- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
710

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Knippan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

710

Knippan—Koacervation

släkte av fam. Lilidceæ. — K. uva’ria (syn.
Trito’ma uva’ria), odlas allmänt som
prydnadsväxt.

Knippan, bot, se Cerastium,

Knippefryle, hot., se Luzula.

Knipprot, hot., se Hellehorine.

Knipskraken, zooL, en korsning mellan
knipan och salskraken.

Kni’ttelvers (trol. av ty. Knittel, knölpåk),
metr.y parvis rimmande verser, vanligen
med oregelbunden rytm och fria rim.

Knjas, se Knes.

K. N. O., förk. för kommendör av
Nord-st järne orden.

Knochen, ty., ett slags bärnsten.

Knock down, eng. (1. nåck da’on), sportt.,
boxningsslag, som fäller motståndaren till
golvet, men icke hindrar honom att åter
resa sig inom stipulerad tid. — K. out (Z.
- a’ot), sportt., boxningsslag, som fäller
motståndaren och hindrar honom att resa
sig inom stipulerad tid ("för full
räk-ning-).

Knodd (av lågty., Knode, knöl), öknamn på
sprättig bodbetjänt, sedermera på snobbig
obildad person i allm.

Knop (av holl. knoop, knut), sjöv., namn på
sjömansknutar, bland vilka märkas
garnknop, käringknop, vantknop, valknop 1.
perkunta, råbandsknop m. fl.; även
benämning på en engelsk sjömil.

Knoppern, ty., viktigt garvmedel, bestående
av gallbildningarna på fruktskålar hos ek.
Exporteras från Ungern under namnet
Gubacs.

Knoppmyce’l, hot., myceliet hos jästsvampar
m. fl., när de leva helt nedsänkta i
socker-haltiga vätskor.

Kno’rre, sjöv., ett slags fornnordiskt
handelsfartyg.

Knorrhanen 1. Gnodingen, zooL, se Trigla.

Knorrverk, hyggn., efterhärmningar av
torra grenar och växtstänglar, i den senare
gotiken använda i st. f. lövverk.

Knoten, zool., dets. som Knorrhanen. Se
Trigla.

Knott, zool., namn på flera arter av
myggsläktet Simulium.

Knottblomster, hot., se Achroantes.

Knowledge is power, eng. (1. nå’lledsj iss
pa’oör), "kunskap är makt", bevingat ord
ur "Religions meditations" av Francis
Bacon (1598). Lyder urspr. på latin:
ISlam et i’psa scie’ntia pote’stas est.

Know-nothings, eng. (1. nå-nöthings), eg.
intet-vetare; ett år 1854 i Nordamerikas
Förenta stater organiserat politiskt parti,
vilket hade till syfte att hämma
invandringen från Europa, försvåra
invandrarnas naturalisation o. d. Upplöstes under
inbördeskriget 1861—65.

Knubbsälen, zool., se Phoca.

Knuckelduster, eng. {1. nö’ckel-), eg.
knot-krossare; ett slags amerikansk mankill (se
d. o.).

Knufi’s, egypt. myt., grekisk form av Chnum,
egyptisk gud med vädurshuvud, ett slags
Nilgud.

Knut, ry., piska av hopflätade oxsenor med
vridna järntrådar i ändarna, ryskt
straffredskap ; slag, utdelade med en dylik piska.

Knut, fornnordiskt mansnamn, vars förste
bärare (sedermera Hardeknut), som litet
barn säges hava av den danske konungen
Gorm den barnlöse påträffats i skogen med
ett knyte (isl. knutr), innehållande en
guldring, upphängt över huvudet. Buret av
Danmarks skyddshelgon, konung Knut den
helige, samt av andra danska liksom även
svenska furstar.

Knutarv, hot., se Centunculus. — Knutkål,
dets. som Kålrahhi. Se Brassica. —
Knut-narv, hot., se Sagina.

Knutsgillen 1. S:t Knutsgillen, under
medeltiden andligt-sociala gillen i Danmark och
Sverige.

Knutskrift, en av på olika sätt färgade,
hopslingrade och knutna snören bestående
ideografisk fornskrift (se Ideografi), ännu
bruklig i Turkestan och Sydamerika samt
på Söderhavsöarna.

Knylhavre, hot., dets. som Knölhavre.
Se Avena.

Knytling, hot., se Heniaria.

Knytlingsagan, en till norröna litteraturen
hörande historia om Knut den stores
efterkommande.

Knäckepil, hot., se Salix.

Knäpp, gammalt svenskt garnmått = 500 fot.

Knappare, zool., ett släkte skalbaggar,
Agri’otes. Hithörande kunna, om de läggas
på rygg, genom en "knäppande"
muskelrörelse slunga sig själva upp i luften för
att komma ned på fötter.

Knärot, hot., se Goodyera.

Knäsvamp, med., folklig benämning på
inflammation i knäleden med sjukliga
bildningar i och omkr. leden.

Knätall, hot., se Pinus.

Knävelbår (förvrängning av ty. Knehelhart,
mustasch), hos oss fordom benämning på
mustasch.

Knölbakterier, hot., bakterier, som bilda
rotknölarna hos baljväxterna m. fl. —
Knöl-floka, hot., se Chærophyllum. — Knölgröe,
hot., se Poa. — Knölhavre, hot., se Avena.
— Knölklocka, hot., se Campayiula. —
Knölsmörblomma, hot., se Ranunculus
hul-hosus. — Knölsyska, hot., se Stachys. —
Knöltåg, hot., se Juncus. — Knöltång,
hot., en vid västkusten allmän brunalg,
Ascophy’llum nodo’sum. —■ Knölvia’1, hot.,
se Lathyrus.

Knölsvanen, zool., Cy’gnus o’lor, tamsvanens
stamform, häckar i mell. Sverige.

Ko, spelt., populär förk. för kodilj (se d. o.).

Koacervatio’n (av lat. con, tillsammans med,
och ace’rvus, hop, hög), hopande; talk.,
hopande av bevis, som ej genomföras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free