- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
687

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Karolingiska sagokretsen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karolingiska sagakretsen—Kartera

68T

Karoli’ngiska sapkretsen, rör sig
förnämligast kring kejsar Karl den store och hans
paladiner (se Paladin).

Karolfnsk (av lat. Carolus, Karl), som avser
någon regent med namnet Karl, hos oss
spec. Karl XII.

Karolinska institutet, förk. av Karolinska
medico-kirurgiska institutet, medicinsk
högskola i Stockholm, som delvis handhar
läkarutbildningen i landet.

Ka’roly, ungersk namnform för Karl.

Ka’rolyfalva, ett Tokajvin.

Ka’ron, se Charon.

Ka’ros, gr., med., djup sömn, dödssömn. —
Karo’sis, sömnsjuka. —• Karo’tika, pl.,
sömngivande medel.

Karo’ss (fr. carosse, av lat. ca’rriis, vagn),
ett slags större, fyrhjulig täckvagn. —
Karosseri’, vagnskorgen på automobiler.

Karossier {1. -je’), starkt byggd häst, lämplig
som dragdjur för tunga vagnar.

Karote’n = Karotin (se d. o.).

Karotfderna, anat., halspulsådrorna. Se
Karotis.

Karo’tika, se under Karos.

Karoti’n 1. Karote’n, kem., ett rött kolväte,
som förekommer allmänt i växtriket.

Karo’tis, gr., anat., halspulsådern.

Karo’tt (fr. carotte), eg. morot; tobaksstång,
som karvas till snus; hos oss benämning
på ett slags mindre porslinsfat.

Karpa’lben (av gr. karpo’s, handlove), anat.,
benen i handloven.

Karpe’ll (avgr. karpo’s, frukt), bot., ett
torr-skaligt frögömme, utgörande ett fruktblad,
som sammanväxt med sina egna kanter och
vid mognaden öppnar sig i fogen.

Karpen, zooL, se Cyprinus.

Karpi’d (av gr. karpo’s, frukt), hot.,
fruktblad.

Karpofo’r (av gr. karpo’s, frukt, och foro’s,
bärare), öoi., sprötliknande del hos
klyvfrukter, vid vilken delfrukterna kvarsitta
en tid.

Karpokratia’ner, en i 2:a årh. e. Kr. bildad
gnostisk sekt.

Karpolft (av gr. karpo’s, frukt, och Wthos,
sten), paleont., namn på vissa slags
förstenade frön och frukter.

Karpolo’g (av gr. karpo’s, frukt, och lo’g os,
ord, lära), fruktkännare. — Karpologi’,
fruktkännedom. — KarpoIo’gisk, som har
avseende på fruktkännedom.

Karpotropi’sm, hot., rörelser hos hyllebladen
till skydd för den mognande frukten 1.
underlättande av fröspridningen. Se
Tro-pismer.

Karpu’s (av fr. capuce, smal och spetsig
munkhätta), mössa med sidoklaffar;
huvudbonad av tungt, grovt tyg.

Karre’, köttstycke hos gris, motsvarande
kotlettraden hos nötkreatur. Jfr Carré.

Karrek, sjöv., ett i 14 :e—16 :e årh. brukat
fartyg med många däck.

Kärren, ty. pl., geol., rännformiga fördjup-

ningar i de schweziska kalkstens- och
gipsbergen.

Karre’ns, se Karens.

Karre’t, se Karet.

Karrikatu’r, Karrikaty’r, se Karikatur.

Karrike’ra, se Karikera.

Kärring, sjöv., mycket svag och kortvarig
vind, som fläckvis krusar vattenytan.

Karrio’1 (fr. carriole), ett lätt, ensitsigt och
tvåhjuligt åkdon på fjädrar.

Karriä’r, se Carrière.

Karriärsystem, krigsk., se under
Passagesystem.

Karrona’d, krigsk., en förr på fartyg brukad
slätborrad kanon.

Karroo, hottent., torr trakt, hård jord. —
Karroo-formationen, geol., Central- och
Sydafrikanska sötvattensbildningar från
yngsta paleozoiska och äldsta mesozoiska
tiden.

Ka’rsikko, fi., minnesträd vid hemmet,
"vårdträd".

Ka’rsina, inhängnad för infångande av
fisken (lax) vid fiske med Karsina-pata,
ett stängsel tvärsöver en älv.

Karsteni’t, miner., dets. som Anhydrit (se
d. o.).

Karstlandskap, geol., växtfattiga, höglänta
landskapsformationer, där berggrunden
består av kalksten, som genomsläpper
regnvattnet. Detta upplöser kalkstenen
och bildar de egendomliga
karstfeno-menen såsom hålor, droppstensgrottor,,
underjordiska floder m. m.

Ka’rta (fr. charte, av lat. chaWta,
pappersblad), avbildning på ett plant papper av
jorden 1. någon annan del av universum;
gammal urkund 1. handling (se Charta);
stämpelpapper (lat. Cha’rta sigilla’ta). —
Karta sigilla’ta, se föreg. ord. — Karte’l 1.
Karte’11 (fr, cartel), utmaningsbrev till
envig, tornering 1. duell; överenskommelse
mellan stater om fångars utlösning,
smugglares utlämnande o. d.;
sammanslutning (mellan partier o. s. v.). —
Kar-telskepp, skepp, vilket som
parlamentär-skepp för vit flagga. — Karte’ra, belägga
med stämpelpapper. —• Kartogra’f (av gr.
grajein, skriva), kartritare. —
Kartografi’, konsten att rita kartor. —
Karto-gra’fisk, som hör till kartritning. —
Karto-gra’m, se Grafisk framställning. —
Karto-manti’ (av gr. mante’ia, spådom), konsten
att spå i kort. — Kartome’ter (av gr.
me’tron, mått), en apparat till att mäta
avstånd på kartor. — Kartprojektion,^
metod att på ett plant papper framställa
delar av den buktiga jordytan.

Kartami’n, Kartaminsyra 1. Safflorkarmi’ny
det röda färgämnet i safflor (se d. o.).

Karta’un 1. Karto’v (av lat. quarta’na,
fjärdedelsstycke), större artilleri pjäs.

Karte’l 1. Karte’11, se under Karta.

Karte’ra, belägga med stämpel (se Charta
sigillata under Karta).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free