Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kanceller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678
Kanceller—Kannelera
Kance’ller (av lat. cance’lli, galler), tonk.y
avlånga fack, som på orglar leda vädret till
piporna, när kancellventilerna öppnas.
Kancelle’ra (av lat. cance’lli, galler),
instänga inom galler; med gallerformiga
överkorsningar utstryka något skrivet.
Ka’iicer (av lat. ca’ncer, kräfta), med.,
kräfta. — Kancerö’s degeneratio’n,
omvandling av normala epitelceller till kräfta.
Kanda’r (av ungersk, kanta’r, töm), betsel
med två bett, som användes vid ridning.
Kandarfn, europeisk benämning på en liten
vikt och ett räknemynt i Östasien = ^Aoo
tael 1. Ii ang.
Kände (L kanne), danskt rymdmått = 1,932 1.
Föråldrat norskt rymdmått = 1,930 1.
Kandela’ber {lat. candela’brum, av cande’la,
ljus), en större armstake.
Kandelillavax, hot., ett växtvax av
Eupho’r-hia antisyphiWtica från mell. Amerika.
Användes i skokräm och lackfernissor
m. m.
Kande’ra (fr. candir)^ överdraga (frukter
o. s. v.) med socker.
Kandestöberi’, da., kannstöperi, efter
Hol-bergs komedi "Den politiske Kandestöber"
bildat uttryck, som betecknar
kälkborger-ligt politiserande. Jfr Kanngiesserei.
Kandh, ett indiskt folk.
Ka’ndi, se Kandisocker.
Kandi’d (av lat. ca’ndidus, glänsande vit),
oskuldsren, uppriktig.
Kandida’t (av lat. candida’tus, eg. vitklädd
[de, som i Rom sökte ett statsämbete,
gingo klädda i vit toga]), sökande till ett
ämbete; även person, vilken utan egen
ansökan av andra framhålles såsom lämplig
för en befattning; i Skandinavien och
Finland titel för en person, som vunnit
lägsta lärdomsgraden inom någon
fakultet. — Kandidatu’r, kandidatskap. —
Kan-dide’ra, uppställa sig som kandidat, antaga
kandidatur (vid politiska val).
Kandio’t, inv. på ön Kandia 1. Kreta; även
en grekisk dans.
Ka’ndisocker (fr. candi), renat och
kristalliserat socker, bröstsocker.
Kandjur, den lamaistiska bibeln. Jfr
La-maism.
Kanefo’rer {gr. kanefo’roi)y korgbärerskor;
förnäma jungfrur, som vid religiösa fester
i det gamla Aten i korgar på sina huvuden
buro omkring heliga föremål; byggji., ett
slags karyatider (se Karyatid).
Kane’l, Ceylonkanel, farm., Co’rtex
cinna-mo’mi ceyla’nici, äkta kanel, bastlagret i
barken av kanelträdet, Cinnamo’mum
cey-Wnicum, i Ostindien och Sydamerika, är
en omtyckt krydda samt ingår i en mängd
farmaceutiska preparat. — Kanel, vit,
Co’rtex cane’llæ a’lbæ, barken av Cane’lla
a’lba på Antillerna och Jamaica, användes
som krydda och inom medicinen. —
Kanel-aldehy’d, kem., huvudbeståndsdelen
i kanelolja. — Kaneldroppar, farm., Tinc-
tu’ra cinnamo’mi, består av Ceylonkanel
och sprit samt iDrukas mot kräkningar
m. m. — Kanelkassia, Co’rtex cinnamo’mi
Ca’ssiæ, bastlagret av det i Kina och
Ostindien vilt växande kanelträdet
Cinnamo’-mum Ca’ssia, utgör den vanliga
hushålls-kanelen. — Kanelknopp, de som krydda
använda utblommade och torkade blommorna
av Cinnamomum-3,Ytev. — Kanel-nejlika,
se Dicypellium. — Kanelolja, ^thero’leum
ca’ssiæ, fås genom destillation av barken
av Cinnamo’mum Ca’ssia och brukas bl. a.
som tillsats till parfymer. — Kaneltinktur
= Kaneldroppar (se ovan).
Kanele’ra, Kanelu’r, se Kannelera, Kannelur.
Kane’lkassia, Kane’lolja, se under Kanel.
Kanelrosor, bot., se Rosa.
Kanelsten, miner., se Hessonit.
Kaneltinktur, se under Kanel.
Ka’nfas {fr. canevas, av lat. ca’nnabis,
hampa), urspr. glestrådigt hamptyg:
sedan liknande tyg av linne, som genom
klistring erhållit styvning;
segelduksremsa, varmed en flaggas innerkant är
skodd.
Kani’k (av gr. kano’n, regel), domherre,
medlem av ett dom-1. kollegiat-kapitel.
Kanikulä’r-dagarna (av lat. cani’ctda,
hundstjärnan, Sirius, av ca’nis, hund),
rötmånaden.
Kaninen, zool., ett gånggrävande husdjur,
Oryctola’gus cuni’culus, som vild 1.
förvildad gör stor skada. Den tama kaninen
förekommer i ett stort antal varieteter och
raser.
Kaninsnuva, veter., se Coccidios.
Kanirami’n = Brucin (se d. o.).
Kani’ster (av lat. cani’strum, korg),
bleckdosa till förvaring av te, tobak o. d.
Ka^njon, se Canon.
Kankan, se Cancan.
Kankhu’ra, se Ramie.
Ka’nkles, litauiskt folkinstrument. Liksom
finska kantelen.
Kankrinft, miner., kalciumkarbonathaltig
nefrit.
Kankroi’d (av lat. ca’ncer, kräfta, och gr.
e’idos, form), med., ett särskilt slags
kräft-bildning. — Kankrö’s, kräftartad.
Kankroi’n, kem., ämne, framställt ur
kräftsvulster och identiskt med Neurin (se
d. o.).
Kanna, äldre svenskt rymdmått = 2 stop =
4 halvstop = 8 kvarter = 82 jungfrur =
2,617 1.
Kanna-antilopen, dets. som Eland (se d. o.).
Kannabino’1, kem., ett hartsartat ämne i
hampa. Verksam beståndsdel i Hasjisj.
Kannacéer, bot., växter av fam. Canna’ceæ.
Ka’nne ("kanna"), föråldrat tyskt rymdmått
av växlande storlek.
Kannele’ra {ty. kannelieren, fr. eanneler, av
canne, käpp); byggn., räffla, förse med
kannelurer (se följ. ord). — Kannelu’r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
