Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kieler woche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700
Kieler woche—Kina
Kieler woche, ty. (1. ki’ler -), "Kielveckan’%
kontinentens största segelregatta, avhålles
i Kiel varje år i juni.
Kieris, lapsk benämning på ackja (se d. o.).
Kieseri’t (Z. kis- [hårt k]), miner., ett
magnesiumsalt.
Ki’ffa austra’Iis 1. Zuben el Genabi och Kiflfa
borealis’ 1. Zuben el Chamdi, astr., två
stjärnor i stjärnbilden Vågen.
Kihlakunta, fi. (1. ki’chla-), härad, domsaga.
Kikbär, bot., en allmän gallbildning på
enbusken, förorsakad av gallmyggor. Ha
använts i folkmedicinen mot kikhosta.
Kikhosta (lat. pertu’ssis), med., av en
stavbakterie orsakad, akut infektionssjukdom,
som vanligen angriper mindre barn.
Kikärt, se Cicer.
Kilderkin (1. ki’llö-kinn), engelsk ölmått,
omkr. 82 1. (18 imp. gallons).
Kilé, Kila’, Chilo, turkiskt rymdmått, omkr.
36 1.
Ki’lia, astr., en av småplaneterna.
Kilia’d 1. Chilia’d (av gr. chilia’s, gen.
chilia’-dos, och detta av chi’lioi, tusen), tusental;
årtusen. — Kilia’rk 1. Chilia’rk (av gr.
ar-che’, välde), anförare för en kiliarki. —
Kiliarki’ 1. Chiliarki’, i det gamla Grekland
benämning på en trupp fotfolk av 1,000
man (1. mera), som uppsattes av en fyle (se
d. o.). — Kilia’sm 1. Chilia’sm, tidrymd av
tusen år; teol., läran om Kristi tusenåriga
rike på jorden. — Kilia’st 1. Chilia’st,
anhängare av kiliasmen.
Kilim, se Kelim.
Kille, spelt. = Cambio (se d. o.).
Killing, dim. av kid, getunge.
Ki’lo (uttalas både med mjukt och med hårt
k; gr. cMlioi), tusen, förekommer i
sammansättningar med metersystemets
måtts-och viktsord, t. ex. kilogram, kiloliter,
kilometer, och betecknar tusende mångfalden
av följ. enhet (jfr Milli-); även förk. av
kilogram (se nedan). —• Kilogra’f (av gr.
grajein, skriva), apparat till att
mångfaldiga skrivelser. Jfr Hektograf. —
Kilo-gra’m (av gr. gra’mma, bokstav), enheten
i det metriska viktsystemet = 1,000 gr.
= 2,35252 skålpund. — Kilogramkalori,
enhet för mätning av värmemängder,
motsvarar 426 kilogrammeter (se d. o.). Jfr
Gramkalori. — Kilogrammeter,
metersystemets mekaniska arbetsenhet,
motsvarar lyftandet av 1 kilogram 1 meter högt
på 1 sekund. — Kiloli’ter (av fr. litre, se
Liter), metriskt rymdmått = 1,000 liter
= 1 kbm. — Kilome’ter (av gr. me’tron,
mått), längdmått = 1,000 meter = 8,368,1
fot. — Kilometerfotografi’ 1.
Kilometertryck, automatiskt åstadkommande inom
kort tid av en mängd fotografier å papper
utan ände. Se Rotations fotograf i. —
Kilo-wa’tt, se Watt. — Kilovolt = 1,000 volt. —
Kilovoltampère (förk. KV A), uttryck för
den skenbara effekt, för vilken en
transformator 1. växelströmsmaskin utbygges.
Kilskrift, den av kilar och vinklar bildade
skrift, som förekommer å as syriska och
babyloniska fornmärken. —
Kilskriftspråk, de språk, som använda kilskriften,
främst sumeriska och
assyrisk-babyloniska.
Kilt, eng. (hårt k), en kort kjol, som
bergskottarna bära i st. f. benkläder.
Ki’mbrer, se Cimbrer.
Kimme’rier (hårt k), se Cimmerier.
Kimono, japanskt plagg, bestående av en
fotsid, framtill öppen rock med skärp {ohi)
och vida ärmar. Bäres med ringa skillnad
i snittet av män och kvinnor i alla åldrar.
Kimu’rafenomenet, astr., består i en hittills
oförklarad periodisk förändring i
polhöjderna (med ett års period) oberoende av
longituden. Upptäckt av japanske
astronomen Kimura 1902.
Kin, kin. (hårt k), tonk., urgammalt
kinesiskt ton verktyg, liknande en cittra, med
5—25 strängar av tvinnat silke.
Kin {1. djin), en kinesisk-japansk vikt =
något mer än 6 kg.
Ki’na (av indianska quina-quina [I. sji’na],
namn på ett par sydamerikanska träd, som
urspr. ansågos lämna kinabarken; fr.
quinquina; förk. quina, china, kina),
farm., se Kinabark. — Kinaalkaloider,
kem., ur kinabarkar erhållna växtbaser,
såsom kinin (se d. o.), cinkonin, kinidin
och cinkonidin m. fl. — Kinabark, farm.,
Co’rtex cMnæ, fås av träd tillhörande
släktet Cincho’na av fam. Ruhia’ceæ, i
Sydamerika och Indien. "Kungskina’^ Cortex
chinæ Calisaya, erhålles av den
sydamerikanska Cinchona Calisaya och den indiska
C. Ledgeriana. Kinabarkens viktigaste
beståndsdelar äro kinaalkaloiderna (se ovan).
Kina är ett av de mest värderade
feber-fördrivande medlen. —■ Kinabarkolja
be-redes av mandel- 1. sesamolja, fint
pulveri-serad kinabark 1. kinabarkextrakt,
spansk-flugetinktur, flyktig, välluktande olja och
alkannarot. —• Kinadeko’kt, Deco’ctum
cinchonæ, beredes av kungskina (se
Kinabark) och vatten. — Kinadroppar,
benämning på de båda magstärkande tinkturerna
Tinctu’ra chinæ, som består av kinabark
och utspädd sprit, samt Tinctura chinæ
compo’ sita, som består av baggsöta,
pomeransskal, kinabark och utspädd
sprit. —■ Kina garvsyra, kem., en i
kungskina (se Kinabark) förekommande
syra. — Kinagrönt 1. Lokao, tekn., en
grön kinesisk lackfärg. — Kinami’n, en
kinaalkaloid. — Kinarot, farm.,
Tu’-bera chinæ, jordstammen av flera
kinesiska och ostindiska >Smtto-arter,
brukades förr mot syfilis och gikt. —
Kina-rött, ett i kinabark förekommande
rödbrunt färgämne. — Kinasalt, farm.,
benämning på salter, bildade av kinin och
cinkonin méd syror. — Kinasyra, kem.,
A’cidum chi’nicum, en i alla äkta kinabar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
