Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klastisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klastisk—Klementinerna
705
den antika 1. klassiska litteraturen 1.
konsten. Jfr Romantik, — Klassicite’t,
klassisk beskaffenhet; mönstergiltighet;
den grekiska och den romerska
litteraturen. —■ Klassifie’ra 1. Klassifice’ra (fr,
classifier), indela i klasser. —
Klassifika-tio’n (av lat, fa^cere, göra), indelning i
klasser. — Klassfk, original, pedant. —
Kla’ssiker, klassiska författare, de
yppersta av antikens skriftställare; de mest
betydande författarna under en litteraturs
blomstringstid. — Kla’s.sisk (lat.
cWssi-cus), tillhörande den grekiska 1. romerska
forntiden (jfr Psevdoklassisk och
Romantisk) ; mönstergill; av beståndande värde;
även besynnerlig, löjeväckande, pedantisk.
— K. bildning, en bildning, grundad på
studiet av den grekiska och romerska
forntiden. —• Klassiska språk, grekiska och
latin. — Klasskamp, socialpolitiskt
slagord, som liksom vissa andra med "klass"
sammansatta ord betecknar, att vissa
förhållanden, riktningar, åtgärder, känslor,
åsikter o. s. v. präglas av intressena hos en
viss samhällsklass i kamp mot andra
samhällsklasser. — Klasslotteri, ett lotteri, där
insatser och vinster äro på förhand
bestämda och där dragningen sker i flera
terminer (klasser). Jfr Lotteri och
ISIum-merlotteri. — Klass-skatt, en inkomstskatt,
för vars bestämmande och utgörande
medborgarna indelas i vissa yrkes- och
inkomstklasser.
Kla’stisk (av gr. kWsis, sönderbrytande),
geoL, bildad av brottstycken, säges om
bergarter, som bildats genom avlagring 1.
sammanhopning av brottstycken 1. smulor
av äldre bergarter, som blivit krossade 1.
kemiskt sönderdelade.
Klaude^ra (lat. cla’udere), sluta, tillsluta,
innesluta.
Kause’l (av lat. cla’usula, se Klausul), den
rytmiska byggnaden i en
prosaframställning, sådan den särskilt framträder i
avslutande partier.
Klausthali^t, se Clausthalit.
Klaustrofobi’, se Claustrofobi.
Klausul (lat, cWusula, av cla’udere, sluta),
inskränkning, förbehåll, avslutningsdel,
slutformel; jur.y tilläggsparagraf, som
närmare förklarar något i det föregående.
Klausu’r (av lat. cla’udere, sluta, innesluta),
instängning i klostercell, klostertvång.
Klav (lat. cla’vis), nyckel; förklaringsmedel,
t. ex. chifferklav 1. chiffernyckel (se
Chifferskriften) ; tonk.y tecken i början av
notlinjesystemet, f-klav (basklav), c-klav
(sopran-, alt-, tenorklav), g-klav
(violin-klav). — Klavi’kel (av lat. clam’cula, liten
nyckel), anat.y nyckelben.
Klaveci’n (fr. clavecin [Z. klavösä’ng],
mlat, clavicy’mbalum) y tonk., ett
tangentinstrument, klaverets föregångare, vars
strängar knäpptes med spetsiga
korp-pennor. Bland klaveciner av olika slag må
45. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. L
nämnas spinett, virginal^ harpsikord,
cla-vicytherium och giraffklavér,
Klavér (ty, Klavier, fr, clavier), tonk., ett
föråldrat tangentinstrument, pianots
föregångare, vars strängar anslogos medelst
mässingsstift. — Klavérutdrag,
fullständigt arrangemang för piano av en opera 1.
annat musikverk. — Klaviatu’r,
sammanfattningen av alla tangenterna på ett
tangentinstrument.
Klaviatu’rmaskin, se Tangentmaskin.
Klavi’kel, se under Klav.
Klaviko’rd 1. Klaviko’rdium (av lat. cla’vis,
nyckel, tangent, och cho^rda, sträng),
tonk., eg. dets. som klavér (se d. o.).
Kleanka, se Brand.
Kle’fter (av gr. kle’ptes, tjuv), eg. rövare;
grekiska fri skaror, som började det
grekiska frihetskriget. Jfr Armatoler.
Kleidotomi’ (av gr. kleis, nyckelben), med.,
i förlossningssyfte företagen
genomklippning av nyckelbenet hos foster.
Kleinkunst, ty. (1. kla’jnkonst), "småkonst",
de arter av konst och konsthantverk, som
röra sig i litet format.
Kleinmeister, ty. (av klein, liten, och Meister,
mästare), konsth., benämning på en grupp
tyska kopparstickare och målare från
1500-t.
Kleio’, se Clio.
Kle’isagra (av gr. kleis, nyckelben), med.,
gikt i nyckelbenet.
Kleistante’r (av gr. kleisto’s, sluten, och
anthero’s, blommande), hot., kallas en
kleistogam (se d. o.) blomma, vars pollen
gror i de slutna ståndarknapparna och
genomväxer knappväggen för att nå
märket.
Kleistogami’ (av gr. kleis to’s, sluten, och
ga’-mos, gifte), bot., normal fruktsättning,
ehuru blomman ej öppnar sig. Homoklin
pollination (se d. o.) är regel hos sådana
blommor. Jfr Herkogami, Heterogami och
Homogami. — Kleistoga’ma kallas
blommor, som aldrig öppna sig, men dock
utbilda goda frön. Jfr Kasmogama. —
Arko-kleistogama växter, ha endast för alltid
slutna blommor. — Hemikleistogama
växter, ha blommor, som blott obetydligt
öppna sig. — Kasmokleistogama växter,
ha såväl kasmogama (se d. o.) som
kleisto-gama blommor. — Pseudokleistogama
växter, ha blommor, som endast under
vissa förhållanden förbliva slutna, t. ex.
vid ljusbrist (fotokleistogami), för högt
vattenstånd (hydrokleistogami), för låg
temperatur (termokleistogami).
Kleistokarpa (av gr. kleisto’s, sluten, och
karpo’s, frukt), bot., kallas de svampar,
vilkas fruktkropp ej öppnar sig.
Kleistska flaskan, se Leydenflaskan.
Kle’matis, bot., se Clematis.
Kle’mens, se Clemens.
Klementi’nerna (lat. dementi’næ, gr. Ta
kleme’ntia), under 2:a årh. e. Kr. utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
