- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
686

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Karlavagnen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

686

Karlavagnen—Karolinger

uppkommit), karl, man. Motsvarar
kvinnonamnet Karoli’na, som burits av danska,
engelska, italienska, tyska och franska
furstinnor.

Karlavagnen = Ursa major (se d. o.).

Karled, nedersta leden på hästens ben.

Karli’ster, se Carlister.

Karl III: s orden, spansk riddarorden.

Karl XIII: s orden, svensk orden, som
stiftades av Karl XIII 1811 och tilldelades
Frimurarordens förnämsta ämbetsmän.

Karl Johans medaljen, präglad 1854,
tilldelades bl. a. alla officerare, som under Karl
Johans befäl deltagit i fälttågen i
Tyskland och Norge 1813—14.

Karl Johans pris, det av Karl XIV Johan
stiftade kungliga pris, som utdelas av
Svenska akademien.

Karl Johans stil, konstt.^ hos oss stundom
brukad benämning på empire-stilen (se
d. o.).

Karlowitzervin, ett sydungerskt vin.

Karlsbadsalt, Konstgjort^ farm.^ Sal
carls-bade’nse facti’tium, består av
natriumsulfat, natriumbikarbonat och klornatrium
och nyttjas mot kronisk magkatarr. —
Karlsbadsalt, Äkta, Sal carlsbadense
ge-nui’num, beredes i Karlsbad genom
spru-delvattnets avdunstning och består till
över 99 % av svavelsyrat natron. Nyttjas
mot samma åkomma som det konstgjorda
preparatet. — Karlsbadvatten, som fås ur
den böhmiska kurorten Karlsbads varma
alkaliska glaubersaltkällor, brukas mot
mag- och blåskatarr, njursten m. m.

Karlskrönikan, rimkrönika på knittel,
behandlande Sveriges historia 1389—1492.

Karlögar, nord. myt., två floder, genom vilka
Tor vadade varje dag på väg till asken
Yggdrasil.

Karm, fornsv. (isL karmr), täckt vagn.

Ka’rma, i buddhaismen följdernas lag; i
teo-sofien resultatet av en persons alla
handlingar under samtliga hans
tillvarelse-former.

Karmeli’torden, en munkorden, som i mitten
av 12:e årh. stiftades på berget Karmel i
Palestina. — Karmelitnunnornas orden,
stiftades 1452.

Karmfn (fr. carmin), tekn., en fin, högröd
färg, som beredes av kochenill (se
Kon-sjonell). — Karminsyra, kem., det
färgande ämnet i kochenill (se Konsjonell).

Karminati’va medel (av lat. carmina’re,
karda ull, rensa), med., medel mot
väderspänning.

Karmosi’n {fr. cramoisi), en mörkröd färg,
beredd av kochenill (se Konsjonell). —
Karmosinlack = Florentinlack (se d. o.).

Karmosin-orm, se Elaps.

Karmt = Körmt (se d. o.).

Ka’rnaks tempelruiner i Egypten äro de mest
storartade i världen.

Karnalli’t, se Carnallit.

Karna’p (av mlat. canape’um, urspr.
myggnät, senare ett av förhängen omgivet
rum), byggn., hängtorn, ett tornlikt
ut-språng från en större byggnad. Jfr
Burspråk.

Karnatio’n (av lat. ca’ro, gen. caWnis, kött),
målark., återgivandet av
människokroppens färg.

Karna’ubapalmen, bot., vaxpalmen, Co’rypha
cerijera, tillhörande fam. Pa’hnæ, i
Brasilien, är en av de nyttigaste palmarterna.
Det från bladen avsöndrade vaxet,
kar-naubavax, cereavax, brasilianskt
pahn-vax, nyttjas vid ljusberedning, till
fernissor m. m.

Karnava’1, se Karneval.

Karneol (av lat. ca’ro, gen. ca’rnis, kött),
miner., en köttfärgad 1. brunröd varietet
av kalcedon (se d. o.).

Ka’rner, en keltisk folkstam.

Karneva’1 {ital. carnevale, antingen av
mlat. ca’rne vale, farväl med kött, 1.
av carneleva’men, "köttupphävande’^ men
snarare av lat. ca’rrus navaWs,
skeppsvagn, ett på stora hjul draget skepp),
1. Karnava’l, i vissa katolska länder,
företrädesvis Italien, en för lustbarhet
av alla slag bestämd tid numera vanligen
3—8 dagar före askonsdagen (första
onsdagen i fastan); i protestantiska länder
maskerad 1. processioner av kostymerade
personer.

Karni’n, kem., en alkaloid, som påträffats i
köttextrakt, sockerbetor m. fl.

Karnfs (ty. Karnies, fr. corniche), byggn.,
av en konkav och en konvex del
sammansatt listverk. Jfr Gesims och Kornisch.

Karnivo’ra (av lat. ca’ro, gen. ca’rnis, kött),
zool., köttätande rovdjur. — K. växter,
insektätande växter.

Karnu’ter, två forntida galliska
folkstammar.

Karo, jap., landsfurstarnas främsta
ämbetsmän under japanska Tokugawaväldet.

Karo’be, bot., dets. som Johannesbröd. Se
Ceratonia.

Karobi’n, kem., ett kolhydrat i
fruktväggarna hos johannesbrödträdet.

Ka’rola, kvinnonamn, förk. av Karolina. Se
Se Karl.

Karolfn (av lat. Carolus, Karl), namn på
Karl XII:s krigare; namn på flera
svenska mynt, bland vilka guldkarolinen av
1868—72 motsvarar 7 kr. 20 öre (10 frcs);
ett tyskt guldmynt, även kallat Charles
d’or (1. sjarl dår), som motsvarar 6 Thaler
(se d. o.). — Karolinerna,
berättelsesamling av V. von Heidenstam.

Karoli^na 1. Karolin, kvinnonamn, bildat av
Karl (se d. o.).

Karoli’na, ett slags biljardspel; viss boll i
samma spel.

Karoli’nger, en efter kejsar Karl den store
uppkallad frankisk konungaätt (752—
987).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free