- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
691

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kastor och Polydevkes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kastor och Polydevkes—Katakres

691

Ka’stor och Polyde’vkes, gr, myt., se
Dios-kurerna samt Castor och Pollux.

Kast pjäs, artilleripjäs för eldgivning med
krökt kulbana (mot skyddad fiende).

Kastra’t, Kastra’tsångare, se under Kastrera,

Kastrega’1, se Regal.

Kastre’ra (lat, castra’re), eg. göra tom;
med.y snöpa, konstmässigt borttaga
testik-larna på människor 1. djur. — Kastratio’n,
konstmässigt borttagande av testiklarna
på människor 1. djur. — Kastra’t (itaL
castra’to), snöping, kastratsångare. —
Kastratsångare, sångare, hos vilken genom
kastrering (se Kastrera) målbrottets
inträdande hindrats, varigenom stämman
fortfarande behåller gossröstens klang
och höjd. I Italien voro kastratsångarna
mycket uppburna under 17 :e och 18 :e årh.

Kastru’ll (fr. casserole), ett slags kokpanna
utan fötter.

Kast-våle, självankrande anordning för
markering av tappat föremål till sjöss.

Kasua’l, Kasuali’sm m. fl. under Kasus.

Kasua’rerna, zooL, Hippale’ctryo, ett i
Ostindien och Australien förekommande
strutssläkte.

Kasuari’n, se Casuarina.

Kasui’st, Kasuisti’k, Kasufstisk, se under
följ. ord.

Ka’sus (lat. ca’sus, av ca’dere, falla), fall,
händelse, tillfälle; jur., olycka,
olyckshändelse; språkv.y böjningsform av ett nomen
1. pronomen. Den vanligaste kasus äro de
latinska nominati’v (för subjekt och
subjektivt predikativ), geniWv (för
genitivobjekt), dativ (för medelbart objekt),
ackusativ (för omedelbart objekt), ablativ
(betecknar ett varifrån, varest, när,
varav, varigenom, på vad sätt m. m.) och
vokativ (tilltalsform). Andra kasus äro
t. ex. partitiv (del av, något av), essiv
(såsom), instruktiv (medelst), translativ
(förvandlad till), inessiv (i, fäst vid),
elativ (utur, till följd av, om) ^addesiv (på,
vid), allativ (till, intill), abessiv (utan),
comitativ (jämte). — Kasua’l 1. Kasue’ll,
tillfällig. — Kasual-tal, -predikningar,
tillfällighetstal, kyrkliga tal vid märkligare
tillfällen, såsom dop, bröllop, dödsfall etc.
—• Kasuali’sm (av lat. casua lis, tillfällig),
fil., åsikten att en blind slump är orsak till
allt, som sker i världen. — Kasuali’st,
anhängare av kasualismen. — Kasualite’t,
tillfällighet. — Kasufst, sedelärare, som
löser samvetsmål {lat. casus conscie’ntiæ).
— Kasuisti’k, läran om avgörandet av
samvetsmål; förr en del av den teologiska
etiken, särskilt utvecklad av jesuiterna;
med., samling av vetenskapligt beskrivna
sjukdomsfall. —• Kasufstisk, till
kasuisti-ken hörande.

Kat, Khat, en av araberna dels till en dryck,
dels till tuggning använd massa, beredd av
buskväxten Ca’tha edulis, tillhörande fam.
Celastrineæ.

Kata’-, framför vokal och h: Kat-, gr.,
prefix, som urspr. betyder ned, under;
uttrycker även rörelse 1. riktning mot,
avsikt m. m.

Kataba’sion, gr., i grekiska kyrkor valv
under altaret, där reliker förvaras.

Kataboli’sm (av gr. ba’llein, bryta),
hiol.ySÖn-derdelning (nedbrytande) av ämnen i
cellen. )(Anabolism.

Kata’chresis, se Katakres.

Katadikro’t puls, med., har i pulskurvans
nedstigande skänkel två 1. flera
knick-ningar.

Katafa’lk (ital. catafa’lco), upphöjd
ställning, på vilken likkistan med den döde
ut-ställes till åskådning före 1. under
begravningsceremonien.

Katafoni’k, se Katakustik.

Kata’fora, gr., med., sömnsjuka.

Katafore’s (av gr. fe’rein, föra), /t/s., rörelse
hos i en vätska uppslammade partiklar
genom inverkan av en elektrisk ström;
7ned., införande i kroppen av läkemedel
med tillhjälp av elektrisk ström.

Katafori’, med., abnorm ställning hos
ögon-bulben nedåt.

Katafra’kt (av gr. kata’fraktos,
pansarklädd), pansar; med., förband vid
revbensskador.

Katafra’kter (av gr. kata’fraktos,
pansarklädd), forngrekernas tunga rytteri.

Kat af ry’ger = Montanister (se d. o).

Kata’gma, gr. (av kata’gnymi, jag
sönderbryter), med., benbrott. — Katagma’tisk,
som användes till helande av benbrott.

Katagrafologi’ (av gr. katagrajein,
skriftligt beteckna), läran om föreskrifter av
läkemedel.

Kata-kana, japanskt alfabet.

Kataka’uma 1. Kataka’usis, gr. (av
kata-kai’ein, förbränna), med., förbränning.

Kataka^ustika, fys., genom reflexion alstrad
kaustika (se d. o.). Jfr Diakaustika.

Kata’klasis, gr., med., benbrott.

Katakla’stisk (av gr. katakla’n,
sönderbryta), petrogr., kallas en bergart, vars
kristaller genom tryckmetamorfos blivit
helt 1. delvis krossade. —
Kataklasstruk-tu’r 1. Murbruksstruktur, petrogr.,
strukturen hos en kataklastisk bergart.

Katakly’sma, gr., med., ändtarmens renande
genom insprutning.

KatakIy’smteorien, geol., se under Katastrof.

Katako’mber {lat. catacu’mhæ, av oviss
härledning), underjordiska gravgångar, ofta
uthuggna i berg, stundom urspr. stenbrott.
Mest bekanta äro de under den romerska
kampagnan belägna (876 km. långa)
katakomberna, som under
religionsförföljelserna (från 3:e årh.) av de kristna
begagnades vid deras religiösa
sammankomster, ävensom till begravningsplatser.

Katakre’s {gr. kata’chresis), eg. missbruk;
språkv., oegentligt, bildligt bruk av ord,
t. ex. solen ler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free