- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
709

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klymene ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klymene—Kniphofia

709

Kly’mene, astr., en av småplaneterna.

Kly’mene (lat. Cly’mene), gr. myt., en med
titanen lapetos förmäld dotter av Okeanos
och Thetys.

Kly’sma, med., lavemang. — K. nu’tricus,
närande lavemang.

Klysopo’mp (av gr. kly’zein, tvätta,
rensköl ja, och fr. pompe, pump), med., ett med
ett pumpverk förbundet lavemangredskap,
av vilket patienten själv kan betjäna sig.

Klysti’r, se Klistir.

Klytaime’stra, Klytaimne’stra,
Klytem-ne’stra (lat. Clytæmne’strå), gr. myt.,
Ledas och Tyndarevs dotter, Agamemnons
gemål och Aigisthevs älskarinna, deltog i
mordet på sin gemål och dräpte sina barn
(utom Elektra och Orestes).

Klytaimne’stra, astr., en av småplaneterna.

Kly’tia, astr., en av småplaneterna.

Klyvarebom, sjöv., en från bogsprötet
utskjutande bom, som utgör fäste för det tåg,
vid vilket seglet klyv ar en är fastlitsat.

Klådris, hot., se Myricaria.

Klärobsky’r 1. Klärobsku’r, se Clair-ohscur.

Klätt, bot., se Agrostemma.

Klätterfisken, zooL, se Anabas.

Klätterfåglar, zool., en ordning fåglar,
Zygoda’cty Ii, omfattande Hackspettar och
G ö k f å g 1 a r.

Klövdjur, zool., Artioda’ctyla, en ordning
däggdjur med tåspetsarna omgivna av
klöv. Hit höra svindjur, hjortdjur
och slidhornsdjur.

Klöver, bot., se Trifolium.

Klöverröta, en svampsjukdom på klöver o. a.
baljväxter.

Klöversilke, Klöversnär ja, se Cuscuta.

Klöversyra, bot., se Oxalis.

Klöverål, bot., zool., en nematod, som
angriper klöver. Jämte klöverrötan torde den
vara främsta anledningen till s. k.
klövertrötthet hos jorden.

Klöverärt, bot., se Tetragonolobus.

Klövja (isl. klyf ja), forsla å häst med
klövsadel lastade varor. — Klövsadel (isl.
klyf-beri), ett slags för bergstrakter avsedd
packsadel, där varorna äro jämnt
fördelade på ömse sidor. — Klövsadelkyrka,
konstt., en romansk kyrka med två torn,
ett över korset och ett vid kyrkans v. ände.

Km., förk. för kilometer.

k. m. 1. kmt., förk. för kopparmynt.

K. M. O., förk. för Kunglig Majestäts orden,
Serafimerorden.

K. m. st. k., förk. för kommendör med stora
korset.

K. M:t, förk. för Kunglig Majestät.

Knack, ett hasardspel med kort.

Knaggrockan, zool., se Raja.

Knallbygden, benämning på vissa härad i
Västergötland, vilkas allmoge var
berättigad att idka gårdfarihandel.

Knalle, Knallar, gårdfarihandlare.

Knallgas, se Hydro-oxy g en-gas. —
Knall-guld, kem., ett explosivt guldpreparat, som

brukas vid förgyllning av porslin. —
Knallkvicksilver, ett giftigt och explosivt
kvicksilverpreparat, som nyttjas till
fyllnad i knallhattar. — Knallmanni’t,
mani-tens salpetersyreeter, ett häftigt explosivt
ämne. — Knallsilver, ett silverpreparat,
mera explosivt än knallkvicksilver.

Knapadel (av fornsv. knaper, ty. Knappe,
adlig sven, väpnare), lägre adel,
obemedlad adel. — Knapherrskap, fattiga, men
högfärdiga ståndspersoner.

Knape (ty. Knappe [eg. = Knabe, gosse],
isl. knapi), gosse; väpnare.

Knappmetall, legering av 80 delar zink och
20 delar koppar.

Knappologi’, av Aug. Strindberg skapat
uttryck för försök att göra "vetenskap" av
obetydligheter och självklara ting.

Knapp-pulver, blandning av tennamalgam
och krita. Användes till polering och
puts-ning av koppar och mässing.

Knappsäv, bot., se Scirpus. — Knapptåg, bot,
se Juncus. — Knappvädd, bot., se Succisa.

Kna’ster, ett slags röktobak. Se vid.
Cana-ster.

Kna’utia arve’nsis (syn. Scabio’sa a.), bot.,
åkervädd, med ljusvioletta blommor i korg.
Allmän å renar, backar o. d. Fam.
Dipsa-ca’ceæ.

Knavel, bot., se Scleranthus.

Knebeli’t, miner., ett grönaktigt
mangansili-kat, som brukas vid järnsmältning.

Knef = Chnum (se d. o.).

Kneipe, ty. (1. kna’jpe), eg. kniptång;
ölstuga ; enklare värdshus; studentbostad.

Kne’ippmetoden, en efter den tyske
vattenläkaren Kneipp uppkallad vattenkurmetod,
som förnämligast består däri, att
patienterna gå barfota i fuktigt gräs.

Knekt (ty. Knecht), krig sk., soldat; spelt.,
spelkort med bilden av en soldat; byggn.,
halv- 1. trekvartskolonn.

Knes (ry. knjaz), i Ryssland titel för
medlemmarna av den högsta adeln; i Serbien
furste, greve.

Knickerbocker, eng. (1. ni’ckörbàckör),
spe-namn på inv. i New York. —
Knicker-bockers, sportknäbyxor.

Knfdiska Afrodite, en av den grekiske
bildhuggaren Praxite’les utförd bildstod av
kärleksgudinnan, uppställd i den
forngre-kiska staden Knidos i Mindre Asien.

Knight, eng. (1. näjt), riddare, den engelska
adelns lägsta rangtitel, närmast under
"baronet" (se d. o.). —■ Kmght-ba’nneret,
en i England och Frankrike fordom på
slagfältet som belöning för hjältemod
utdelad värdighet. — Knights of labor (1.
näjts åvv lä’bör), arbetets riddare, en 1869
stiftad nordamerikansk arbetarorden, vars
syfte är att med lagliga medel höja och
förbättra kroppsarbetarnas ställning.

Knipan, zool., en andfågel, CWngula
cla’n-gula (syn. FuWgula).

Knipho’fia, bot., ett tropiskt afrikanskt växt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0717.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free