- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
682

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kaponier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

682

Kaponier—Kapy

KaponieV, Kaponnie’r L Kaponjä’r, krig sk,,
en bombfri, välvd betäckt gång på bottnen
av en fästningsgrav; även skjutgrop,
skyttegrav.

Kapo’riskt te 1. Ivan-te, ryskt tesurrogat av
Epilo’bium angustifo’lium.

Kapotage, se Capotage.

Kapo’tt (fr, capote), lång kappa med
kapuschong; soldatkappa; ett slags damhatt,
nackhatt.

Kapp, hätta, sammansluter spetsen på
pansarbrytande projektiler; mindre
överbyggnad på fartygsdäck; litet hus.

Ka’ppa, k, y., namnet på tionde bokstaven i
i grekiska alfabetet med ljudvärde k.

Kappa (av medelt.-lat, ca^ppa, omhölje) 1.
Kupa (av lat. cu’pa, fat), byggn., kallas
var och en av de fyra sfäriska trianglar,
som uppstå, när ett tunnvalv skär in i ett
annat valv.

Kapparidéer, bot., Capparida’ceæ, en med
fam. Crucijeræ besläktad växtfamilj, av
vilken flera arter brukas som läkemedel.

Kappe, äldre svenskt rymdmått för torra
varor; fast mål = ^/se tunna = 5,15 1.;
löst mål = tunna 4,59 1.

Ka’pplake (holl. kaplaken), handelst., vissa
(vanligen fem) procent av frakten, vilka
tillfalla en skeppare utöver lönen.

Kappland, äldre svenskt ytmått = ^Al»
tunnland = 154,3 kvm.

Kap-plommon, namn på frukterna av Blighia
sapida (se d. o.).

Kapprock, Kapprockrevers, handelst.,
omslagsrevers.

Kappsejsa {eng. capsize), sjöv., kantra,
vända upp och ned.

Kapriciö’s, se under Kapris.

Kaprifikatio’n (av lat. caprifi’cus, vilt
fikonträd), konstgjord befruktning av
fikonträdens blommor.

Kaprifo’lium, lat. (av ca’pra, get, och fo’lium,
blad), bot., de till väggprydnad ofta
använda växterna Lonice’ra Caprifo’lium och
Lonice’ra pericly’meniim, båda tillhörande
fam. Caprifolia’ceæ.

Kapri’nsyra, kem., en beståndsdel av smör,
berett av ko- och getmjölk, och av vissa
oljor.

Kaprio’l {ital. caprio’la, fr. cabriole, av lat.
ca’per, bock), luftsprång; danssprång;
ridk., hopp av hästen, i det den först
stegrar sig och sedan slår bakut.

Ka’pris, bot., de outvecklade blomknopparna
av Ca’pparis spino’sa, en till fam.
Cappa-rida’ceæ hörande buske i
Medelhavstrakterna, nyttjas, lagda i saltvatten 1. ättika,
att åt maträtter ge en pikant smak.

Kapri’s {fr. caprice, av lat. ca’per, bock),
nyck, infall, hugskott. — Kapriciö’s (Z.
-sjö’s; fr. capricieux), nyckfull, ombytlig,
egensinnig.

Kapro’nsyra, kem., en organisk syra, som
förefinnes i smör, i människosvett m. m.

Kapry’lsyra, kem., en organisk syra, be-

ståndsdel i härsket fett, åtskilliga
finkeloljor m. m.

KapsaflFran, ett safFransurrogat av torkade
blommor av Lype’ria cro’cea och Tritonia
aure’a (se d. o.).

Kapsaici’n, kem., den skarpt retande
huvudbeståndsdelen i spansk peppar {Capsicum).

Kapsejsa, se Kappsejsa.

Ka’psel (av lat. ca’psula, litet skrin), ett
hölje 1. gömme; bot., frögömme.

Kapsiko’l, kem., ett oljeartat, starkt retande
ämne, som fås av det till fam. Solana’ceæ
hörande växtsläktet Ca’psicum.

Kapso’n {ty. Kappzaum, fr. cavegon, ital.
ca-ve’zza, av lat. ca’put, huvud), vid
hästdressyr brukad nosgrimma. — Lägga kapson
på någon, tvinga någon att hålla sig i styr.

Kapsuloi’d, hemligt järnmedel i limkapslar,
bestående av intorkat blodfärgämne och
härsket fett. Typiskt humbugsläkemedel.

Kapsyl {fr. casule), huv; kapsel, särskilt
över butelj kork.

Kapte’n {fr. capitaine, ital. capitano, av lat.
ca’put, huvud), huvudman; anförare;
krigsk., officer inom armén och vid flottan
(närmast över löjtnant); befälhavare på
ett fartyg. — Kapten Puff, veckotidning i
Stockholm 1856—65 och 1872—74.

Kaptive’ra, Kaptiö’s, se Captivera, Captiös.

Kapto’l, farm., ett pulver, framställt ur
klo-ral och garvsyra. Användes vid
hudsjukdomar, särskilt i hårrötterna.

Kaptsjak, se Kiptsjak.

Kapu 1. Kapy, turk., port, namn på
regeringsbyggnaden i Konstantinopel. Ingår ofta i
sammansatta namn. Jfr Kapy.

Kapucina’d, se under Kapucinorden.

Kapucfnapor, zooL, ett släkte
sydamerikanska apor, Ce’bas.

Kapucfnerfrö, se Sabadilla.

Kapucinerkrasse, bot., se Tropæolum.

Kapuci’norden, en i Italien 1526 grundad
munkorden, uppkallad efter den långa,
spetsiga kapuschongen {ital. capuccio) å
medlemmarnas yllekåpor. — Kapucina^d,
benämning på kapucinmunkarnas
grovkornigt humoristiska predikningar.

Kapuci’npulver, en pulverblandning mot
ohyra.

Kapuci’närter, ett slags spritärter.

Kapu’dan, turk. (av ital. capitano) ^
befälhavare. — Kapudan-Pa’scha, storamiral
vid turkiska flottan; marinminister.

Kapu’n {ty. Kapaun, ital. cappone, fr.
cha-pon, lat. capo), kastrerad tupp, förr gödd,
en omtyckt rätt. Jfr Poularde. —
Kapu-ne’ra, kastrera, göra till kapun.

Kapuscho’ng {fr. capuchon), regnhuva,
fast-sydd vid en kåpa 1. kappa.

Kapu’tt (fr. capot), ödelagd, tillintetgjord,
som mist allt; speZt., säges i piketspel om
en spelare, som ej får något stick.

Ka’pvin, vin från Kaplandet. Det bästa kallas
Constantiavin.

Kapy, se Kapu. — Kapydjy, turk., dörrvak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free