- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
684

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Karaveller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

684

Karaveller—Kardia

trakter. — Karavanbaschi, eg.
karavanhuvud; anförare för en karavan. —
Kara-vansera’j {pers. karva’n sera’j), eg.
karavanhus, 1. vanligare Chan, hus, värdshus 1.
härbärge för resande.—Karavante, te, som
med karavaner föres landvägen till
Ryssland från Kina.

Karave’ller {sp. carahe’la), sjöv,, namn på
det slags fartyg, som Columbus använde
på upptäcktsfärden till Amerika; även ett
slags förr i Norden brukade krigsfartyg.

Karayeskolan (av jap. Karaye, Kinabild),
den japanska kinesiserande konststil, som
omkr. 1400 e. Kr. efterträdde
Jamato-skolan.

Karbami’d, kem.^ urinsyra.

Karba’s (ry. karha’tj) en av läderremmar
sammanflätad piska; rotting; ris.

Karbi’der, kem., föreningar mellan kol och
metaller 1. metalloider. Jfr Kalciumkarbid.

Karbi’dkväve, Kalkkväve, konstgödselmedel,
som framställes genom upphettning av
kalciumkarbid i kvävgas.

Karbi’n (/. carabine), krigsk., ryttarbössa,
kort handgevär. — Karabinie’r,
Karabin-jä’r, med karbin väpnad ryttare.

Karbino’1, kem. = Metylalkohol (se d. o).

Karbo’l = Karbolsyra (se d. o.).

Karbolei’n, ett bränsle av pressad
stenkols-stybb, fett och tjära.

Karbolfuksi’n, vid mikroskopering använd
färgningslösning av fuksin, utspädd
alkohol och fenol.

Karboli’neum, se Carbolineum.

Karbolsyra, Karbo’l (Acidum carbo’licum) ^
Feny’l, Fenylsyra 1. Fenylalkohol, farm.,
ett av de förnämsta antiseptiska medlen,
bildas vid torr destillation av organiska
ämnen. Förekommer dels rå, i form av en
vätska, dels renad, i form av en
kristalli-nisk massa, båda med stark röklukt.
Brukas till desinfektion och hindrande av
förruttnelse (t. ex. vid balsamering).

Karbome’ter, apparat för snabb bestämning
av kolhalten i stål.

Karbona’d, se Carbonnad.

Karbona’do, miner., svart, ogenomskinlig
diamant från Brasilien.

Karbona’risk, Karbonari’sm, se Carbonari.

Karbona’t, kem., benämning på kolsyrade
salter. Karbonater äro i allm. olösliga 1.
svårlösliga i vatten, men lättlösliga i syror.

Karbonisatio’n, Karbomse’ring, metod att
genom förkolning borttaga förorenande
växtämnen ur ull och yllevävnader.

Karbo’niska formationen, Karboniska
systemet 1. Karbo’nsystemet (av lat. ca’rbo,
kol), geol., stenkolsformationen.

Karboni’t, sprängämne av nitroglycerin,
natronsalpeter och trämjöl.

Karbo’npapper, ett slags "blåpapper", avsett
till mellanlägg vid tagande av kopior på
skrivmaskin.

Karbo’nsyror, kem., syror som innehålla radi-

kalen karboxyl (COOH), såsom fettsyror,
myrsyra, ättiksyra.

Karbo’nsystemet, geol., dets. som
Stenkols-systemet.

Karbony’Ier, kem., lättflyktiga föreningar
mellan koloxid och järn 1. nickel.

Karboru’nd, se Carborundum.

Karboxy’l, kem., se Karbonsyror.

Karboxyla’s, kem., ett enzym (i jäst o. a.
mikroorganismer), som avspjälkar
karboxyl.

Karbu’nkel (lat. carbu’nculus, dimin., av
ca’rbo, kol), miner., förr benämning på
flera röda ädelstenar, särskilt den ädla
rubinen; med., brandig böld.

Karbura’tor, förgasare, anordning i
bilmotorer för finfördelning av bensinen under
blandning med luft.

Karbure’ring (av lat. ca’rbo, kol),
uppblandning av brännbar gas med kolvätegaser för
att öka dess lyskraft.

Karche’sion, forngrekiskt dryckeskärl med
två höga grepar.

Karcinologi’ (av gr. ka’rkinos, kräfta, och
Wgos, lära), vetenskapen om kräftdjuren.

Karcino’m, se Carcinoma.

Karda’n, Kardan-länk och Kardansk
upp-hängning, se Cardan och följ.

Kardbenedi’kt, bot., Cni’cus benedi’ctus, en
till fam. Compo’sitæ hörande, hos oss odlad
växt, av vilken en magstärkande drog
be-redes.

Kardborre, bot., se Arctium. — Kardborreroty
farm., Ea’dix barda’næ, var förr officinell
i Sverige.

Karde’I, sjöv., ett till upp- och nedtagning av
underrårna avsett tåg.

Kardemu’mma, bot., farm., Fru’ctus
carda-mo’mi, frukten av den å Malabarkusten
växande, till fam. Scitami’neæ hörande
växten Eletta’ria cardamo’mum, brukas
som krydda.

Kardgurka, bot., se Cucumis.

Ka’rdia (gr. kardi’a), eg. magmun; anat.,.
gränstrakten mellan matstrupen och
magsäcken. Jfr Pylorus. — Kardi’aka, se
Car-diaca. — Kardiaka’ncer, kräfta i kardia. —
Kardialgi’ (av gr. a’lgos, smärta), med.,
magkramp, smärta i maggropen, ofta ett
symtom till sjukdom i magsäcken. —
Kai*-diana’strofe, felaktigt läge av hjärtat. —
Kardiasteni’, neurastenisk hjärtsvaghet.—
KardieIko’sis, hjärtböld, hjärtsårnad. —
Kardieury’sma, hjärtförstoring. —
Kardio-ce’Ie, hjärtbråck. — Kardiogno’st, kännare
av hjärtats organisation och förrättningar.
— Kardiogra’f (av gr. grajein, skriva),,
ett instrument, som avritar hjärtats
rörelse. — Kardiogra’m, den kurva, som
tecknas av en kardiograf. — Kardioi’d (av gr.
kardi’a, hjä;rta, och e’idos, gestalt), mat.,
den hjärtformiga kurva, som beskrives av
en punkt på en cirkel, vilken utan att
glida rullar kring en lika stor cirkel. —
Kardiologi’ (av gr. Wgos, lära), läran om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free