- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
706

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klementinska homilierna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

706

Klementinska homilierna—Klinhus

grekiska och latinska skrifter över Petrus’
verksamhet, enl. uppgift författade av
Klemens, biskop i Rom.

Klementi’nska homilierna = Klementinerna
(se d. o.).

Klenhus, Klinhus, hus av kvistflätning med
rappning.

Kleno’d {ty. Kleinod, av klein, liten), eg. ett
litet fint ting; dyrbarhet, smycke.

Klenä’t (da. Kleine [fordom även Klenef],
av ty. Kleinod [se Klenod’]), i flottyr kokat
bakverk av smördeg.

Kle’obis, se Biton och Kleobis.

Kleo’bulos (lat. Cleohu’los), namn på en av
Greklands "sju vise’\

Kleo’pas, se Cleophas.

Kleo’patra, astr., en av småplaneterna.

Kleopa’tra, grekiskt kvinnonamn (av kW os,
rykte, och pate’r, fader). Buret av en för
sin skönhet ryktbar egyptisk drottning. —
Kleopatras nålar, två av den egyptiske
konungen Thotmes III i Heliopolis resta
obeHsker, den ena numera befintlig i
London, den andra i New York. — K. orm,
zooL, egyptiska glasögonormen, Na’ja
ha’je, en till giftormarna hörande art, hos
de gamla egyptierna föremål för gudomlig
dyrkan.

Klepselæum (av gr. kWptein, stjäla, och
e laion, olja), en lampa, i vilken jämnt så
mycken olja tillflyter, som är behövligt
för lågans underhållande.

Klepsy’dra {lat. cle’psydra, av gr. kle’ptein,
stjäla, och hy’dor, vatten), vattenur, ett
likt ett timglas konstruerat instrument,
vilket brukades som tidmätare hos de
gamla grekerna och romarna.

Kleptoma’n (av gr. kWptein, stjäla, och
mani’a, galenskap), med., person, som är
behäftad med en sjuklig drift att stjäla. —
Kleptomani’, sjuklig drift att stjäla.

Kleptosy’ne, gr. = Kleptomani (se d. o.).

Kleran, Klädran, Klådran, zool, namn på
Talltrasten.

Kleresi’ = Klerus (se d. o.).

Kleresto’rium {eng. clerestory), hyggn., den
översta, fönsterförsedda delen av
väggarna i en gotisk katedrals huvudskepp.

Klerika’1, Klerk, Klerokrati’ m. fl., se under
Klerus.

Kleromanti’ (av gr. kle’ros, lott, och
man-te’ia, förutsägelse), spådomskonst,
grundad på lottkastning.

Kleronomi’ (av gr. kle’ros, lott, arvedel, och
ne’mesthai, äga), arv.

Kleru’cher (av gr. kle’ros, lott, och e’chein,
hava), i det forna Aten medborgare, som
utsändes till underkuvade land och där
er-höllo anvisning på jord. — Kleruchi’, ett
av klerucher bildat nybygge.

Kle’rus 1. Kleresi’ {lat. cle’rus, av gr. cWros,
lott, arvedel), prästerskapet inom den
romersk-katolska kyrkan. ) ( L a i c i,
lekmän. — KIerika’1, till katolska
prästerskapet hörande; påvligt sinnad. — Kleri-

ka’t, det andliga ståndet. —■ Klerk {lat.
cWricus, gr. kleriko’s), medlem av klerus;
i Frankrike skrivare hos en advokat; (med
uttalet klark) en skeppsmäklares 1.
-klarerares biträde. Jfr Clerc och Clerk. —
Klerogami’ (av gr. ga’mos, äktenskap),
prästers äktenskap. — Klerokrati’,
prästvälde.

Kle’ta, gr. myt., en av Chariterna.

Kle’tus, förk. av mansnamnet Anakletus.

Klev, framkomligt, något mindre brant ställe
i en eljest tvärbrant bergsida.

Klibbal, hot., se Almis. — Klibbglim, bot., se
Silene. — Klibbknopp, bot., se Sedum. —
Klibbkorsört, bot., se Senecio.

Kliché {1. klisje’, fr. cliché) 1. Klisché,
avtryck av en upphöjd 1. fördjupad bild; den
form, som i gips 1. annat ämne tages från
en stilsats 1. en xylografisk träplatta; den
i denna form tagna efterbildningen. —
Kliche’ra 1. Klische’ra, avklappa,
mångfaldiga träsnitt genom metallavgjutningar 1.
galvanoplastik.

Klick, se Clique.

Klie’nt {lat. cWens, pl. clie’ntes), hos de
gamla romarna en person, som skyddades
och berodde av en mäktigare, hans
patro’-nus (se d. o.); i allm. en rik 1. mäktig
persons skyddsling; person, som försvaras
av en sakförare. Jfr Protégé. — Kliente’1
{lat. cliente’la), klientförhållande;
beskydd ; sammanfattningen av de personer,
som anlita en sakförare 1. en läkare.

Klimakte’r, gr. (av kWmax, stege, trappa),
trappsteg, vändpunkt. — Klimakte’risk,
trappstegsformig. — Klimakte’riskt år
{lat. a’nnus climacte’ricus), eg.
trappstegsår; i människolivet vart sjunde år, då
kroppen säges undergå en märkbar
förändring. — Klimakteriska år, fysioL, i
kvinnans liv den övergångstid (vanligen
mellan 40- och 50-årsåldern), då
menstruation och konceptionsförmåga upphöra.

Klima’t (av gr. kWma, böjning, lutning),
urspr. namn på de bälten, i vilka de gamla
geograferna på grund av solbanans
lutning mot horisonten indelade jorden; nu
sammanfattningen av en orts
väderleksförhållanden. — Klima’tisk, som angår
klimat. — K. kurort, med., ställe, vars
klimat, i följd av vissa egendomligheter hos
detsamma, utövar ett hälsosamt inflytande
på kroppen, vare sig för botande 1.
förekommande av sjukdom 1. för hälsans
förbättrande i allm. — Klimatfeber, dets. som
Malaria. — Klimatologi’ (av gr. lo’g os,
lära), klimatlära, läran om klimatiska
förhållanden. — Klimatoterapi’ (av gr.
thera-peu’ein, bota), läran om sjukdomars
botande 1. förekommande medelst vistande å
klimatiska kurorter.

Kli’max, gr., eg. trappa; stege; talk.,
stegring i uttrycket. Jfr Gradation.

Klingdikt, äldre namn på sonett.

Klinhus, se Klenhus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free