- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
697

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Keltolog ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Keltolog—Keplerska lagarna

697

Keltolo’g, forskare i keltiskt språk och
keltisk etnologi.

Kelyfi’t (av gr, ke’lyfos, nötskal), miner.,
mineral, som bildats ur ett annat och
omger detta som ett radialstråligt skal.

Kem., förk. för Kemi, Kemisk.

Kema’ngeh, arab., tonk., gammalt arabiskt
stråkinstrument, vars resonanslåda
ut-göres av ett med ormskinn överdraget,
halvt kokosnötskal.

Ke’me, egypternas namn på Egypten.

Kermena’te, mhty. (av mlat. camina’ta, rum
med kamin), det till en medeltida borg
hörande boningshuset.

Kemi’ (möjligen av koptiska khems [chems],
fördold, 1. av gr. che’ein, gjuta, blanda
vätskor o. d.), vetenskapen om
grundämnena och deras föreningar, om dessas
bildning och sönderdelning samt om de
fenomen, som därvid förekomma, och de
lagar och krafter, som därvid göra sig
gällande. —• Kemiatri’ (av gr. iatre’ia,
behandling) , läkarevetenskaplig riktning,
som hänförde alla sjukdomar till kemiska
processer i kroppen. — Kemigrafi’ (av gr.
grajein, skriva), zinketsning. —
Kemi-ka’lier, på kemisk väg framställda ämnen.
— Ke’miker 1. Kemi’st, i kemi kunnig
person.— Kemiluminisce^ns, av kemiska
reaktioner framkallad luminiscens. — Ke’misk,
som hör till 1. beror av kemien. — Kemiska
formler, korta beteckningar, som brukas
i st. f. ämnenas hela namn. — K.
föreningar, likartade, sammansatta kroppar,
med oföränderlig sammansättning och av
en beskaffenhet, som är olik
beståndsdelarnas. — K. preparat = Kemikalier (se
ovan). — K. strålar, den del av spektrum,
som har den starkaste kemiska verkan. —
K. tecken, tecknen för de kemiska
grundämnenas atomvikter. — Kemisk fotometer
(av gr. fos, ljus, och me’tron, mått), fys.,
apparat för uppmätande av ljusets
kemiska verkningar. — K. frändskap 1.
Affi-mte’t, den kraft, som förenar atomerna
till molekyler och hindrar dessa att
sönderfalla i atomer. — K. process, förlopp
varvid nya ämnen bildas. — K. våg, en vid
kemiska experiment bruklig, noggrann och
känslig våg. — Kemiskt grönt, tekn., renat
saftgönt, användes till målning och till
färgning av läder m. m. — K. spektrum,

, fys., den del av solspektrum, som
innehåller de kemiskt verksamma strålarna. —
Kemi’sm, förhållandena i kemiskt
avseende, kemiska egenskaper; även =
Kemiatri (se ovan). — Kemi’st = Kemiker
(se ovan). — Kemitypi’ (av gr. ty’pos,
avtryck) , sätt att genom etsning frambringa
en plåt, passande for tryck i bokpress.

Kemomorfo’s (av kemi, och gr. mo’rfosis,
form), bot., formförändring hos växter på
grund av kemisk inverkan. — Kemosynte’s,
bot, bildande av organiska ämnen, varvid
den erforderliga energien alstras av ke-

miska processer. — Kemotaxi’ (av gr.
ta’xis, ställning) 1. Kemotaktiska rörelser,
bot., rörelser hos självrörliga organismer,
förorsakad av kemiska ämnen. —
Kemo-terapi’ (av terape’ia, behandling), med.,
behandling av sjukdomar med kemiskt
definierade, bakteriedödande ämnen
(såsom salvarsan). — Kemotropi’sm, se
Tro-pismer.

Ke’mos, moabiternas gud.

Kemt, fornegypternas namn på Egypten.

Ken., förk. för nordamerikanska staten
Kentucky.

Ken, japanskt förvaltningsområde, län.

Kenaifolken (hårt k), indianstammar i
Alaska.

Kenanganolja, se Artabotrys.

Kendyn, gæliskt mansnamn, huvudman.

Keni’ter (hårt k) 1. Kainéer, en folkstam,
som omtalas i Gamla Testamentet såsom
härstammande från Kain.

Kenna, dets. som Sunn (se d. o.).

Ke’nnel, eng. (hårt k), eg. hundkoja; större
hundgård för hundavel. — Kennelklubb,
jaktklubb med syfte att förbättra
jakt-hundsaveln. —• Kennelnamn, tilläggsnamn
till namnet på en hund för att beteckna
den kennel, från vilken den stammar.

Kenngottft, se Miargyrit.

Kennst du das Land, wo die Zitronen blühn?,
ty. {1. kennst do dass lant vå di tsitrå’nen
blyn), "Känner du det land, där orangen
blommar?", dikt av Goethe, ("Mignons
sång") i romanen "Wilhelm Meisters
Lehr-jahre".

Kenofobi’ (av gr. keno’s, tom), med., ångest
för stora, tomma rum (t. ex. kyrkor).

Kenoge’nes, Kenogene’tisk, se Kaifiogenes.

Keno’sis, gr. (hårt k; av keno’s, tom), med.,
uttömning.

Kenota’f 1. Kenota’fion (hårt k), se
Ceno-tafium.

Keno’tiker, se Cenotiker.

Kenotoxi’n (av gr. keno’s, tom, och toxiko’n,
gift), med., "trötthetsgiftet", som bildas i
musklerna under vilan efter arbete.

Kenotro’n (av gr. keno’s, tom),
växelströms-likriktare, som arbetar med glödelektrisk
ström, i vakuum.

Kenozo’iska eran, se Kainozoiska eran.

Kenta’urer, se Centaurerna.

Kenthorn (hårt k), tonk., ett fordom
brukligt blåsinstrument.

Ke’ntia Belmorea’na (syn. Howe’a
Belmo-rea’na), bot., en palm från Lord-Howe-ön
i Stilla oceanen, ofta odlad som
prydnadsväxt.

Kentroli’t (av gr. ke’ntron, skarp spets),
miner., små prismatiska kristaller av
bly-mangansilikat.

Kentucky-kaffeträdet, bot., se Gymnocladia.

Ke’ops-pyrami’den, se Cheops-pyramiden.

Kephal-, se Kefal-.

Képi {1. kepi’ [hårt k]), se Keppi.

Ke’plerska lagarna (hårt k), astr., tre av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free