- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
696

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

696

Kea—Keltiska språk

Ke’a, zool.y en art papegoja, Ne’stor
nota’-hilis,

Ka’bla, se Kibla. Även telegrafera.

Kecliu’a, dets. som Quichua (se d. o.).

Kedare’ner 1. Kedari’ter (hårt k), Kedars
(Ismaels son) efterkommande.

Kedi’v (hårt k, av pers, chidi’v, herre,
stormäktigaste konung), förr titel för
vice-konungen av Egypten.

Kedjekulor, två medelst en kedja förenade
kanonkulor, som under 1500- och 1600-t.
användes vid beskjutning av fientliga
fartygs rigg.

Kedjelinje 1. Catena’ria, mat., den kurva, som
bildas av en i två punkter upphängd,
jämntjock kedja med oändligt små länkar.

Ke’dma, gr. (hårt k), med., ledvärk, torrvärk,
i synnerhet i höftleden.

Keepsake, eng. {1. ki’psäk [hårt k]),
minnesgåva; fickkalender.

Kef, arab., haschisch (se d. o.), som är torkad
för att användas till rökning; tillstånd av
ljuv hänryckning.

Kefa, fornegyptiernas namn på Cypern.

Kefalalgi’, se under Kefale.

Kefale’, gr. (hårt k [liksom följ. därav
bildade ord]), huvud. Jfr Ceph-. — Kefalalgi’
(av gr. a’lgos, smärta), med., huvudvärk.
Se Cephalæa. — Kefalhemato’m (av gr.
haimatou’n, fylla med blod), med.,
blodsvulst på huvudet. — Kefalome’ter (av gr.
me’tron, mått), anat., huvudmätare, ett
instrument, varmed huvudets storlek
upp-mätes. — Kefalopagi’ (av gr. page’is,
sammanfogad), den form av missbildning, då
tvillingfosters huvuden äro sammanvuxna
till ett, medan kropparna äro fria. —
Kefalopo’der (av gr. pus, fot), se
Cephalo-poda (under Cephalæa). —■ Kefalotri^b 1.
Kefalotli’b (av gr. tribein 1. thlibein,
krossa), se Cephalotrihe. — Kefalotrypsi’
(av gr. thry’ptein, krossa), krossning av
fostrets huvud vid svår förlossning. —
Kefalotry’ptor = Kefalotrib (se d. o.).

Ke’falos (hårt k; lat. Ce’phalus), gr. sag., en
attisk heros, son av Hermes.

Kefalotli’b, Kefalotrypsi’ m. fl., se under
Kefale.

Kefe’vs (hårt k; lat. Ce’pheus), gr. myt.,
etiopisk konung, Kassiopeias gemål och fader
till Andromeda.

Kefi’r (hårt k), en i vissa delar av Asien
använd rusdryck, som bestå av komjölk,
vilken fått undergå en särskild jäsning;
det denna jäsning verkande fermentet. Jfr
Kumys.

Keg, eng., i England ett antal av 50 fiskar;
i Nordamerika fruktvikt = 100 eng. pund.

Kehr-aus (hårt k), ty., "utsopning’^,
slutdans, sista valsen.

Keid 1. Al-Kaid, astr., stjärna i stjärnbilden
Floden.

Ke’ijulset, Keijukaiset, Keijet (hårt k), fi.
myt., de avlidnas andar.

Keilalgi’, o. s. v., se Cheil-,

Keilhaui’t (hårt k) = Yttrotitanit (se d. o.).

Keimplasma (1. ka’jm-), av ty. Keim, grodd,
bioL, groddplasma.

Keims mineralmålning, målark.,
vattenglasmålning, ett slags väggmålning.

Keir-, i sammansättningar, se Cheir-, Chir-.

Keiäpplen, se Doryalits.

Kejsarblått, se Smalt.

Kejsargrönt, tekn., en vacker, men giftig
grön målarfärg, bestående av
arseniksyr-1ig och ättiksyrad kopparoxid.

Kejsarhummern 1. Havskräftan, zool, ett
hummerlikt havskräftdjur, Ne’phrops
nor-ve’gicus. Ätes som hummer, men har ej
dennas fina smak.

Kejsarkrona, bot., se Fritillaria.

Kejsarkrönikan {ty. Kaiserchronik),
medelhögtysk rimkönika från 1200-t:s mitt.

Kejsarkult, dyrkan av romerska kejsare,
infördes av Augustus i anslutning till den
urgamla orientaliska härskarkulten.

Kejsarolja, se Astralolja.

Kejsarrätt {lat., jus cæsa’renm, ty.
Kaiser-recht), den romerska rätten, framställd i
det kejserliga lagverket ’’Corpus juris" (se
d. o.); tysk rikslagstiftning.

Kejsarsnitt, se Sectio cæsarea.

Kekri, Keyri 1. Köyri (hårt k), fi. myt., de
avlidnas andar.

Ke’krops, attisk heros, som enl. sagan
grundlagt Ättikas kultur.

Kelaino, se Plejaderna.

Kelhur, en gren av kurderna.

Kelidoni’n, se Chelidonin.

Ke’lim 1. Ki’lim, orientalisk vävnad med
öppna springor i varpriktningen mellan
två färgytor.

Kell, Kjeld, fornnordiskt mansnamn —
Kettil (se d. o.).

Kelli’a, gr., eremitplats.

Ke’llner (hårt k), ty., källarmästare; kypare.

Kelo’des, gr. (hårt k [liksom följ. ävenledes
med gr. ke’le, bråck, sammansatta ord]),
med., en kräftartad förhårdning. —
Kelologi’ (av gr. lo’gos, ord, lära), läran om
behandling av bråck. — Kelotomi’ (av gr.
tome’, snitt), bråckoperation. — Keloto’m,
det verktyg, varmed bråckoperationer
verkställas.

Keloi’d (hårt k; av gr. chele’, klo), med., en
hudåkomma, svulstlik bildning av hård
bindväv, vanligen på bröstet.

Kelologi’, Kelotomi’, se under Kelodes.

Kelp, eng. (hårt k), 1. Varek, kem., aska efter
bränd tång. Brukas vid jodberedning.

Ke’lter (hårt k) 1. Celter, en till den
indo-europeiska folkfamiljen hörande gren, som
delade sig i gæler, kymrer, keltiberer och
galler. Förekomma ännu oblandade i
Irland, Skottland, Wales och Bretagne.

Keltibe’rer (hårt k) 1. Celtibe’rer, en
blandning av kelter och iberer (se d. o.), fordom
ett av Spaniens mäktigaste folk.

Ke’ltiska språk, en huvudgren av de
indo-europeiska språken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free