Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kloris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
708
Kloris—Klusil
av oxidationsmedel på saltsyra och utgör
en gulgrön, illaluktande, frätande och
blekande gas. — KIora’l, en färglös, genom
inverkan av klor på alkohol bildad vätska
med stark lukt. De kristaller, kloralhydrat,
som bildas, då kloral förenas med vatten,
utgöra ett kraftigt sömn- och rogivande
medel. — Klora’lami’d, förk. för
Klora’l-formamfd, kloralmyrsyreamid. Ett
sömnmedel. — Kloralhydrat, Hy’dras
chlora’-licus, se Kloral, — Kloralureta’n, farm.,
se Uralin. — Klorammo’nium, salmiak, ett
ammoniumsalt, som erhålles genom
upphettning av en blandning av
ammonium-sulfat och koksalt. Användes någon gång
i medicinen och tekniken. — Kloranti’, bot,
förgröning. — KIora’t, klorsyrade salter.
— Kloreiiky’m 1. Klorenchy’m, se Diachym.
— Klore’rande röstning, svavelmetallers
röstning med koksalt, varvid natriumsulfat
och metallklorider uppstå. — Kloreto’n,
Aceto’nklorofo’rm, Anesfn, Aneso’n,
farm., ett smärtstillande ro- och
sömnmedel. — Klorety’1, gasformigt ämne, som
erhålles vid mättning av alkohol med
klor-väte. Bedövningsmedel. — Klorguld, se
Auriklorid. — Klori’d och Kloru’r,
klorväte-syrans salter. — Klorkalk, Calx chlora’ta,
ett starkt klorluktande pulver, som fås
genom inverkan av klorgas på släckt kalk.
Användes till blekning och desinfektion.
— Klorkväve, en genom inverkan av
klorgas på en salmiaklösning bildad, ytterst
vidrigt luktande och explosiv förening av
klor och kväve. —■ Klornatrium, koksalt,
förekommer i naturen allmänt och ymnigt,
dels som berg-, dels som havssalt. —
Klor-silver, en fällning, som uppstår, då
silver-salter blandas med lösningar av
klor-metaller 1. saltsyra. — Klorsyrat kali,
farm., ChWras ka’licus, kaliumklorat,
brukas i medicinen mot halsfluss samt i
tekniken vid fabrikation av tändstickor
och fyrverkeripjäser. — Kloru’r, se Klorid.
— Klorvatten, Solu’tio chlori, fås då
klorgas uppsamlas i kallt vatten. Nyttjas i
medicinen, till blekning, desinfektion
o. s. v. — Klorväte, en färglös, vid förening
mellan lika volymer klor och vätgas bildad
gas, som löser metaller. — Klorvätesyra,
saltsyra, en färglös, sur vätska, fås då
klorväte löses i vatten. — Klorzink,
Chlo-Te’tum zi’ncicum, en vitgrå saltmassa, är
ett desinfektionsmedel.
Kloris, se Chloris.
Klori’t, miner., ett bl. a. tillsammans med
järn- och kopparmalmer allmänt
förekommande grönt
magnesium-aluminium-silikat. — Kloritskiffer, en av mineralet
klorit, blandat med kvarts, fältspat,
glim-mer 1. talk, bestående bergart.
Klorkalk, Klorkväve, Klornatrium, se under
Klor.
Klorockan, zool., se Raja.
Klorofa’n, miner., fluss-spat.
Klorofo’rm, kem., en genom destillation av
klorkalk med alkohol 1. genom
sönderdel-ning av kloralhydrat med alkalier erhållen
vätska, som är färglös, flyktig och
sötaktig. Brukas som anestetiskt medel (se
Anestetisk) vid operationer och
visisek-tion. — Kloroforme’ra, bedöva med
kloroform.
Klorofy’11 (av gr. chloro’s, grön, och fy’Hon,
blad), kem., bot., bladgrönt, det gröna
färgämnet i växtens gröna delar. —
Kloro-fylla’n, en sönder delningsprodukt av
klorofyllet. — Klorofylli’ner, alkalisalter av
klorofyll.
Klorofyllet, miner., grön, bladliknande
cor-dierit.
Klorofy’llparenky’m, bot., cellvävnad av
klorofyllförande parenkymceller.
Kloroge’nsyra, kem., ingår i klorogensurt
kalikoffein (huvudbeståndsdelen i kaffe).
Spjälkas i kinasyra och kaffesyra.
Kloro’s (av gr. chloro’s, blekgrön), med.,
bleksot; bot., sjukdom hos växter på grund
av järnbrist.
Klorsilver, Kloru’r, Klorväte m. fl., se under
Klor.
Klory’I, farm., blandning av kloretyl och
klormetyl. Bedövningsmedel.
Klose’tt (av eng. closet, litet avskilt rum),
avträde, förlagt inom boningshuset.
Klo’ster (av lat. cla’ustrum, avstängd plats),
gemensamt, vanligen av murar omslutet
boningshus för munkar 1. nunnor,
tillhörande samma orden.
Klosterlilja, bot., se Leucoium.
Klostri’dier (av gr. klöste’r, slända), bot.,
spolformiga mikrober.
Klot, ett slags tyg. Se Cloth.
Klotho’ {lat. clotho) , gr. myt., ’^spinnerskan",
en av de tre moirerna (se Moira); astr.,
en av småplaneterna.
Klotnda, se Clothilda.
Klotilde, astr., en av småplaneterna.
KlotstruktuV, petrogr., sägas de bergarter
äga, vilkas mineralbeståndsdelar delvis
äro ordnade till små kulor 1. klot.
Klotullört, bot., se Filago.
Klovicker, bot., se Ornithopus.
Klown, se Clown.
Kloärt, bot., se Astragahis, Oxytropis.
Klubb (eng. club), slutet sällskap av till
samma yrke 1. parti o. s. v. hörande
personer, med särskild lokal för samkväm
m. m. — Klubbi’st, medlem av en klubb.
Klubbfibla, bot., se Arnoseris.
Klubbsporre, bot., se Habenaria.
Klubb ve te, bot., se Triticum.
Klumprotsvamp, bot., se Plasmodiophora.
Kluniace’nskongregationen,
sammanfattningen av de kloster, som antagit
Clugny-klostrets institutioner.
Klu’schnik, ry., förvaltare.
Klusi’l (av lat. clu’dere, tillsluta), som kan
tillslutas. — Klusila ljud = Explosiv or (se
d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
