
beredd massa, som användes till
golvmattor m. m.
Kampylogrammfk (av gr. kampy’los, krokig,
och gra’mma, skrift, av grajein, skriva),
läran om kroklinjer och krokliniga figurer
1. storheter.
Kampylotro’p, bot., krökt (om fröämnet).
Jfr Ortotrop och Anatrop.
Kamra’t (fr. camarade, av sp. camara’da, av
ca’mara, kammare), eg. samboende;
följesven, medbroder (i arbetet), medanställd.
Kamre’rare 1. KamreV (av mlat.
camera’-rius), uppsyningsman över
skattkammare) , kassaförvaltare,
räkenskapsförare; tjänsteman, som ansvarar för
bokföringen.
Kamsi’n = Chamsin (se d. o.).
Kamtjada’ler, se Kamtsjadaler.
Kamtjatkabäver 1. Kalan, benämning på
pälsverk av havsuttem.
Kamtsjada’ler, Kamtjadaler, urinvånarna på
s. Kamtjatka.
Kamu’s, arab., ocean. Se El-Kamiis.
Kamäxing, bot., se Cynosurus.
Kan., förk. för nordamerikanska staten
Kansas.
Ka’n, ("kanna"), holländskt rymdmått för
våtvaror = 1 1., på Java = 1,5 1.
Kan 1. Khan, tatarisk titel för stormän; i
Orienten offentliga härbärgen för resande.
Kaka’n, kanemas kan, kallades de
mongoliska härskarna. — Kana’t, furstendöme;
furstevärdighet.
Kanaani’terna, de från Hams son Kanaan
härstammande inv. i Kanaans land vid
dettas erövring av Israels barn. —
Kanaa-nftiska språk kallas bl. a. hebreiskan,
feni-ciskan och puniskan.
Ka’nadabalsam, se Canadabalsam.
Kanadensisk vattenpest, bot., se Elodea.
Kanado’l, se Canadol.
Kana’ker, Hawaiibornas namn på sig själva;
numera benämning på Polynesiens alla
infödingar.
Ka’nal (lat. cana’lis), konstgjord
vattengrav; bredare sund; anat., förlängda
håligheter i djurkroppen; fig., utväg,
hemlig väg; medel. — Kanalisatio’n, ett
områdes 1. ett vattendrags kanalisering. —
Kanalise’ra (fr. canaliser), förse med
kanaler ; göra segelbar. — Kanalstrålar,
fys., anodstrålar, som fortsätta bakom den
genomborrade katoden i ett
glimmerladd-ningsrör.
Kana’lje (fr. canaille, av lat. eafnis, hund),
dålig människa, skälm, skurk. —
Kanal-jeri’, skälmstycke, skurkstreck.
Kananéer, inv. i Kanaan före israeliternas
invandring.
Kana’ngaolja, dets. som Ylang-ylang (se
d. o.).
Kanapé, se Canapé; även ett slags bakverk.
KanaVaspråket 1. Kanare’siska språket, ett
av dravidaspråken (se d. o.).
Kana’riefrö, bot., fås av Pha’laris
canarie’n-sis, tillhörande fam. Grami’neæ.
Kana’riefågeln, zool., Seri’nus cana’rius,
lever vild på några bland Kanarieöarna.
Kana’rieglas = Uranglas (se d. o.).
Kanariegräs, bot., se Phalaris.
Kanarieharts, bot., till facklor använt harts
av Cana’rium commu’ne. Se Canarium.
Kana’riesekt (ändeisen sekt av sp. seco, fr.
sec, ital. secco, torr), ett sött och starkt
vin från Kanarieöarna.
Kana’t, se under Kan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>