- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
680

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kantabel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

680

Kantabel—Kapell

kansler, Prokansler och Ordenskansler. —
Kansleria’t, en kanslärs ämbete, ämbetstid.

Kanta’bel (fr. chantahle), tonk., sångbar. Jfr
Cantabile.

Kantali’t, miner., en gröngul kvartsart från
Cantalbergen i s. Frankrike.

Kanta’r 1. Kinta’l {ital. cantaro), levantinsk
centnervikt av växlande storlek. — Kantar
a’chary, turk., turkisk metrisk centner =
100 kg.

Kantare’ll, bot., Canthare’llus, ett
svampsläkte, som tillhör fam. Agarici’neæ. Den
ätliga kantarellen, C. ciha’rius, är en av
våra allmännaste matsvampar.

Kantari’d, se Cantharides. —
Kantaridge’m-mer = Skarabéer (se Skarabé).

Kantaridi’n, kem., den i spanska flugor (se
Cantharides) verksamma beståndsdelen.

Ka’ntaros {gr. ka’ntharos, lat. ca’ntharus),
ett antikt dryckeskärl; å de äldsta kristna
kyrkornas förgård en för religiösa
tvag-ningar avsedd brunn.

Kanta’t {ital. canta’ta, av lat. cantaWe,
sjunga), tonk., ett större, av solo, kör och
recitativ bestående musikverk. Jfr
Oratorium.

Ka’ntele, tonk., finnarnas
nationalinstru-ment, enl. Kalevasångerna uppfunnet av
Väinämöinen (se d. o.).

Ka’nteletar, fi., "Kanteles gudinna", en
samling finska folkdikter, samlade av E.
Lönnrot.

Kantemi’r, moldauisk furstesläkt, enl.
sägnen härstammande från Tamerlan.

Ka’nthus, anat., ögon vinkeln. —
Kantho-plasti’k, med., plastisk ögonlocksoperation.

Kantiani’sm, den tyske filosofen Kants
filosofiska system. — Kantia’n, anhängare av
kantianismen. — Kantoplatonfsm, den av
Kant och den grekiske filosofen Platon
starkt påverkade idealistiska filosofi, vars
främste målsman var den franske
filosofen V. Cousin.

Kantile’na, se Cantilena.

Kantile’ver, byggn., bjälkhuvud. Jfr
Canti-lever.

Kanti’lj {fr. cannetille), vriden guld-1,
silvertråd; knypplat 1. dräjat silkessnöre.

Kanti’n {fr. cantine), flaskfoder; låda,
innehållande fält- 1. resservis.

Kantknopp, bot., se Sedum.

Kant-Laplaces hypote’s {1. -lapla’ss -),
uppställd av den tyske filosofen Kant och
kompletterad av den franske astronomen
La-place, förklarar vårt planetsystem hava
uppkommit ur en formlös, omätlig, starkt
upphettad gasmassa.

Kantljung, bot., se Cassiope.

Kanto’n {fr. canton), i Frankrike avdelning
av ett arrondissement (se d. o.); i Schweiz
benämning på var och en av de schweiziska
fristaterna. — Kantona’l, som hör till 1.
angår en kanton. — Kantone’ra {fr.
can-tonner), krig sk., förlägga trupper i
kvarter; vara inkvarterad. — Kantone’ring,

truppers förläggning i kvarter. —
Kanto-neringskvarter, kvarter med däri
kanto-nerade trupper.

Kantoplasti’k (av gr. kantho’s, ögon vinkeln,
och pla’ssein, bilda), kirurg., uppklippning
av den genom sammanväxning förkortade
ögonspringan.

Kantoplatoni’sm, se under Kantianism.

Ka’ntor (av lat. ca’ntor, sångare), offentlig
föresångare vid gudstjänster; lärare för
en kyrko- 1. skolkör.

Ka’ntschuk 1. Ka’ntschu {polsk, kanczug) , en
kortskaftad, av läderremmar flätad piska,
som brukas hos slaviska folk.

Kanun 1. Quànon, tonk., ett bland
muhammedanerna brukligt stränginstrument, somi
liknar cittran.

Kanu’ri, se Kanori.

Kanyasmör, Kanyé, se Allanblackia.

Kanyl {fr. canule, dimin. av canne, rör),.
med., sårrör, rör, som användes till
kirurgiska ändamål, en del av instrumentet
troakar (se d. o.).

Kanzo’n, Kanzone’tt, se Canzone, Canzonett.

Kaolfn {kin. kao~ling, ty. Porzellan-erde, fr.
argile kaoline), miner., porslinsjord,
porslinslera, en sönderdelningsprodukt av
fält-spatarter. Brukas till porslin.

Kaoriharts 1. Kaorikopa’1, se Kopal.

Ka’os {gr. och lat. cha’os, av chaskein, gapa)y
den omätliga världsrymden, fylld med en
formlös massa 1. urmateria (jfr
Ginnungagap och Kosmos); fig., oordnad och
förvirrad massa; oreda, förvirring. —
Kao’-tisk, oredig, oordnad, förvirrad.

Kap {fr. cap, eng. cape, ital. capo, sp. och
port. cabo, av lat. ca’put, huvud), udde,
landspets; spec. Godahoppsudden; även
hela Kaplandet.

Kapa’bel {fr. capable, av lat. ca’pere, gripa^
rymma i sig), i stånd till, duglig, skicklig.

Kapacite’t {fr. capacité, lat. capa’citas, av
lat. ca’pere, gripa, rymma i sig),
rymlighet, vidd; förmåga; duglighet, skicklighets

Kapaloe, se Aloe.

Kaparbrev, se Kapare.

Ka’pare {ty. Kaper, fr. corsaire; ordet
kommer av fr. capteur, uppbringare av fartyg,
av lat. ca’pere, gripa, rymma i sig), fartyg
och fartygsbehälhavare, som under
krigstid av en krigförande makt fått fullmakt
att föra krig på egen hand (s. k.
kapare-brev). Jfr Pirat. —• Kaperi’, en kapares
hantering.

Kap-aster, bot., se Felicia.

Kap-duvan, zooL, en till fam. Stor m
-fåglar hörande sjöfågel, Procellaria
cape’nsis. Är s. om tropikerna fartygens
trognaste följeslagare.

Kape’11 {ital. cape’lla, av ca’ppa, kåpa), rum
1. byggnad för religiösa ändamål;
skyddshuv av tyg 1. d.; tonk.,
sällskap av tonkonstnärer, företrädesvis en
instrumentalorkester; krig sk., en skiva
av järnbleck, som lades över f änghål et

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free