- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
702

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kinisarin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

702

Kinisarin—Kirograf

lösa, sidenglänsande kristaller och utgör
ett av de mest använda kinasalterna. —
Svavelsyrad kinin, Su’lphas chinicus,
kina-salty framställes ur kinabark, bildar vita,
böjliga, sidenglänsande kristallnålar och
har stor användning i medicinen. —
Vale-riansyrad kinin, Valeria’nas chinicus^
framställes ur kinin, bildar färglösa,
glänsande kristaller och brukas bl. a. mot
retlighet i magnerverna.

Kinisari’n, kem., färgämne, som framställes
ur antrakinon under inverkan av
svavel-och borsyra. Utgångsämne för den serie
tjärfärger, som härledas ur kolvätet
an-tracen.

Kink, slinga, ögla 1. halvknut, som av väta
1. vårdslös behandling uppstår på
hamp-1. metallinor 1. kättingar.

Kinka ju, zool., se Veckelbjörn.

Kinkeliba, se Comhretum.

Kinna’baris, farm., se Drakblod.

Kinning, timrat utsprång vid öppningen av
en flottningsdamm.

Kinnkedja (av ty. Kinn, haka), kedja mellan
stångbetslets båda sidstänger under
hästens haka.

Kinno’r (hårt k) 1. Cinno’r, tonk.,
forn-hebreisk, portativ trekantig harpa av
dyrbart trä och försedd med nio strängar av
kameltarmar. Spelade en viktig roll vid
tempeltjänsten.

Kino, numera vanlig förk. för kinematograf,
kinemato grafisk.

Ki’no (hårt k), farm., gemensamt namn för
flera extrakt. — Australiskt kino erhålles
av Eucaly’ptus- och Ango’phora-2iioteY. —
Bengaliskt kino erhålles av en ostindisk
art Bu’tea. — Gambiakino 1. Afrikansk
kino erhålles av Pteroca’rpus crina’ceus.—
Malabarkino 1. Ostindiskt kino är den
intorkade växtsaften av trädet Pteroca’rpus
marsu’pmm, tillhörande fam.
Papiliona’-ceæ, å Västra indiska halvön och Ceylon.
Brukas som adstringerande medel mot
blödningar, till färgning av vin och till
garvning. — Västindiskt kino erhålles av
Pterocarpus draco. — Kinogarvsyra, kem.,
en röd, genomskinlig massa, som, löst i
vatten, genom luftens tillträde syrsättes
till kinorött, en röd fällning. Utgör
huvudbeståndsdelen i kino.

Kinoidfntinktur 1. Kinoidindroppar, med.,
Tinctu’ra chinoidi’næ, en lösning av
kinoi-din i klorvätesyra och koncentrerad sprit,
är ett kraftigt medel mot frossa.

Kino’ki, se Chamæcyparis.

Kinoli’n, kem., ett basiskt växtämne, som fås
genom destillation av kinaalkaloider med
alkalier, verkar nedsättning av
kroppstemperaturen och är feberfördrivande.

Kinologi’ (av gr. lo’g os, lära), läran om
kinaträd och kinabarkar.

Kino’n, kem., ett flyktigt, gult, illaluktande
ämne, som bildas vid oxidation av kina-

syra, anilin o. a. ämnen med svavelsyra
och kaliumkromat.

Kinorött, se Kinogarvsyra.

Kinoso’l, kem., kaliumsulfonat av oxiderad
kinolin; för desinfektion av händer,
förband m. m.

Kinotropi’n 1. Chinotropi’n, farm., kinasyrad
urotropin. Har försökts mot gikt.

Kino’vagarvsyra, kem., förekommer bunden
vid alkaloider i kinabark.

Kinta’l, annat namn på levantinska vikten
Kantar (se d. o.).

Ki’nyras, gr. myt., sagokonung på Cypern,
fader till Adonis, grundläggare av den
festliga musiken.

Kioni’t, Kioni’tis (av gr. kion, pelare;
tung-spen), med., inflammation i tungspenen. —
Kionofa’ranx, gr. (àv fa’ranx, klyfta,
svalg), med., tungspensklyvning. —
Kio-nopto’sis, nedfallande av tungspenen. —
Kionorrhafi’, gom-1. tungspensfogning. —
Kiotomi’, bortoperation av tungspenen.

Kiosk (L kiå’sk; turk. kiösjk), turk., eg.
utsiktsbyggnad; orientaliskt palats;
altanlik byggnad å hus i Orienten; lusthus med
tälttak i en trädgård; i europeiska städer
små prydliga byggnader till försäljning
av tidningar, läskedrycker o. s. v.

Kip, sjöv. öppen ränna 1. urgröpning (t. ex.
i ett block), vari ett tåg nätt och jämnt kan
inläggas.

Kipps apparat, kem., ett slags
gasutveck-lingsapparat av tre glasballonger i
förbindelse med varandra.

Kipse, från Ostindien kommande, av
idiss-lande djur beredda skinn, vilka användas
till överläder.

Kiptsjak 1. Kaptsjak, en kirgisisk folkstam.

Kir-, Kiro- och därmed sammansatta ord,
som ej här finnas upptagna, se under Chir-.

Kirago’n (av gr. keir, hand, och a’gein, föra,
leda), ett till ledning för handen avsett
redskap, som nyttjas av blinda vid
skrivning.

Kiranti (hårt k), ett av himalayafolken (se
d.o.).

Kira’ya-ört, se Chirett-ört.

Kirgi’ser (hårt k och g), en turkisk-tatarisk
stam, som bebor Kirgisstäppen i Asien.

Ki’rialax (hårt k; gr. Ky’rios AWxios), i de
fornnordiska sagorna benämning på
grekiske kejsaren Alexius I.

Kirid, turkiska namnet på Kreta.

Kirke, se Circe.

Ki’rmes (hårt k), se Kermis.

Kirogra’f (av gr. keir, hand, och grajein,
skriva), handskrift. — Kirogra’fisk,
handskriven. —■ K. borgenär, handelst., person,
som innehar skriftlig, enkel
skuldförskrivning av gäldenären. — Kirografiska
fordringar, fordringar, som stödja sig på växel,
revers 1. annat skriftligt dokument, i
motsats till dem, för vilka man har hypotek 1.
säkerhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0710.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free